2010-08-22

Interaktiva kartor över Amundsens och Scotts expeditioner till Sydpoolen

American Museum of Natural History har en utställning jag tråkigt nog inte sett själv om Roald Amundsen och Robert Falcon Scott expeditioner till Sydpoolen. Brittiska Scott ledde två expeditioner till Sydpoolen där den andra Terra Nova Expedition. Norska Roald Amundsen blev med sin expedition den första att nå Sydpoolen.

En del bilder och sammanfattad information finns på deras hemsida på nätet:

Expeditions South Pool: Roald Amundsen and Robert Falcon Scott

Dessutom finns en applikation där man kan se en karta över expeditionerna vilket jag tidigare när jag någon gång tittat över datum inte upptäckt som varit mer övergripande (jag tittade dock huvudsakligen i Wikipedia).

Roald Amundsen på Sydpoolen. Liksom ett otal andra hjältar genom historien ser vi honom blicka ut över det okända men tveklöst framåt. Blicken är 45 grader uppåt utifrån näsan. Vi kan se att han är redo att marschera framåt medan vi (kanske inte just jag om det är Sydpoolen men säkert andra) följer honom.

Pingviner är spännande fåglar fyllda av överraskningar

I övrigt som är lite intressant med Sydpoolen är pingvinerna som kan vara en av de äldsta fågelarterna även om forskning inte kunnat avgöra det helt säkert. Tittar man på arter av pingviner och andra fåglar i området kan man också se hur de divergerar ut samtidigt som de blir mindre och hur det också tycks korrelerat med avståndet till Sydpoolen.

Vi kan t.ex. se att galapagospinvinen (Spheniscus mendiculus) som endast är cirka 40 cm och som lever norr om ekvatorn (långt från Sydpolen):


Foto: Elizabeth Bay Licens: CC by-sa 2.0

Rör vi oss söderut har vi Sydafrika Spheniscus demersus (Sydafrikansk pingvin) som inte bara befinner sig närmare Sydpoolen utan dessutom är lite större och cirka 68 - 70 cm enligt Wikipedia i African Penguin.

Förutom en hel del andra divergerade pingviner har vi "slutligen" på Sydpoolen kejsarpingvinen som är hela 120 cm:


Foto: Ian Duffy Licens: CC by-sa 2.0

Hur ska vi nu förklara det här? En förklaring går att skapa utifrån värmeenergi där pingvinerna längre norrut (d.v.s. för dem närmare ekvatorn) bättre är lite mindre medan de längre söderut (för dem kallare) vinner på att vara större. Där det är kallt vill vi isolera all värme och inte röra oss i onödan medan motsatsen krävs när det blir varmare.

Ett annat samband som också kan ha betydelse är den kända relationen där viss "inavel" tenderar att göra varelser kortare. När de är längre kan det innebära mindre sådant (men också troligen ökad turbulens i övrigt med andra avvikelser). Mest känt är detta troligen för öar där djur (och människor) tenderar att bli mindre över tiden och även om mågra ännu inte är helt övertygande om att det stämmer ser jag själv inte annat än att det tycks korrekt men inte just har med öar att göra ut just denna faktor.

Här kan vi se det som att kejsarpingvinen varande eventuellt den äldre arten av pingviner och som spritt sig utåt medan den divergerat. Dessa populationer av respektive sådan har också konkurrerat troligt i mycket större utsträckning med andra och uttryckt mindre mer effektiv genetik (medan de troligen alla oavsett vad vi associerar begreppet inavel till bär ungefär lika mycket information i genetiken).

Nu är frågan vilken förklaring (om någon av dem) som är korrekt. Dessa två behöver dock inte alls utesluta varandra utan är i någon mening vad vi kan se som samma sak.

I det första fallet är det entropi sett som energi och i det andra fallet som information. På samma sätt i det första fallet anpassar man sig till omvärlden och i det andra fallet uttrycker vi den förändringen i kartan över designen (genetiken).

Expeditioner till Sydpoolen och dödsfall

När någon gör en expedition till Sydpoolen förväntar vi oss stora problem. Emellertid när man följer dessa kan vi också kanske också se symptom på infektionssjukdomar som slagit till. Det var den egentliga orsaken till att jag läste in mig en del på expeditionerna tidigare därför antar vi att pingvinerna är äldre bland fåglarna samtidigt som vi vet att det troligen var ett lättare område för en djurart att överleva den "katastrof" som "utplånade" dinosaurierna har vi också vad vi kan argumentera är:

Ett större "genetiskt avstånd" mellan människan och kejsarpingvinen.

I modellen över människans språk och kreativitet jag arbetar på är det vi jag antar är generellt för information (och organisationer) där det både ger större möjlighet till nyskapande men också ibland kan orsaka problem. Att det skulle vara tillämpbart på sjukdomar eller genetik är inte alls självklart men samtidigt tycks åtminstone entropi som begrepp skala allmänt i universum rörande allt som uttrycker information.

Det är också känt att virussjukdomar tenderar att dyka upp när flyttar in något i ett nytt territorium där genetiskt avstånd existerar samtidigt som mötet inte skett på länge t.ex. när äventyrare ger sig in i djungler vilket kan föra ut allt från marburg och ebola till mer intressant HIV.

Kylan på Sydpoolen skulle givetvis minska risken för att smittas via luften liksom i stora områden ett fåtal djur samtidigt innebär de svåra omständigheterna att immunförsvarets kan fungera sämre. Vidare innebär svårigheten att ta med sig mat att man äter saker man hittar där om det är ätligt t.ex. ägg, pingviner och de ankor vi också har runt Sydpoolen.

Att säkert avgöra om Robert Falcon Scotts expedition drabbades av en sjukdom och om den kan förts ut till världen är givetvis svårt och det är kanske heller inte den mest intressanta expeditionen där en annan är Sir Ernest Henry Shackleton där vi vet följande:

  • Ett antal under expeditionen avled under omständigheter som för mig tycks likna infektionssjukdomar.
  • Vi vet att de hade med sig djur som de troligen sov nära inpå för att bevara värmen.
  • De åt vad de hittade för att överleva.

För mig när jag tittade igenom det här tappade jag dock bort mig i datum ett antal gånger men det tycktes för mig när jag försökte spåra deltagarna som överlevde att vi kanske hade "kollisioner" som i alla fall inte uteslut att vi från denna expedition fick både Spanska sjukan och efterföljande influensa och svininfluensan där vi kanske hade en bärare som kolliderade bl.a. med sjuka grisar i brittiska flottan.

Dock blandade jag samman datum och helt säkert de båda expeditionerna för Scott respektive Shackleton. Det är egentligen inget problem därför målsättningen när man tittar mindre formellt på det sättet aktuellt här är egentligen inte att försöka påvisa något utan se om något ev. senare mer fruktbart att titta på finns. Egentligen kan jag inte avgöra om så är fallet men det tycks mig som allmänt att man ska ha mycket respekt för att ge sig djupt in i djungler till sydpoolen eller andra områden som normalt är isolerade från människor och särskilt när det finns djurarter där som är väldigt gamla och har stort "genetiskt avstånd" till människan.

En detalj att notera också är att vi har ankor på Sydpoolen. Vilket kanske pekar på en annan misstänkt än pingvinerna om nu Sydpoolen skulle vara källan till influensa vilket givetvis inte är säkert (några bevis för att influensa spreds innan spanska sjukan finns dock inte heller så det tycks kanske möjligt att den kom från en isolerad del också och är influensa om något så är det uppenbar så om vi drabbades innan Spanska sjukan varför har vi inte just uppenbara relationer till det i historiska dokument?).

Nyfiken vitals uppslagsbok uppdaterad

I det pågående kvalitetsprojektet på Nyfiken vital där länkar till externa resurser allmänt kontrolleras för att bl.a. eliminera länkar till artiklar m.m. som inte längre finns är nu klart också för registret till uppslagsboken:

Kvalitetskontroll av länkar X: Uppslagsboken

Det är en bra sak att göra därför att genom åren - nu cirka sex år - samlas det en till sådana som passerar igenom andra uppdateringar och hantering. Sådant stör givetvis besökarna och det värde man skapar genom att eliminera det är också ganska högt givet att det är långsiktigt där det verkar hela tiden tills nya problem återskapats i samma utsträckning.

Fler systematiska uppdatering (d.v.s. samlade åtgärder för alla sidor i registret) är planerade men här hanterades endast just länkar till externa resurser förutom en del mindre åtgärder. Fler åtgärder som genomförts under samma projekt för andra delar av nättidningen hittas via:

Kvalitetsprojekt: 2010 Höststorm

Där samlas också uppdateringar från kommande omgångar.

Startsidan till uppslagsboken har också börjat uppdateras. Liksom tidigare diskuterat i Nytt i vår uppslagsbok inkluderar det fler artiklar som förklarar allmänna begrepp som kan användas i resurser som refereras eller i Nyfiken vital t.ex. matematisk logik, prefix m.m.

Rörande allmänna begrepp har nu också en artikel om eigenfactor tagits fram vilket är ett mått jämförbart med impact factor som här tidigare diskuterades i Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan.

2010-08-21

Uppslagsbok om Malmö

Malmö högskola tillsammans med staden Malmö har gjort en uppslagsbok om företeelser i Malmö. För uppslagsorden länkas relevanta böcker om Malmö så att det är enkelt att läsa ännu mer om olika personer, platser och händelser i Malmö:

Kulturarv Malmö A-Ö

MMT - Malmö Mekaniska Tricotfabrik som sista två åren innan de slog igen tillverkningen sålde under namnet Katja of Sweden är ett exempel på hur företag även om de inte har talang i sitt huvudsakliga område kan klara att identifiera ett bra namn på ett varumärke.

Den viktigaste funktionen sådant här har är givetvis att hjälpa till att tillhanda hålla skolbarn med färdigt enkla och korta texter att läsa in sig på under olika de första nio åren utspridda skolprojekt.

2010-08-16

Wikigallery: Wiki med konst

Wikigallery är en i koncept ganska enkel tjänst. Den samlar foton av konst som har sådan copyright att den kan återpubliceras av dem.

Det gör dock Wikigallery till en ganska användbar sajt om man just söker sådana bilder att t.ex. publicera i en blogg, tidningsartikel eller använda till en design template.

Just nu hittade jag t.ex. följande målning från startsidan av Alexander Kanoldt:

När jag sökte bilder till artikeln med fåglar från konsten utvalda för att stimulera kreativitet hade jag nytta av den för en eller två av konstnärerna även om jag tror att jag sedan tog bilderna från amerikanska museum.

Även Wikipedia och Wikimedia commons går givetvis att använda för detta men är mer optimerade för när man har namnet på en särskild konstnär. I många situationer söker man dock mer allmän inspiration i vilket Wikipedia har värde men där jag upplevde Wikigallery hade mer att ge jämfört med Wikimedia commons.

Bra sidor i Wikipedia och Wikimedia commons runt konst är dock bland annat:

Art | Wikimedia Commons
Art | Wikipedia

I den senare är det sedan bra att klicka sig vidare till olika områden och om de känns bra vidare till enskilda konstnärer eller tidsperioder.

Wikipedia är också bra för att följa upp konstnärer man hittar via Wikigallery eftersom Wikigallery är helt inriktad på att visa konstverken.

2010-08-13

Nytt i vår uppslagsbok

I Nyfiken vital har vi en uppslagsbok för att göra det enkelt att slå upp ord, begrepp och hitta rätt. Även vill vi ha den kompletterad med enkla beskrivningar av också mer komplexa begrepp som kan förekomma både i våra artiklar eller oftare artiklar som refereras.

I detta område har vi nu kompletterat uppslagsboken med flera artiklar:

1. Citat är ett förstärkande språk som ger texten kraft
Diskuterar hur citat påverkar läsare och via vilka mekanismer. Tillhörande artikel listar även de citat vi använt.

2. Matematikens och fysikens konstanter och hur pytagoréerna uppfann kedjebråk
Diskuterar vissa kände matematiska samband samt listar matematiska och fysiska konstanter.

3. Matematisk logik för tidnings- och bokläsare
Kort introduktion till matematisk logik.

4. Matematik för en bättre värld
För samlade sida om matematik.

5. GNU Octave
Artiklar, guider och tips för GNU Octave samt de program vi publicerat. GNU Octave är ett program för att visualisera matematik och göra matematiska beräkningar i även när det sker via matriser och vektorer. Vi har ett exempel nedan på vad man enkelt kan göra (notera hur få rader som krävs i programmet på sidan som bilden kommer ifrån).

Möbius
Ett möbiusband ritat med GNU Octave i vår artikel om oändligheten: