Hans Husman om Uppslagsböcker och Referensverk

Socialdemokratin och media

2011-09-02T13:08:00.002+02:00

Just för att diskussionen jag väckt inte ska feltolkas i ögonblickets kärlek att argumentera i vana från eviga strider där perspektivet här är det långsamma där alla sidor är viktiga om moralen är sund är följande inlägg först i Det socialdemokratiska perspektivet på media en god uppföljning till Demokrati: Sökmotor, media och sociala media är alla viktiga .

I uppföljning av pågående genomgång i Nyfiken vital av media från perspektivet Aftonbladet finns en uppföljning där frågetecknen diskuteras från Socialdemokraternas perspektiv.

Aftonbladet är viktigt. Levande diskussion är viktigt. För perspektiv nära nog konvergerade till de sista två sidorna om linjen är respekt för demokrati, levande diskussion där man ger och tar och styrka i rösterna på båda sidorna om linjen vad som alltid är viktigt. Båda sidor ska stärka varandra.

Den längre och säkert lite långrandiga diskussionen för i dessa frågor mindre intresserade finns i :-)

Aftonbladets vägval avgörande för Socialdemokratin och Sverige

Demokrati: Sökmotor, media och sociala media är alla viktiga

2011-09-02T06:55:00.003+02:00

Först publicerad i min Hans Husman om Media - Demokrati: Sökmotorer har viktig roll - men tror jag lika intressant i detta perspektiv. Google är ju den primära kanalen till referensverk på nätet. Nyhetsarkiv är där självklart ett enormt värde men tråkigt nog en utmaning att hantera bra även om idéer från hur vi arbetat på Nyfiken vital givits tidigare.

Hur enskilda sökmotorer värderar artiklar, nyheter och webbsajter i olika vyer (ex. webbsökning, bildsökning och nyhetssökning i Google) kan man lätt ha olika åsikter om. Inte sällan tror jag färgat av högst personliga värden. Viktigast där är dock att frågetecken om out-of-band "korruption" ekonomiskt eller värre till diktaturer påverkan inte finns. Givet det handlar nog många negativa tolkningar ofta om avsaknad av prestige-löshet, ekonomiska intressen eller just att man oftast och just för Google väldigt säkert felaktigt tror att just out-of-band prioriterar ned det egna.

I Googles nyhetssökning ser vi vad jag upplever som ett värde Google har i nyhetssökningen. Aftonbladet.se är det självklara svaret på många sökningar på Aftonbladet oavsett var de görs och de kommer också framlyfta överst. Vi kan dock se att mer än att vilka nyheter som helst Aftonbladet publicerat på nätet ligger en stor tonvikt på redaktionellt material om Aftonbladet och överst som senast publicerat (i särklass viktigast på Google Nyheter i min tolkning) har vi Ny ledning krävs i Aftonbladet - Medias ansvar börjar och slutar i demokratifrågor i Nyfiken vital:

Vi ska heller inte glömma problemen Google konkret haft med diktaturen i Kina. Kanske var det på sätt och vis bra även om problematiken med avlyssningen och infiltrationen av e-post-konton inte kan bedömas av mig. Men det indikerade dock tydligt för alla IT-aktörer att inget förtroende för implicit IT- och informationssäkerhet går att ha i Kina.

Om Google och sökmotorer i Nyfiken vital:

Google för media i Hans Husman om Media:

Lägenhet Uppsala Stationen 2.5 rum 68 m2 låg hyra

2011-08-24T17:03:00.000+02:00

Via Nyfiken vital

Vill någon - tidigare besökare eller ny - se lägenheten innan auktionen måndag är det bara att ringa. Jag har kontoret hemma så nästan när som helst kommer fungera: 0722170146.

Kungsgatan 52 C 2 tr. Precis vid järnvägsstationen. 2.5 rum. 68 kvadratmeter.

Vacker grön och blommande innergård. Nära resecentrum och den ny-designade parken med färgade fontäner, lysande konst i märken. För predikterad värdestegring och värdering fortsätt läs.

1. Oberoende värdering: 1.5 miljoner.

2. Predikterad värdering utifrån principer i:

Fallstudie i kontext av WARRIOR indikerar dessutom tydligt att Uppsala-centrum flyttats och fortsätter att flytta mot stationen medan intensitet minskar i Lutagen fortfarande tydligt märkbart vid räkning förhand vid ICA butiken framme vid V-dala. Också i intensitet-räkning i fyra butikstyper (bl.a. bokhandel).

Recencentrum heller ej färdigbyggt ännu även om inga störande ljud finns från byggnationen där fönster dessutom är nyreonoverade för att förhindra sådana ljud vilket gör lägenheten allmänt ovanligt tyst.

WARRIOR: Sabotage och extraherad information?

2011-08-11T22:48:00.001+02:00

Tidigare och också i Säkerhetsproblem: Indikerar riktning i korrelation informations-extraktion?

Tidigare problem korrelerade till implementationerna av respektive försök till första stabila plattform av tidiga delar av modell var IT-angrepp för att slå ut OS. Just flow i slutet av en "version" där mman knyter samman den första stabila är kritiskt och vad som behöver ta tid. Dessa angrepp kom unikt mycket direkt i dessa direkt för att störa dem. Det med andra problem som nedslöande av dator bedömer jag med den utökade tidskostnaden för WARRIOR till cirka tre till sex månader.

För WARRIOR säg en vecka innan abonnemang för bredband bröts tog jag ut datorn från internet för att få den att gå i sitt första mål. Det gick utmärkt förutom att vi nu stördes i direkt "lokal GEO" via ljud ytterst riktat.

Kostnaden rent personligen är givetvis extrem då jag i princip tömde kassa. Men samtidigt finns andra risker och problem här där jag inte kan utesluta just att detta berört demokratifrågor. Det genom att förutom den för mig nu framöver viktigare kommersiella aspekten där också flera idella anpassninga är planerade för en bättre värld som kan hjälpa till att öka konvergens mot konceptet Graceful Cute vilket som uttryckt i modell från kunskap om världen indikerar ökad stabilitet och glädje med god ekonomisk utveckling finns efter WARRIOR 0.9 slutfört korrelation i rum inklusive vad som var för sig mindre trovärdigt men samlat inte kan uteslutas indikera att man försöker få kunskap från eller direkt access till äldre papper inkluderande om så fanns namn på personer (när de fanns i lägenhet vilket ej är fallet på "evigheter" i en "alias-form" som dock av och till kan läcka kunskap) engagerade i demokratifrågor.

Jag ogillar detta enormt även om jag trots upprepad riktning (men där riktning också varit spridd) bedömer att sannolikhet för ett av de mer problematiska alternativen som mindre troligt. Vidare uttryckte jag i "språk-intensitet" tillbaka ett antal erbjudande för istället namn på i demokratier till diktaturer rapporterande (ex. flykting-spioneri) där dessa erbjuden gjordes (om än substantiellt givet att dessa dörrar stängdes och jag inte lär röra dessa frågor under all överskådlig framtid från ett information security perspektiv ej i allt korrekta om än i vad ej korrekta lämnar vi för framtiden nästa år eller framåt) i värde för personen givet att direkt GEO gör att de kommer synas snart var mycket stort.

Här lär jag också få informera Säkerhetspolisen även om jag verkligen saknar tid för att seriöst sammanställa det hela där jag också störs av och till riktat just i samband med dator-arbete. Andra liknande åtgärder kan också tänkas göras d.v.s. troligast och enklast media även om man kan tänka sig också om något lite mer otroligt visar sig indikera problem även stickprov av personer följande för att se om problematiska kontakter kan finnas.

Jag är här också chockerad till illamående av hur respektlöst man kan försöka "borra fram" information som kan äventyra personers liv. En del exempel är chockerande till det osmakliga.

Osama Bin Laden död

2011-05-02T07:28:00.002+02:00

Osama bin Laden död och hur den påverkar ekonomin kan tyckas lite utanför ämnet här. Men frågan är hur han påverkat vårt språk och om vi nu får se en förändring?

Och om vi ser en förändring vad det indikerar. Jag tror jag för närvarande har cirka 190 000 ord och begrepp i den första grundläggande grid:en för att uttrycka kunskap som sätts upp till min modell av vårt språk medan just de delar som diskuterades i artikeln ligger i känsla och värdering.

Vi kan se det som att även när känsloaspekten en gång helt försvunnit bort om också många år kan han fortfarande vara ett begrepp i vårt språk.

Erowid.org om plantor (enteogener)

2010-10-05T02:05:00.003+02:00

Erowid.org har jag av och till slagit upp mer sällan dokumenterade fakta om örter och växter under mer än tio år. Den är t.ex. utmärkt för att hitta länkar till ursprungsnamnen bland indianstammarna i Sydamerika på örter liksom kulturhistoriens.

För sådant och andra liksom mer ovanlig erfarenhet av esoteriska örter vilka av och till indikerar studier att följa upp rörande neurologiska samband har den värde.

Samtidigt är det inte en lämplig datakälla för alla personer. Den är lätt drogromantisk i den kultur-religiösa meningen rörande ayahuasca och andra enteogener. Det är i sig inte ett problem eller ens olämpligt givet att respekt och öppenhet för andra religiösa föreställningar är positivt men det blir problematiskt för många läsare när det blandas samman med forskning och sammanställda fakta därför att det fodrar det kunskap från många fler områden för att kunna bedöma fakta där korrekta i vissa områden man kan kan bedöma gör att problem i andra passerar utan att det ifråga sätts (här är dock Erowid bättre än det mesta jämförbart).

Till det kan jag reflektera även om jag tvivlar på att det är bevisat att det kan finnas problem associerat även med enskilda doser med traditionella enteogener. Sådant är mycket svårt att bevisa och de mer kända studier som försökt demonstrera det har varit väldigt oseriösa vilket givetvis är problematiskt på många sätt.

Men vi kan även när doser inte är neurotoxiska resonera att om t.ex. träning av hjärnan, enskilda traumatiska händelser o.s.v. kan förändra uttryck av receptorer verkar det inte otroligt att enskilda doser av kraftigt upplevelse förstärkande eller annorlunda droger också kan göra det oavsett om händelsen känns positiv eller negativ. Sådana risker är sannolikt mycket tydligare i samband med att hjärnan utvecklas och inte minst för fenetylaminerna kanske just när prefrontala cortex omorganiseras och växer vilket sker under tonåren.

Därför tror jag att man ska ha större respekt för dessa droger än vad många har givet att de normalt inte ger beroendesjukdomar. Riskerna ska givetvis heller inte ska överdrivas men det är ingenting någon tidigare än 20 år ens bör gå i närheten av (denna risk om den finns är troligt väldigt stor i skillnad mellan vuxna och barn / ungdomar) där vi på samma sätt vet att för den växande hjärnan är påverkan av nikotin blixtsnabb jämfört med vuxna rörande de förändrade uttryck som skapar beroendesjukdomen. Här för ayahuasca o.s.v. är just beroendesjukdomar ett problem därför att de agerar annorlunda i hjärnan men det innebär inte att hjärnan inte förändras givet de funktioner som påverkas t.ex. perception och att folk kan få kvarstående visuella störningar oftare efter upprepade doser bör vara ett exempel på det.

Dock avråder jag ingen att efter behov utnyttja informationskällan om man har behov av den typ av fakta de sammanställer. Den är bättre än övrigt i det här segmentet och p.s.s. som kombinationen över olika områden innebär problem för vissa läsare har det värde om du kan tillräckligt för att filtrera det. Liksom många andra informationskällor krävs dock att du gör din egen litteratursökning i varje fall det har någon betydelse.

Växter, aktiva substanser m.m. hittas via följande undersida:

www.erowid.org/psychoactives/

Liknande finns bl.a. för konst m.m. Även andra typer av sammanställda register finns sorterade på flera meningsfulla sätt för den som söker information.

Expressen planerar att lägga ner kulturbevakningen?

2010-09-14T18:28:00.001+02:00

Följande inlägg om Expressen är publicerad från Pryltrend: Expressen planerar att lägga ner kulturbevakningen?¨.

Vi kan konstatera att Expressen fortsätter att manipulera titlar de postar till Google Nyheter. Ett motiv kan i flera fall ha varit att driva trafik till ledarsidor och annat material med propaganda inför valet.

Det är också möjligt att det för andra exempel handlar om att försöka berika sig på material som ingen annan hade besökt. När besökaren kommer till en av Expressens nyheter de lögnaktigt påstått handlar om recept men i verkligen berör opera tycks de troligt att de antingen som naturligt ofta för Expressen går tillbaka till sökresultaten men det är också möjligt att de lämnar sidan via annonsörerna.

Givetvis kommer Expressen inte klara att hålla liv i sin nätupplaga någon längre tid på det sättet och att de inte klarat att hitta effektiviseringar eller kvalitetsökningar som gör att sådant här inte är nödvändigt indikerar att vi med tiden kommer se dem lägga ner alla områden som berörs av denna operation de nu bedriver.

Det bör som indikerat av att följande recension varit en del av operationen beröra kulturbevakningen:

Makeover
Göteborgsoperan ger en djävulskt vacker uppsättning av Rucklarens väg.
http://www.expressen.se/kultur/1.2132162/makeover

I Google Nyheter påstås ha titeln:

"Sök bland tusentals provlagade recept"

Att se i bilden:

Givetvis också på sikt som indikerat av tidigare liknande lögnaktiga poster till Google Nyheter politiskt material skrivit av egna medarbetare.

Frågan vi alla ställer oss är hur länge det nu dröjer innan uppsägningarna börjar på Expressen. Det är också helt säkert vad tidningen kommer må bra av där vi kan se stora förbättringar hos Dagens Nyheter efter att de rensade ut bland medarbetarna. För alla organisationer är det vad som kan vara nödvändigt både för att bibehålla kvalitet och undvika omoral.

Interaktiva kartor över Amundsens och Scotts expeditioner till Sydpoolen

2010-08-22T21:33:00.009+02:00

American Museum of Natural History har en utställning jag tråkigt nog inte sett själv om Roald Amundsen och Robert Falcon Scott expeditioner till Sydpoolen. Brittiska Scott ledde två expeditioner till Sydpoolen där den andra Terra Nova Expedition. Norska Roald Amundsen blev med sin expedition den första att nå Sydpoolen.

En del bilder och sammanfattad information finns på deras hemsida på nätet:

Expeditions South Pool: Roald Amundsen and Robert Falcon Scott

Dessutom finns en applikation där man kan se en karta över expeditionerna vilket jag tidigare när jag någon gång tittat över datum inte upptäckt som varit mer övergripande (jag tittade dock huvudsakligen i Wikipedia).

Roald Amundsen på Sydpoolen. Liksom ett otal andra hjältar genom historien ser vi honom blicka ut över det okända men tveklöst framåt. Blicken är 45 grader uppåt utifrån näsan. Vi kan se att han är redo att marschera framåt medan vi (kanske inte just jag om det är Sydpoolen men säkert andra) följer honom.

Pingviner är spännande fåglar fyllda av överraskningar

I övrigt som är lite intressant med Sydpoolen är pingvinerna som kan vara en av de äldsta fågelarterna även om forskning inte kunnat avgöra det helt säkert. Tittar man på arter av pingviner och andra fåglar i området kan man också se hur de divergerar ut samtidigt som de blir mindre och hur det också tycks korrelerat med avståndet till Sydpoolen.

Vi kan t.ex. se att galapagospinvinen (Spheniscus mendiculus) som endast är cirka 40 cm och som lever norr om ekvatorn (långt från Sydpolen):

Foto: Elizabeth Bay Licens: CC by-sa 2.0

Rör vi oss söderut har vi Sydafrika Spheniscus demersus (Sydafrikansk pingvin) som inte bara befinner sig närmare Sydpoolen utan dessutom är lite större och cirka 68 - 70 cm enligt Wikipedia i African Penguin.

Förutom en hel del andra divergerade pingviner har vi "slutligen" på Sydpoolen kejsarpingvinen som är hela 120 cm:

Foto: Ian Duffy Licens: CC by-sa 2.0

Hur ska vi nu förklara det här? En förklaring går att skapa utifrån värmeenergi där pingvinerna längre norrut (d.v.s. för dem närmare ekvatorn) bättre är lite mindre medan de längre söderut (för dem kallare) vinner på att vara större. Där det är kallt vill vi isolera all värme och inte röra oss i onödan medan motsatsen krävs när det blir varmare.

Ett annat samband som också kan ha betydelse är den kända relationen där viss "inavel" tenderar att göra varelser kortare. När de är längre kan det innebära mindre sådant (men också troligen ökad turbulens i övrigt med andra avvikelser). Mest känt är detta troligen för öar där djur (och människor) tenderar att bli mindre över tiden och även om mågra ännu inte är helt övertygande om att det stämmer ser jag själv inte annat än att det tycks korrekt men inte just har med öar att göra ut just denna faktor.

Här kan vi se det som att kejsarpingvinen varande eventuellt den äldre arten av pingviner och som spritt sig utåt medan den divergerat. Dessa populationer av respektive sådan har också konkurrerat troligt i mycket större utsträckning med andra och uttryckt mindre mer effektiv genetik (medan de troligen alla oavsett vad vi associerar begreppet inavel till bär ungefär lika mycket information i genetiken).

Nu är frågan vilken förklaring (om någon av dem) som är korrekt. Dessa två behöver dock inte alls utesluta varandra utan är i någon mening vad vi kan se som samma sak.

I det första fallet är det entropi sett som energi och i det andra fallet som information. På samma sätt i det första fallet anpassar man sig till omvärlden och i det andra fallet uttrycker vi den förändringen i kartan över designen (genetiken).

Expeditioner till Sydpoolen och dödsfall

När någon gör en expedition till Sydpoolen förväntar vi oss stora problem. Emellertid när man följer dessa kan vi också kanske också se symptom på infektionssjukdomar som slagit till. Det var den egentliga orsaken till att jag läste in mig en del på expeditionerna tidigare därför antar vi att pingvinerna är äldre bland fåglarna samtidigt som vi vet att det troligen var ett lättare område för en djurart att överleva den "katastrof" som "utplånade" dinosaurierna har vi också vad vi kan argumentera är:

Ett större "genetiskt avstånd" mellan människan och kejsarpingvinen.

I modellen över människans språk och kreativitet jag arbetar på är det vi jag antar är generellt för information (och organisationer) där det både ger större möjlighet till nyskapande men också ibland kan orsaka problem. Att det skulle vara tillämpbart på sjukdomar eller genetik är inte alls självklart men samtidigt tycks åtminstone entropi som begrepp skala allmänt i universum rörande allt som uttrycker information.

Det är också känt att virussjukdomar tenderar att dyka upp när flyttar in något i ett nytt territorium där genetiskt avstånd existerar samtidigt som mötet inte skett på länge t.ex. när äventyrare ger sig in i djungler vilket kan föra ut allt från marburg och ebola till mer intressant HIV.

Kylan på Sydpoolen skulle givetvis minska risken för att smittas via luften liksom i stora områden ett fåtal djur samtidigt innebär de svåra omständigheterna att immunförsvarets kan fungera sämre. Vidare innebär svårigheten att ta med sig mat att man äter saker man hittar där om det är ätligt t.ex. ägg, pingviner och de ankor vi också har runt Sydpoolen.

Att säkert avgöra om Robert Falcon Scotts expedition drabbades av en sjukdom och om den kan förts ut till världen är givetvis svårt och det är kanske heller inte den mest intressanta expeditionen där en annan är Sir Ernest Henry Shackleton där vi vet följande:

Ett antal under expeditionen avled under omständigheter som för mig tycks likna infektionssjukdomar.
Vi vet att de hade med sig djur som de troligen sov nära inpå för att bevara värmen.
De åt vad de hittade för att överleva.

För mig när jag tittade igenom det här tappade jag dock bort mig i datum ett antal gånger men det tycktes för mig när jag försökte spåra deltagarna som överlevde att vi kanske hade "kollisioner" som i alla fall inte uteslut att vi från denna expedition fick både Spanska sjukan och efterföljande influensa och svininfluensan där vi kanske hade en bärare som kolliderade bl.a. med sjuka grisar i brittiska flottan.

Dock blandade jag samman datum och helt säkert de båda expeditionerna för Scott respektive Shackleton. Det är egentligen inget problem därför målsättningen när man tittar mindre formellt på det sättet aktuellt här är egentligen inte att försöka påvisa något utan se om något ev. senare mer fruktbart att titta på finns. Egentligen kan jag inte avgöra om så är fallet men det tycks mig som allmänt att man ska ha mycket respekt för att ge sig djupt in i djungler till sydpoolen eller andra områden som normalt är isolerade från människor och särskilt när det finns djurarter där som är väldigt gamla och har stort "genetiskt avstånd" till människan.

En detalj att notera också är att vi har ankor på Sydpoolen. Vilket kanske pekar på en annan misstänkt än pingvinerna om nu Sydpoolen skulle vara källan till influensa vilket givetvis inte är säkert (några bevis för att influensa spreds innan spanska sjukan finns dock inte heller så det tycks kanske möjligt att den kom från en isolerad del också och är influensa om något så är det uppenbar så om vi drabbades innan Spanska sjukan varför har vi inte just uppenbara relationer till det i historiska dokument?).

Nyfiken vitals uppslagsbok uppdaterad

2010-08-22T16:46:00.003+02:00

I det pågående kvalitetsprojektet på Nyfiken vital där länkar till externa resurser allmänt kontrolleras för att bl.a. eliminera länkar till artiklar m.m. som inte längre finns är nu klart också för registret till uppslagsboken:

Kvalitetskontroll av länkar X: Uppslagsboken

Det är en bra sak att göra därför att genom åren - nu cirka sex år - samlas det en till sådana som passerar igenom andra uppdateringar och hantering. Sådant stör givetvis besökarna och det värde man skapar genom att eliminera det är också ganska högt givet att det är långsiktigt där det verkar hela tiden tills nya problem återskapats i samma utsträckning.

Fler systematiska uppdatering (d.v.s. samlade åtgärder för alla sidor i registret) är planerade men här hanterades endast just länkar till externa resurser förutom en del mindre åtgärder. Fler åtgärder som genomförts under samma projekt för andra delar av nättidningen hittas via:

Kvalitetsprojekt: 2010 Höststorm

Där samlas också uppdateringar från kommande omgångar.

Startsidan till uppslagsboken har också börjat uppdateras. Liksom tidigare diskuterat i Nytt i vår uppslagsbok inkluderar det fler artiklar som förklarar allmänna begrepp som kan användas i resurser som refereras eller i Nyfiken vital t.ex. matematisk logik, prefix m.m.

Rörande allmänna begrepp har nu också en artikel om eigenfactor tagits fram vilket är ett mått jämförbart med impact factor som här tidigare diskuterades i Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan.

Uppslagsbok om Malmö

2010-08-21T12:33:00.002+02:00

Malmö högskola tillsammans med staden Malmö har gjort en uppslagsbok om företeelser i Malmö. För uppslagsorden länkas relevanta böcker om Malmö så att det är enkelt att läsa ännu mer om olika personer, platser och händelser i Malmö:

Kulturarv Malmö A-Ö

MMT - Malmö Mekaniska Tricotfabrik som sista två åren innan de slog igen tillverkningen sålde under namnet Katja of Sweden är ett exempel på hur företag även om de inte har talang i sitt huvudsakliga område kan klara att identifiera ett bra namn på ett varumärke.

Den viktigaste funktionen sådant här har är givetvis att hjälpa till att tillhanda hålla skolbarn med färdigt enkla och korta texter att läsa in sig på under olika de första nio åren utspridda skolprojekt.

Wikigallery: Wiki med konst

2010-08-16T13:37:00.003+02:00

Wikigallery är en i koncept ganska enkel tjänst. Den samlar foton av konst som har sådan copyright att den kan återpubliceras av dem.

Det gör dock Wikigallery till en ganska användbar sajt om man just söker sådana bilder att t.ex. publicera i en blogg, tidningsartikel eller använda till en design template.

Just nu hittade jag t.ex. följande målning från startsidan av Alexander Kanoldt:

När jag sökte bilder till artikeln med fåglar från konsten utvalda för att stimulera kreativitet hade jag nytta av den för en eller två av konstnärerna även om jag tror att jag sedan tog bilderna från amerikanska museum.

Även Wikipedia och Wikimedia commons går givetvis att använda för detta men är mer optimerade för när man har namnet på en särskild konstnär. I många situationer söker man dock mer allmän inspiration i vilket Wikipedia har värde men där jag upplevde Wikigallery hade mer att ge jämfört med Wikimedia commons.

Bra sidor i Wikipedia och Wikimedia commons runt konst är dock bland annat:

Art | Wikimedia Commons
Art | Wikipedia

I den senare är det sedan bra att klicka sig vidare till olika områden och om de känns bra vidare till enskilda konstnärer eller tidsperioder.

Wikipedia är också bra för att följa upp konstnärer man hittar via Wikigallery eftersom Wikigallery är helt inriktad på att visa konstverken.

Nytt i vår uppslagsbok

2010-08-13T18:28:00.003+02:00

I Nyfiken vital har vi en uppslagsbok för att göra det enkelt att slå upp ord, begrepp och hitta rätt. Även vill vi ha den kompletterad med enkla beskrivningar av också mer komplexa begrepp som kan förekomma både i våra artiklar eller oftare artiklar som refereras.

I detta område har vi nu kompletterat uppslagsboken med flera artiklar:

1. Citat är ett förstärkande språk som ger texten kraft
Diskuterar hur citat påverkar läsare och via vilka mekanismer. Tillhörande artikel listar även de citat vi använt.

2. Matematikens och fysikens konstanter och hur pytagoréerna uppfann kedjebråk
Diskuterar vissa kände matematiska samband samt listar matematiska och fysiska konstanter.

3. Matematisk logik för tidnings- och bokläsare
Kort introduktion till matematisk logik.

4. Matematik för en bättre värld
För samlade sida om matematik.

5. GNU Octave
Artiklar, guider och tips för GNU Octave samt de program vi publicerat. GNU Octave är ett program för att visualisera matematik och göra matematiska beräkningar i även när det sker via matriser och vektorer. Vi har ett exempel nedan på vad man enkelt kan göra (notera hur få rader som krävs i programmet på sidan som bilden kommer ifrån).

Ett möbiusband ritat med GNU Octave i vår artikel om oändligheten:

Tankar om Cicero och grekiska & latinska texter digitaliserade av Google

2010-07-13T19:30:00.004+02:00

Google har "digitaliserat" in 500 klassiska grekiska och latiska texter tillgängliga i hög upplösning.

Både antikens Grekland och Rom håller givetvis hög kvalitet är det kommer till litteratur. För Rom är politiken jämfört med nästan allt annat lika gammalt ytterst dokumenterad och det kan följas parallellt med övrig litteratur. Det gör det tillsammans med att Rom är både komplicerad men ändå "enklare" kultur (t.ex. via långsammare kommunikation, tunga makthavare tydligt associerade till staden Rom).

Romersk litteratur, böcker med goda råd m.m. är därför något vi har ett större praktiskt värde av att studera än den grekiska. Frågan är sedan om romersk litteratur håller högre eller lägre kvalitet än den grekiska mätt från enklare som nöje och det är en annan fråga.

Många talar gärna för att den grekiska var mer utvecklad men jag ser inte det. Tar vi Samtal i Tusculum av Cicero jag läser om är dess litterära kvalitet inte endast en fråga om dennes förmåga i skriftligt språk.

Min bok placerad i min örtträdgård på balkongen givande den harmoni och friska doft som jordnära visdom från Cicero kräver. Närmast har vi citronmeliss (den stora krukan) och skotten som kommer upp är senap.

Det är också en inblick i romersk kultur, råd en stor namn ansåg viktiga att bevara för världen som kom och en imponerande uppvisning i allmänbildning, kunskap och insikt där denne refererar både tidsaktuellt (troligen skriven under juni och juli 45 f.v.t.) och bakåt i tiden.

Marcus Tullius Cicero (106 f.v.t. – 43 f.v.t.)

Samtal i Tusculum bär här på tyngden från det samlade värdet av Rom som vad vi kan lära av.

Exemplet nedan är kanske en av de tydligaste exemplen på vad man kan argumenteras hålla låg litterär kvalitet när endast förnöjelse värderas men det är ändå en inblick i kultur:

"Andra inte minst här i landet, har för sig att själen bor i andedräkten - man ser den förmodade frändskapen på våra latinska ord animus (själ) och anima (ande) där det senare är härlett ur det förra, och likaså på uttryck som agera animam (ge upp anden), efflare (dra sin sista suck), animosus (modig), bene animatus (livfylld, "animerad") och ex animi sententia (på heder och samvete [Red. Min översättning snarare än aktuell boks som förstått ex animi sententia fel och översatt det ordagrant. /Hans])."

Cicero bär kunskap, erfarenhet och förmåga att ha respekt för. I någon mening kan man också se det som han själv besvarar den litterära kritiken när han citerar och kommenterar Illiaden liksom förklarar vad som gäller tjocka filosofiska verk samlat. Cicero ger oss också praktisk visdom ungdomar idag såväl som då bättre borde studera oftare och mer.

Ett strålande exempel på hans praktiska visdom har vi nedan:

"Så när Apollon säger: 'Känn dig själv!' så menar han: 'Känn din själv!' Kroppen är ju inte annat än själens vas eller förvaringsplats; det är du som gör det själen gör. Om det icke vore något gudomligt i att lära känna den senare, så skulle nämnda av en skarp ande formulerade maxim aldrig ha blivit tillskriven en gud."

Samtal i Tusculum är i mycket vad jag själv kan tänka mig att vid någon punkt skriva irriterat trött på att gång på gång behöva förklara vad som är rätt och riktigt för folk. För att enkelt och kortfattat förklara för folk hur man rätt tänker i alla frågor som jag upplever har betydelse eller jag kommer att tänka på medan jag skriver för att bespara världen alla felbeslut folk fattar.

Ciceros syn på tapperhet kan jag heller inte annat än att dela (han var vid denna tid sjuk och plågades konkret - boken bär därför en viss smärta och pessimism allmänt):

"Jag förnekar inte att ont är ont och plågor plågsamma - vad skulle vi annars med tapperhet till? - men jag att de kan undertryckas och uthärdas om kraft finns; och finns det ingen att tillgå, vad var det då för bevänt med vår filosofi, vad bröstar vi oss då för i dess namn? Smärtan stinger, eller må rent spränga oss: är du värnlös, så ge upp, men bär du det gudasmidda harnesk vars namn är tapperhet, så sätt emot! - ty gör du det inte så kommer fylgian, värdighets väktarrinna, att lämna dig i sticket och överge dig."

Där kan vi jämföra med det romerska begreppet dignitas - inte felaktigt men ofullständigt beskrivet i Wikipedia:

"With respect to ancient Rome, dignitas was regarded as the sum of the personal clout and influence that a male citizen acquired throughout his life. When weighing the dignitas of a particular individual, factors such as personal reputation, moral standing, and ethical worth had to be considered, along with the man's entitlement to respect and proper treatment."

Utanför det ligger också att försvara denna d.v.s. en general ger inte upp förrän i princip allt är förlorat därför att det skulle skada dennes dignitas. På samma sätt när Cicero menar att det ligger värde i att uthärda plågor handlar det också om dignitas kommande från stolthet över sig.

Begreppet har på många sätt stort värde men är också riskabelt och kanske en faktor som medverkade till den period av inbördeskrig som kulminerade med Sulla, Caesar och först avslutades efter att Octavius (Caesars adoptiv son) efter många år av ytterligare krig besegrat alla tänkbara från Brutus till Antonius (som tog sitt liv tillsammans med Kleopatra som ju var Caesars tidigare älskarinna och han ha burit hans enda kända biologiska barn).

Både för Sulla och Caesar var dignitas en faktor som medverkade i att de tågade mot Rom mest tydligt för Sulla som efter att ha förlorat befälet över ett kommande krigståg österut till sin "konkurrent" Gaius Marius rider ut till "sin" här och övertalar soldaterna att marschera mot Rom. Personlig prestige som inleder en period som kommer kosta otaliga människor livet liksom den demokrati Rom hade.

Cicero kan dock senare i boken upplevas se det i några ord som också är typiska för dignitas där det håller värde:

"Allt gott och stort som sker utan publik och beräkning på publik, syns mig därigenom mera ädelt och berömvärt; inte för att beröm bör flys - allt som är bra gjort vill i ljuset - men därför att för dygden och manligheten ingen skådebana är förnämligare än det egna samvetet".

Jag kan heller inte annat än att dela Ciceros åsikt att tapperhet är den dygd som står före övriga oavsett om det är klokhet, måttfullhet, rättskaffenshet eller något annat. Så mycket i de ögonblick mest avgörs kommer ner till tapperhet men då förutsätter det givetvis att det riktiga beslutet bärande korrekthet fattas.

I vår nutid när vi står inför stora utmaningar inom miljöfrågorna och liksom då svält och krig vinner vi alltid på att minnas nära nog det sista han skriver (början av 267):

"Livet är som att segla på ett fartyg, som gång på gång ansätts av sjörövare. Några kan man segla från, andra nödgas man kämpa med och striden kan bli lätt eller hårdare. Men vi har goda vapen och skulle de inte förslå, så får vi lyssna inåt, om vi där hör en gudaröst: Kasta dig från skeppet: där finns räddning! Tar inte en delfin mot dig, som Arion från Methyma, så alltid Pelops havshästar [...]."

Cicero är den enda filosof och visdomslärare jag behöver. Han håller ensam värden grekisk litteratur samlat aldrig nådde upp till. Denne hörande till och argumenterande för det stoiska skolan är det korrekt att kommentera hur begreppet stoisk uppfattas. Wiktionary ger en inte dålig om än ofullständig definition:

"stoisk
lugn och behärskad under påfrestning; självbehärskad, ståndaktig, karaktärsstark Han lyssnade på kritiken med stoiskt lugn."

Idéen att det stoiska undertrycker smärta eller plåga finns dock inte i den filosofiska skolan vilket Samtal i Tusculum är ett utmärkt exempel på. Snarast handlar det - min tolkning jag ser att folk bäst och enklast anammar som ett gott råd - om att vi inte ska förfalla till vad som gör oss till mindre människor. Denna definition ger oss också en frihet i tolkning vilket inte är en nackdel. Vi kan se tolkningen Cicero gjorde redan i hur de fem böckerna namngas (engelska översättningen):

"On the contempt of death"
"On bearing pain"
"On grief of mind"
"On other perturbations of the mind"
"Whether virtue alone be sufficient for a happy life"

Människans dådkraftiga kartläggning av oceanerna i Google Books

2010-05-21T01:00:00.017+02:00

Google tipsar om att de via samarbete med University of California fått möjlighet att göra ett stort antal av dokument tillgängliga via Google Books. Ett exempel är Scripps Institution of Oceanography (SIO) som är världens största oceanografiska arkiv.

Människans jakt för att fylla världskartans tomma vita utrymmen där de modigaste bland oss vågade sig ända in i Sydpoolens helvete av is, kyla och död är idag en ovärderlig inspirationskälla för att sporra människan att stoppa miljöförstöringen - det var svårt, ingen trivial omedelbar belöning gavs och störst värde skapades för alla, och kostnaden för att engagera sig kunde vara otäckt personlig.

Idag kan vi alla enklare och säkrare utforska Sydpoolens med Google Mapts.

View Larger Map

Men vi får aldrig glömma att vi idag med vårt användande satelliter och kartprogram jämfört med dåtidens oceanografer är som att ställa en gullig liten surikat mot en skräckinjagande valross.

Valrossar finns emellertid inte runt Antarktis utan håller till i vattnen på norra halvklotet d.v.s. mycket närmare Nordpoolen.

Beger vi - Likt surikater inte mer än en komisk skugga av våra föregångares storhet - oss in i Sydpoolens mörka kyla - Valrossen kungarike - kommer vi inte tillbaka. Drunknar vi inte på vägen eller fryser ihjäl är risken hög att vi blir uppätna.

Surikater finns i Afrika och så vitt jag vet reser de lika litet till Sydpoolen som approximativt alla människor.
Licens för bilden (Wikipedia)

I Inside Google Books berättas bl.a. Einar Lönnbergs skildring av spännande fiskar från den svenska expeditionen till Antarktis år 1905 finnas:

"The Fishes of the Swedish South Polar Expedition, by Einar Lonnberg, 1905
This report documents the fishes collected on a famous Antarctic expedition, the Swedish South-Polar Expedition of 1901-1903 led by Otto Nordenskjold. Although the expedition was a great scientific success and resulted in the collection of many species new to science, the explorers' ship was crushed by ice. The crew were forced to build and live in a stone hut on an Antarctic island, subsisting on birds eggs and penguins until they were rescued by a ship from Argentina."

Från: Surfacing treasures of the deep with the University of California | Inside Google Books

Även om Lönnbergs dokumentation av storslagna fiskarter - ett steg i världens forskning svår att idag rätt värdera - ska vara digitaliserad finns den inte fullt läsbarbar i Google Books än även om jag tvivlar på att någon verkande copyright finns.

Mer om de många storslagna expeditionerna in i Sydpoolens förrädiska skuggor av dolda isberg och djupa människoslukande sprickor skrev jag några rader 2009 när Lönnbergs bedrift att hitta nya fiskarter i iskylans otäcka mörker upprepats:

Gosztonyia antarctica: Ny spännande fiskart upptäckt utanför Antarktis | Nyfiken vital

Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan

2010-05-20T16:09:00.003+02:00

När Johan Frostegård - helt riktigt i Sydsvenskans nöjessektion - framför idéer om "riskerna" att Google Scholar kanske "förföljer" KI och andra forskarna för att "styra anslagen" genom att indexera sammanfattningarna av publicerade studier "glömde" han bort impact factor.

Impact factor har jag diskuterats tidigare på Nyhetsbloggen där jag nu kände behov av att bemöta hans underliga argument eftersom dom indirekt hotar tredje världens utveckling.

Sammanställningen av möjligheter liksom problem var dock inte fullständig. En god sådan i enkel punktlista utan att missa något viktigt rörande "problem" finns dock i Wikipedia:

Impact factor - Criticisms | Wikipedia

Värt att peka på är att ett antal problem motsvarande de som ges i citatet nedan bygger på antagandet att personen som använder IF inte har grundläggande kunskaper i statistik och förstår fördelningar:

"The impact factor is often misused to evaluate the importance of an individual publication or evaluate an individual researcher. This does not work well since a small number of publications are cited much more than the majority - for example, about 90% of Nature's 2004 impact factor was based on only a quarter of its publications, and thus the importance of any one publication will be different from, and in most cases less than, the overall number."

Detta "problem" kan liksom annan statistik användas för att få något att verka bättre än vad det är om mottagaren av informationen inte vet att det är möjligt. Rörande vetenskapliga journaler och publicerad forskning har jag dock väldigt svårt att se riktigt vad den målgruppen är.

Möjligen några annonsörer i journaler men samtidigt har jag ännu svårare att se att effekten av annonsering alls påverkas av mycket mer än räckvidden och hur annonsen är utformad och jag tror annonsörerna mycket bättre själva förstår att bedöma effekten av annonser än journalerna själva. Inte heller tror jag att annonsörerna är särskilt godtrogna.

Eigenfactor i kontext av Impact factor och Google Scholar

En "besläktad" - i någon mening mer eller mindre det samma är eigenfactor. Värdet den har är dock att tillgång till den inte på samma sätt är styrd av vad du betalar för.

Däremot om Eigenfactor ännu är lika bra som Impact factor är jag mindre säker på. Min bild är att Eigenfactor kommer behöva några år till innan den laverar lika bra.

En intressant fråga är naturligtvis om Google till Google Scholar skapar sitt index helt själva eller om de köper in färdigt data att bygga på. Jag har inte försökt leta igenom pressmeddelanden och dylikt som kan indikera om Google köper in data här. Allmänt är dock mitt intryck att Google sedan ett par år allt oftare köper in data och utifrån vad jag enstaka gånger sett när jag sökt i Google Scholar vill jag inte utesluta att impact factor kanske delvis ligger till grund för deras index.

Eigenfactor score

Ett alternativ till impact factor som i princip är samma sak (d.v.s. görs på ungefär samma sätt) är eigenfactor score. Data är fritt tillgängligt. Läs mer i:

Eigenfactor score: Viktigaste journaler, tidningar och universitet och ämnenas storlek (svenska)
Eigenfactor (engelska).

Google Translator Toolkit för att arbeta med översättning

2010-05-05T20:29:00.002+02:00

Jag har ofta haft nytta av Google Translate genom att den gör det möjligt att läsa fler språk förutom svenska och engelska på nätet. Rent av när det gäller språk med tecken (som japanska) tenderar jag att lära mig en del över tiden (tycks inte gälla romanska språk).

Förutom praktiska värden tror jag att Translate tillsammans med annat kan kan underlätta ökad kontakt mellan kulturer som sällan pratar med varandra idag tror jag att det kan minska risken för konflikter. Folk känns inte lika främmande och systematiska kulturella missuppfattningar kan motverkas.

Det är troligen inte många som idag läser t.ex. en japansk nyhetstidning med hjälp av Translate. Allt eftersom funktionen blir bättre och mer känd lär de dock öka.

Translate bör givetvis vara väldigt användbart i skolan och språkundervisning på universitet. Jag såg precis att det förutom vanliga Translate finns ett gränssnitt bättre lämpad för den som översätter en text: Google Translator Toolkit. Den bör bl.a. vara praktisk i skolarbetet.

Tidigare inlägg om Google Translate i urval:

Skriv hur ord låter med vårt alfabet med Google Transliteration för andra alfabet
Mer för översättning i Google Toolbar

Skriv hur ord låter med vårt alfabet med Google Transliteration för andra alfabet

2010-04-25T04:43:00.003+02:00

Google Transliteration är en tjänst som bör kunna vara väldigt användbar för ganska många även om de flesta av oss troligen aldrig annat än enstaka gånger kommer behöva använda den (jag har aldrig använt den "skarpt"). Google förklarar den så här:

"Most of us use a keyboard to enter text; it's one of the most basic activities we perform on a computer. However even this simple activity can be cumbersome in many parts of the world. If you've ever tried to type in a non-Roman script using a Roman keyboard, you know that it can be difficult to do."

"Many of us at Google's Bangalore office experienced this problem firsthand. Roman keyboards are the norm in India, making it difficult to type in Indian languages. We decided to tackle this problem by making it very easy to type phonetically using Roman characters and we launched this service as Google Transliteration."

"Using Google Transliteration you can convert Roman characters to their phonetic equivalent in your language."

Från: Transliteration goes global | The Official Google Blog

Användningen bör kunna bli större i och med datorliknande mobiler kopplade till internet och då vara praktiska oftare t.ex. under semesterresor. Då kan t.ex. skriva ditt namn så att även någon som inte behärskar det romerska alfabetet kan uttala det.

Nedan har vi Hans Husman skrivit med persiska:

هانس هوسمان

I Hindi:

हंस हुस्मन

I serbiska:

Ханс Хусман

Tveklöst har persiskan det vackraste skriftspråket.

Nu har Google byggt ut Transliteration med ännu fler språk och totalt stödjer Google Transliteration nu 22 språk. För att testa Google Transliteration surfar du in på:

www.google.com/transliterate

Läs mer om utbyggnaden hos Googles blogg:

Helping you read and write foreign scripts with Google Transliteration and Script Converter | The Official Google Blog

Mer för översättning i Google Toolbar

2010-04-21T22:43:00.002+02:00

Möjlighet att enkelt översätta är viktigt vid informationssökning på nätet. Det är en viktig funktion Uppslagsbocker.org fyller för mig och andra eftersom den dokumenterar ordlstor över specialistermer vilka annars är svåra att få bra översättningar av i alla aktuella kontext.

Google Toolbar har nu en ny funktion för översättning som också kan vara användbar:

"Now, if Google Toolbar’s default language is set to one of our supported languages, you can use our new Word Translator feature to hover over a word with your mouse and get an automatic instant translation. If you want Toolbar to translate into a different language, you can change it in the Toolbar Options menu."

Från: More love for our multilingual Toolbar users | Google Translate blog

Google Toolbar kan laddas ner från:

toolbar.google.com

Relaterat på Uppslagsbocker.org:

Bättre studieresultat med Google
Översättning mellan svenska och engelska på nätet

Att utveckla uppslagsboken vidare

2010-04-18T21:42:00.002+02:00

Uppslagsboken på Nyfiken vital har använts som exempel tidigare hur det som koncept kan komplettera en sajt. Den började med att peka ut uppslagssidorna inom hälsa och kost för att gå vidare till kort förklaring av begreppet respektive sida tog upp. Några bokstäver är kvar i respektive koncept. Därefter gick den till att för många bokstäver även förklara andra ord.

Där den är idag är den därför både uppslagsbok och ordlista. Steget därifrån är att göra det lättare att hitta i den genom att ge fler från läsarna efterfrågade ingångar till materialet. En sådan är sidan som pekar ut uppslagssidor om de sjukdomar som täcks upp av uppslagsboken:

Sjukdomar | Nyfiken vital

Sidan nås direkt från uppslagsbokens startsida där andra särskilt viktiga eller populära uppslagssidor går att nå direkt:

Uppslagsboken | Nyfiken vital

Bra översättningsverktyg

2010-02-03T21:53:00.002+01:00

När jag behövde översätta till latin för att hitta en lämplig term att använda i min metodik för reklam och marknadsföring hittade jag ett ovanligt bra översättningsverktyg:

www.eudict.com

Termen jag hittade var:

prosum (profuturus), prosum

Och den använde jag för benämning här:

Prosum införs för vad som visar att man gjort bra | Hedonimeter

Ordlistor - Hjärnan

2010-01-11T20:42:00.002+01:00

Här har några ordlistor med begrepp rörande hjärnan samlats. Någon omfattande kvalitetskontroll har inte skett.

Brain structures
www.memory-key.com

Psychology Glossary
www.alleydog.com

Wiktionary är givetvis också alltid praktisk för att slå upp ord i. Det stora värdet är att åtminstone den engelska väl hanterar flera språk liksom släktskap mellan ord både avseende det allmän språkliga, grammatik, historik o.s.v. Att gå direkt in på rätt ord är lätt genom att det bara är lägga till enligt nedan:

en.wiktionary.org/wiki/psychology

Länkar för elever

2009-12-19T09:12:00.002+01:00

Resurser för skolelever finns samlade hos Skolverkets Länkskafferiet:

lankskafferiet.skolverket.se

En sådan katalog kan vara bra och hjälpa till att underlätta skolarbetet. Men det är ändå viktigt att lära barn och ungdomar att surfa säkert på nätet. Det finns få skydd för dom. En sak jag tog upp var dock det Google ordnade:

Lås Googles filtrering av "olämpliga" sökresultat

Google har också gjort mycket jag menar är användbart för barn. Det handlar om Google Translate som möjliggör kontakt med andra kulturer och kan underlätta skolarbetet. Men Google gör också saker som dessa med anime som gör saker roligare:

Teman med anime till Google Chrome

Det gör både barn, ungdomar och vuxna gladare, och det medverkar till en bättre värld.

Rikstermbanken har lagrat en bunt ordlistor

2009-12-10T05:35:00.002+01:00

Rikstermbanken.se lagrar definitioner på ord och begrepp som inlämnats från andra sidor med ordlistor. På det har de byggt en sökmotor där varje sökträff presenteras på en undersida. Nedan ser den som presenterades på position ett för sökordet hälsa:

Termpost 1 av 4: hälsa

Definitionerna är kanske indexerade av Google men jag har överhuvudtaget aldrig sett något från sajten i ett sökresultat. Om sajten ska bli använd bygger med andra ord helt på att folk själva upptäcker den och känner att den är användbar.

Ett alternativt sätt att bygga detta hade varit att inte lagra något själva. Det hade ökat chansen för att uppdateringar fångas upp. Givetvis hade det inte enkelt varit möjligt att få till med enskilda undersidor för varje sökord men det kanske heller inte är viktigt givet att informationen på ursprunglig sida trots allt egentligen är den samma om än presenterad annorlunda.

En möjlighet för att bygga sådant diskuterades tidigare i:

Uppslagsbok till blogg eller nättidning: Sökning

Bättre studieresultat med Google

Där diskuteras Google Custom Search engine. Den kan lika lätt användas för att skapa sajtsökning, sökning av utvalda undersidor (t.ex. en ordlista) eller undersidor på flera olika sajter.

Sökmotorer diskuterades även i:

Sökmotorer stödjer inlärning även i tillämpning och analys

Avseende sökmotorer och undervisning kan jag tycka att något för skolor för lägre klasser är att fundera över är möjligheterna anpassade sökmotorer skapar. Där kan man lyfta ut sidor man särskilt vill att eleverna använder för referenser för att därigenom underlätta deras arbete. Det kan göras med olika sökmotorer för skilda ämnen.

Litteraturbanken har digitaliserade äldre svenska böcker

2009-12-10T03:43:00.005+01:00

Litteraturbanken har till syfte att göra "svenska klassiker" tillgängligt digitalt. Det handlar om gamla böcker för vilka copyright inte längre gäller. Jag har aldrig sökt några böcker på den men kan vara intressant att ha kvar inför framtiden.

Den drivs av den ideella föreningen Litteraturbanken där medlemmar är Svenska Akademien, Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet och Svenska Vitterhetssamfundet.

Böckerna är digitala i meningen att utsida och respektive sida fotograferats. Åtminstone inte titeln Bonde-Practica jag sökte kom på första sidan för Google men det kan ju variera. Sajten har dock troligen dåliga förutsättningar att få trafik avseende boktitlarna från Google eftersom den är väldigt dåligt anpassad.

Däremot kom Projekt Runeberg på plats ett och två. Det är en tjänst jag använt av och till sedan flera år där många böcker finns digitaliserade. Tillskillnad från titlarna jag på Litteraturbanken är de där både fotograferade och omvandlade till text (korrektheten varierar beroende på hur långt projektet nått med titeln).

Jämför gärna Bonde-Practica från de båda projekten:

Runeberg.org: Bonde-practica (Wädher-book)

Litteraturbanken.se: Bonde-Practica

Om Google Books saknar en titel kan jag söka den på annat sätt för att inte i onödan behöva hoppa runt och ödsla tid. Därefter skulle jag söka den på Projekt Runeberg. Därefter kan Litteraturbanken vara aktuell.

Jag förstår heller inte riktigt poängen med den. Hade resurserna inte bättre använts i Projekt Runeberg? Det projektet finns redan och även små resurser ger stort resultat eftersom de redan har många frivilliga.

Besök tjänsten på följande adress:

litteraturbanken.se

Tidigare inlägg om äldre digitaliserade böcker:

I public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition

Latinsk uppslagsbok: Vicipædia Libera encyclopædia

Om Nordisk familjebok och jämförd med Nationalencyklopedin

Google inklusive Google Books har tidigare diskuterats i:

Bättre studieresultat med Google

Vad betyder "snapdragon"? Dräp draken

2009-11-30T11:40:00.007+01:00

Sony Ericsson kommer snart ut med en ny mobil - XPERIA X10 - som tycks vara en imponerande uppvisning i design rätt anpassad för så väl kundernas praktiska och känslomässiga behov:

Har alla funktioner du behöver lätt och rätt.
Har ett tilltalande utseende och känns inte föråldrad. Tvärtom är den nyskapande och vacker.

Processorn i XPERIA X10 är Qualcomm Snapdragon och det vara kul att titta på betydelsen i ordet. Snapdragon är nämligen ett kraftfullt namn som verkligen beskriver denna potenta processor. Det är inte bara Sony Ericsson som valt den utan flera leverantörer som just bygger teknikledande enheter. Redan när jag hörde om Snapdragon långt tillbaka under 2008 imponerades jag av namnet på en nivå där det närmast gav en stämningshöjande effekt. Många gånger efter det när jag tänkt på namnet har jag blivit på riktigt bra humör.

Att hugga huvudet av draken löser alla problem

Först kan vi konstatera att det är ett sammansatt ord bestående av snap och dragon. För snap pekar Wiktionary ut ett antal betydelser:

"A quick breaking or cracking sound or the action of producing such a sound.

A sudden break.

An attempt to seize, bite, attack, or grab.

A photograph (an abbreviation of snapshot)

The sudden release of something held under pressure or tension.

Something accomplished in a very short period of time. "

Vad betyder dragon? Det är engelska för drake och det förklaras elegant i Wiktionary:

"A gigantic beast, typically reptilian with leathery bat-like wings, lion-like claws, scaly skin and a serpent-like tail, often a monster with fiery breath."

Vi vet alla att man dräper drakar och ett vanligt sätt att göra det på är att hugga av huvudet. Fördelen med det är att man kan montera huvuden på väggen. Det blir till glädje för alla som lidit av draken. Kroppen kan man istället göra något nyttigt med och återvinna till bördig mark till glädje för alla. Där ges ju dessutom nytta av alla pengar drakar rövar åt sig och sedan sitter och ruvar på till ingen nytta.

Snapdragon är med andra ord att dräpa en drake genom att hugga av dess huvud. Det är givetvis symboliskt och för en processor för mobiler och mini-pc kan vi se draken som vardagens praktiska problem. Qualcomm Snapdragon ger genom kraftfull prestanda verktygen för att lösa dessa problem.

Ännu mer Snapdragon

Snapdragon är ett namn som av och till använts i Royal Navy på krigsverktyg.

Det är också namnet på blomman Antirrhinum vilket används som prydnadsväxt och i Kina dessutom i te. Faktiskt anknyter det bra till det jag skrev om att förvandla draken till nytta efter att man hugget av dess huvud. Antirrhinum förökar och sprider sig nämligen i samband med skogsbränder.

Läs mer

Definitioner i Wiktionary:

Dragon

Snap

Några inlägg i urval av de som jag ännu hunnit skriva om XPERIA X10 och Snapdragon på Pryltrend:

Qualcomm Snapdragon i XPERIA X10

Reklamfilmen för XPERIA X10 analyserad

Mer om processorn hos leverantören:

Mobility without Compromise

Sökmotorer stödjer inlärning även i tillämpning och analys

2009-11-21T04:41:00.005+01:00

Tidigare skrev jag en liten guide för hur Google kan användas i studierna. Trots att endast ett litet urval av alla möjligheter togs med tror jag att den fångade upp mängder av möjligheter de flesta inte tänkt på:

Bättre studieresultat med Google

I november av Information Processing & Management publicerades en ny studie där man såg att sökmotorer idag följer med högt upp i inlärningsprocessen:

Using the taxonomy of cognitive learning to model online searching.

Jag skrev en sammanfattning på svenska för Nyfiken vital som enklast läses:

Sökmotorer även bra till avancerad inlärning

Fler inlägg på Uppslagsböcker och fakta på nätet om sökmotorer och uppslagsböcker i studierna:

Google i undervisningen på Lunds universitet

Tips mot Skrivkramp

Slå upp citat i Wikiquote

2009-11-20T23:45:00.003+01:00

Citat är praktiska nästan oavsett vad man skriver. De hjälper dig att illustrera vad du menar och "tidlösa" citat går att passa in till nästan vad som helst.

Den tveklöst bästa samlingen med citat är:

en.wikiquote.org

Du kan hitta citat från kända personer genom att gå direkt in på deras sida. Exempel:

en.wikiquote.org/wiki/Cicero

Vill du hitta citat för att illustrera en särskild händelse, känsla eller dyligt finns det ibland särskilda sidor för dessa också. Exempel:

en.wikiquote.org/wiki/Victory

Min erfarenhet när man särskilt söker citat som verkligen ska passa in är dock att man behöver (och enklast börjar med) att söka via Google. När du gör det ska Google användas med site operatorn som gör att Wikiquote söks specifikt. Exempel:

site:wikiquote.org "total victory"

Mer att läsa om citat

Den första guiden skrev jag till Nyhetsbloggen.com och är för skribenter med tips på hur citat kan användas för bättre artiklar:

Citat ger bättre artiklar

Mindpark varnar för lösryckta citat:

Värre än lösryckta citat?

Problemet Johan Groth pekar på är verkligt. När det problemet diskuteras ska man ha fullt klart för sig att den väg traditionella tidningar kan överleva på nätet är att vara mer seriösa och ha större redaktionellt djup än nyare medier. Orkar de inte med det kommer de dö.

Det var ju dessutom ett väldigt aktuellt inlägg både i direkt "nuhet" och den övergripande situationen nätet växt mot. Låt mig här citera en bit:

"De flesta av oss är inte tillräckligt klara i knoppen för att under en period av, säg, tio år vara helt konsistent och kongruent och sammanhållen. Detta gör att vi ändrar uppfattning, beslutsorsaker, motiv etc. I det moderna samhället kommer vi dock hela tiden att bli påminda om vad vi sade vid den och den tidpunkten. Debattörer, journalister och andra kommer med andra ord alltid att kunna peka ut brister i resonemanget, brister som i sig kanske är helt ointressanta eller en rimlig konsekvens av ändrade förhållanden."

När vi nu i och med internet oftare har historik på åsikter måste vi inse att folk utvecklas och förändrar åsikter. En del kan dessutom periodvis bli lätt instabila :-D

Svenska Wikipedia ger sig på att definiera vad ett citat är och ger samtidigt länkar till fler resurser inom ämnet:

sv.wikipedia.org/wiki/Citat

Ordlista som förklarar modebloggar hos Metro

2009-11-06T06:04:00.002+01:00

Metro har sammanställt en ordlista över ord modebloggare använder:

Metro reder ut – det menar modebloggarna

Tipsa gärna om ordlistor och uppslagsböcker hos tidningar och alla andra sajter.

DN Tema - Register till Dagens nyheter

2009-10-15T20:23:00.004+02:00

På Dagens Nyheter har vi något som kan vara intressant. Via DN Tema kan läsaren hitta personer, ämnesområden m.m. avgränsat:

www.dn.se/tema/

Givetvis bra på många sätt:

Underlättar för läsarna att hitta.
Tydliggör rätt gjord för sökmotorer på ett sätt som kan ge mer trafik.

Att det är bra gjort för sökmotorerna tror jag emellertid inte. Snarare misstänker jag att man missat stora delar av värdet som går att få men jag tittade väldigt snabbt.

Relaterat

Tipsa om fler ordlistor och uppslagsböcker både bland tidningar och i övrigt på nätet:

Ordlistor hos svenska tidningar & nyhetsrelaterade ordlistor

Mer om medier finns att läsa på Nyhetsbloggen och det som är användbart för tidningar finns samlat här:

Guider för tidningar

Sedan får jag nog erkänna att nu när jag ser en potentiellt extremt kraftfull aktör som DN börja försöka realisera det på nätet gör det mig också lite rädd. Men vi behöver ha morgontidningarna kvar och kommer de bara rätt blir det väldigt bra för alla.

Google i undervisningen på Lunds universitet

2009-10-07T16:23:00.002+02:00

I följande artikel diskuterades några vägar till att använda Google i undervisningen:

Bättre studieresultat med Google

Nu såg jag precis att Lunds universitet börjat integrera sig med Google. Jag tror det är ganska vanligt i USA och Google har gjort en ambitiös satsning på området. Men jag misstänker att Lunds universitet är en av de första i Sverige?

Läs mer hos IDG:

Därför valde Lunds universitet Google

Numera går det förövrigt att skriva ut ekvationer och matematiska formler i Google Docs. Det hela såg tillräckligt kraftfullt ut när jag tittade på det för att räcka bra till matematik och tekniska kurser på våra tekniska högskolor. Läs mer i:

Google Docs har fått Ekvationseditor

Ordlistor hos svenska tidningar & nyhetsrelaterade ordlistor

2009-09-24T20:42:00.002+02:00

Tipsa gärna om ordlistor relaterade till nyheter och media. Även tas gärna tips emot på ordlistor som finns hos svenska morgontidningar.

Länkar till ordlistor i båda dessa grupper är planerade att samlas i respektive två artiklar på Uppslagsbocker.org.

Tipsa med en kommentar till detta inlägg där du skriver ut URL (webbadress) direkt till ordlistan.

Tips mot Skrivkramp

2009-09-21T21:32:00.004+02:00

Jag skrev nyligen ett inlägg om tips för bättre studieresultat där man använder Google:

Bättre Studieresultat med Google

Och vi har ett till om studieresultat om än med lite annorlunda inriktning på Nyfiken vital:

Bättre studieresultat steg för steg

Ett liknande inlägg fast på Nyhetsbloggen då det är avsett för skribenter berör skrivkramp. Skrivkramp kan ju lika gärna drabba när kommer till läxläsning och kanske särskilt när det rör uppsatser. Så den artikeln kan passa in att länka här:

17 tips mot "skrivkramp" (prokrastinering)

Encyclopaedia Britannica varumärke på plats 10 i UK

2009-07-17T14:30:00.002+02:00

BBC rapporterar att Encyclopaedia Britannica har ett mycket starkt varumärke vilket når plats 10 i UK:

Rule Britannica?

Britannica har haft stora problem med intäkter på nätet och har därför gjort om sin affärsmodell. Inte bara har de givit publicister gratis access utan i sin tur alla deras läsare när publicister länkar till uppslagssidor. Dessutom har de gjort många riktigt trevliga widgets att ha på bloggar. Målet med det är att:

Få mer trafik från bloggar och nättidningar.
Få bättre ranking i Google.

Encyclopaedia Britannica har lyckats nå resultat men ligger fortfarande långt efter Wikipedia. Artikeln försöker inte diskutera orsakerna till det men antyder komiskt på slutet att det beror på att folk inte vet vad de gör. Jag delar inte den uppfattningen och är själv en mycket van informationssökare som föredrar Wikipedia.

Låt mig ge orsakerna till varför jag oftare använder Wikipedia:

Wikipedia är mycket bra för att översätta specialisttermer mellan språk. Britannica kan inte det.
I Wikipedia kan jag enkelt hitta bilder i public domains eller med creative commons för ett givet ämne.
Britannica har ett gränssnitt som är extremt svårt att navigera och jobbigt att läsa.
Britannica är svårt att navigera mellan relevanta artiklar. Vad som fungerar är att ha en separat flik öppen där man söker Britannica med Google. Wikipedia har mycket bra och relevant länkning mellan artiklar.
Kvalitetsproblem i Wikipedia är för mig ganska lätta att upptäcka.
När jag använder Britannica upptäcker jag även där kvalitetsproblem. Britannica korrigerar dock tillförlitligare snabbt.

Diskuterar vi trafik från Google tror jag att ett problem är strukturen på sajten. Jag tror den vinner tydligt på att gå över till MediaWiki om det sker kompetent.

Vidare rekommenderar jag Britannica att se över sin kommunikation med bloggare. Bloggare använder Wikipedia och de är inte dumma i huvudet. Det gynnar inte Britannica att antyda det. Vidare bör de se till att svara på e-post vilket jag haft problem med.

Mer på Uppslagsbocker.org:

Uppslagsböcker: Hur bedömmer man värdet?

Britannica är nu gratis

Lös Mysterier på Pryltrend

2009-07-16T17:56:00.003+02:00

Mysterier och chiffer har de senaste åren blivit populärt. Romaner och filmer har kommit och dataspel. På Pryltrend har jag startat en tävling på det temat. Där gäller det att lösa gåtor och mysterier för att nå en hemsida. De som kommer dit först vinner priser.

Läs mer på Pryltrend:

Vinn priser: Skattjakt med Mysterier på Pryltrend

På Pryltrend finns dessutom en hel del fakta om hur trender fungerar. Det är ett område som ligger väldigt nära vad vi tar upp på Uppslagsbocker.org och något jag troligen kommer diskutera här i framtiden.

Bättre studieresultat med Google

2009-07-12T04:12:00.015+02:00

Följande är en guide där jag ger förslag på hur internet kan användas för bättre studieresultat. Detta är en första delen av guiden och i denna del diskuteras Google. De Google funktioner vilka bedöms vara mest användbara för flest tas upp. I nästa del kommer övrigt användbart från Google och ett urval av andra viktiga sajter förklaras. I sista delen tittar vi på referensverk, ordlistor, nyhetssajter m.m.

Att jag sätter ett mycket stort fokus på Google beror på att de har ett stort antal produkter under ett tak. Det blir därför lättare att sammanställa och använda alla möjligheter.

Skapa ett konto på Google

Google har gemensam inloggning för sina sajter. När du loggat in på en plats är du automatiskt inloggad på allt från Google. Ett Google Konto krävs för att kunna använda alla möjligheter.

Har du redan ett konto på Google Gmail eller annan webbsida från fungerar det perfekt. Har du inte ett konto finns instruktioner hur du gör i:

Skapa ett Google-konto

Google Custom Search - Egen sökmotor

Google Custom Search gör att du kan du skapa en egen sökmotor. Att skapa sökmotorn tar bara ett par minuter och du kan själv ställa in vilka sajter och vilka sidor på sajter som ska sökas. För att det ska fungera krävs att sajten är indexerad i Google.

Hur underlättas studierna?

Sajter med relevanta fakta för ett projekt eller inlämningsuppgift.
Sajter du ofta använder i studierna.
Sajter man själv publicerar på.
Sidor med information från lärare och föreläsare.
Sidor och sajter föreläsare refererat till.

Exempel

Skriver du en rapport om solsystemet kan du göra en sökmotor som söker hela NASA och Chalmers och utvalda sidor på Wikipedia:

www.nasa.gov

en.wikipedia.org/wiki/Solar_System

sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet

www.chalmers.se

I bilden ser vi hur sidor som ska sökas anges. www.chalmers.se/* anger att hela sajten ska ingå i sökmotorn. När hela sökvägen till en sida anges kommer bara vad som finns just där ingå.

Den färdiga sökmotorn kan du testa nedan:

Sökmotorn kan du använda direkt på Google eller lägga på en egen webbsida. En sådan webbsida kan vara en blogg du använder i projektet, en sida där ni samarbetar eller nästan vad som helst.

Google Böcker - Läs och sök böcker

På Google Böcker finns mängder böcker upplagda och du kan söka i dom. För en del kan du läsa hela boken men för vissa bara utdrag eller ingenting. Söker du information om ett ämne finns dock oerhört goda förutsättningar att kostnadsfritt hitta fakta i referensverk av hög mycket hög kvalitet. Chansen för att det ska vara möjligt är lägre för ämnen där viktiga resultat publicerats mer nyligen.

Hur underlättas studierna?

Sök fakta för att besvara frågor.
Spara pengar genom att läsa relevanta delar på nätet istället för att köpa boken.
Hitta böcker att referera till för att argumentera en tes.
Få inspiration till hur illustrationer, grafer m.m. kan se ut.
Hitta illustrationer i gamla böcker där copyright inte längre gäller.

Exempel

Google Böcker är väldigt lätt att använda. Det är bara att surfa in och söka efter vad du behöver. Några tips på särskilda funktioner följer ändå:

1. Genom att klicka på Mitt bibliotek (My library) lägger du boken till ditt "bibliotek". Du kan även inkludera Google Books i Google Custom Search men inte själva sökningen i enskilda böcker (vad jag vet).

2. Har du ISBN-nummer till en bok kan du gå direkt till den boken genom att gå till sidan:

http://books.google.se/books?vid=ISBNXXXXXXXXXX

XXXXXXXXXX byter du ut med ISBN-numret för boken.

3. Tänk på att recensioner, betyg m.m. du skriver om böckerna alltid är synliga för andra enligt hjälp-texten:

"Oavsett var du använder funktionerna kommer informationen som du skickar att visas offentligt. Dina recensioner och betyg kan till exempel visas på bokens "Om den här boken"-sida. När du lägger till böcker i "Mitt bibliotek" visas listan offentligt på Google Boksökning. På så sätt kan du dela webbadresserna med vänner och familj, och andra användare kan upptäcka din samling med Google Boksökning."

Citerat: Vem ser mina bokrecensioner, bibliotek och anteckningar?
Datum: 2009-07-12

Google Scholar - Hitta studier

Google Scholar är en sökmotor där vetenskapliga artiklar är indexerade. De förlag vars journaler refereras håller god kvalitet och sökresultaten visar publicerade vetenskapliga studier.

Hur underlättas studierna?

Hitta studier publicerade om ett ämne.
Få hjälp att hitta hela artikeln på bibliotek eller nätet när möjligt.
Sök artiklar med en viss författare.
Se hur artiklar citerar varandra.
Hitta artiklar ämnesmässigt relaterade till en studie.
Hitta andra artiklar som hör samman med artikeln (t.ex. preliminär version).

Exempel

Säg att du skriver en uppsats om planeten venus. Du vill veta om någon ny upptäckt gjorts som inte finns med i kursboken. Ett sätt att göra det är att:

Söka på venus solar system.
Klicka på Nya artiklar.
Titta igenom sökresultaten efter artiklar som verkar intressanta.

Google Blogger - Blogga om studierna

Google Blogger gör att du enkelt kan skapa en blogg där du kan publicera inlägg. Att använda Blogger är väldigt enkelt även om man aldrig tidigare bloggat.

Hur underlättas studierna?

Publicera anteckningar som inlägg.
Gör inlägg med idéer du vill att andra ska kommentera.
Använd bloggen för att samarbeta i ett grupparbete.
Få uppmärksamhet på ert projekt från företag, media, experter och andra studier.
Tjäna pengar med annonser och få kanske råd att köpa utrustning till projektet.
Att blogga om studierna kan ge mer motivation.

Exempel

Här är en blogg jag hittade där ett projekt på KTH beskrivs:

KTH ROCKET PROBE 2010

Ett alternativ till Google Blogger är Google Sites.

Google Sites - Skapa en hemsida med allt viktigt

Google Sites är en enkel tjänst där du snabbt kan skapa en hemsida.

Hur underlättas studierna?

Dokumentera ert projekt.
Publicera filmklipp, kalender, bilder m.m. hela projektet har nytta av. I princip allt du skapar med andra Google produkter går att publicera.
Ha en gemensam hemsida för din skolklass.
Gör en webbsida med information om en studieresa.
Lägg upp ritningar m.m. hela projektet har nytta av.

Exempel

Här är en sajt om en skolresa (länk två går till information om hur sajten skapades):

Experience China

How did we do this?

Google SketchUp for Education - Rita figurer i 3D

Google SketchUp är ett verktyg för att skapa, modifiera och dela 3D-modeller (jag har själv aldrig använt det). Det är gratis att använda för studier.

Hur underlättas studierna?

Gör skisser till uppsatser och artiklar.
Förstå komplexa samband genom att visualisera.
Titta på färdiga modeller för att få kunskap (t.ex. Google Earth.
Gör en ritning över något som ska byggas.

Exempel

Några av många exempel hittar du på denna sida:

Pre-Visualization

Google Earth - Titta på världen

Google Earth gör att du kan titta på platser runt om i världen. Du kan se byggnader i "3D".

Hur underlättas studierna?

Du kan titta på platser du läser om.
Studierna blir roligare.

Gmail - Ta och håll kontakt

Gmail är en e-post-tjänst men inkluderar även chatt, videochatt och ett flertal andra funktioner.

Hur underlättas studierna?

E-posta med föreläsare, andra studenter, experter m.fl.
Chatta med föreläsare och andra studenter.
Använd videochatt för kontakter.
För upp aktiviteter (tasks) du ska göra.
Markera e-post som hör till ett projekt med en särskild färg.

Google webbsökning

Google webbsökning indexerar "hela" internet och ger rangordnade sökresultat när man skriver in ett eller flera sökord. Nästan alla har använt Google webbsökning och närmare information behövs därför inte. En del frågor som särskilt berör studier diskuteras:

Google Documents, Google presentations, Google Spreadsheets och Google Calendar

Google Documents, Google presentations, Google Calendar och Google Spreadsheets ingår alla i det som kallas Google Docs. Det gör att dessa ligger närmare varandra än vad som är vanligt för produkter från Google. Du kan därför använda dem tillsammans för att skapa en riktigt bra rapport.

Dessa ingår dessutom i det det större konceptet Google Apps. Google Apps ger ett flertal andra möjligheter. Även andra applikationer ingår i Google Apps och exakt vad som enklast uppfattas vara "eget" eller en del av Google Apps är inte alltid lätt att uppfatta. Flera andra applikationer är mycket avancerade och inkluderar hur information i stora och små organisationer hanteras. Dessa möjligheter för skolor och universitet diskuterar Google på en särskild sida:

edu.googleapps.com

Här diskuteras endast de applikationer som ger enkel nytta utan stora insatser.

Google Spreadsheets

Google Spreadsheets fungerar ungefär på samma sätt som Excell. Du kan enkelt sammaställa statistik och andra sifferuppgifter.

Hur underlättas studierna?

Planera dina studier.
Sammanställ viktiga sifferuppgifter.
Skapa tabeller, diagram m.m. till inlämningsuppgifter.

Google presentations

Google presentations kan du använda för att göra presentationer. Det fungerar ungefär som Power Point.

Hur underlättas studierna?

Gör presentation till din redovisning.
Skriv rent anteckningar från föreläsningar.

Google Documents

Google Documents är en enkel ordbehandlare. I den kan du skriva text ungefär som med Word.

Hur underlättas studierna?

Skriv prydliga inlämningsuppgifter.
Sammanställ föreläsningsanteckningar.
Gör din labbrapport.

Google Calendar

Google Spreadsheets är en enkel kalender. Där kan du föra in möten m.m.

Hur underlättas studierna?

Skriv in föreläsningar.
För in planerade möten.
Gör en planering av hur du ska studera.
Hitta gemensamma lediga tider till projektmöten.

Web Search Lesson Plan

Mer från Google

I nästa del av guiden kommer fler produkter från Google diskuteras. Några av dessa nämns redan nu men kortfattat:

Google Translate för att översätta mellan olika språk.
Youtube för att lägga upp filmklipp.

Uppslagsböcker och ordlistor

Vill du redan nu hitta bra uppslagsböcker och ordlistor kan du använda sökfunktionen www.uppslagsbocker.org har längst upp till höger. Här finns många specialiserade ordlistor och uppslagsböcker sparade.

Mer för bättre studieresultat

Resurser för att hjälpa dig med studieresultan vilka inte har med att använda internet hittar du nedan:

Studiebegåvning eller begåvad studieteknik?

Planera din ekonomi med Google Docs spreadsheet

Introduktionen viktig för studenternas trivsel och studieresultat

Bättre studieresultat i nio steg

Studieteknik

Minne, minnesteknik och studieteknik

Lycka till!

Fakta och ordlistor om valutor

2009-07-06T17:17:00.003+02:00

Markus Jalmerot har alltid så länge jag mött honom på webben varit intresserad av valuta, aktier m.fl. former av investeringar. Hans eget specialistområde där är dock att utveckla webbplatser på olika domäner. I ett av hans något nyare (tror jag) projekt ser vi båda hans intresseområden bra förklarat av sajtens motto:

"Allt om valutahandel - lär dig handla valuta smartare"

Går man till undersidan för valuta:

Valuta

Kan man gå vidare att nå frågor och svar om flera för svenskar viktiga valutor: Amerikanska dollar, Brittiska pund, Danska Kronor, Euro och Japanska Yen. Går man vidare in och läser om amerikansk dollar får man bland mycket annat lära sig att denna valuta används som inofficiell valuta i massor av länder:

"Inofficiella länder där amerikanska dollar är synnerligen gångbart inkluderar många av länderna i Karibien och Sydamerika."

Förutom fakta om valutor finns introduktioner till handel i valuta, information om vad som påverkar kurser, grafer m.m.

Ordlistor om valuta

Även en ordlista finns på Forextrading:

Ordlista

Ordlistan är emellertid ännu mycket kort och tills den blivit större kan t.ex. Riksbankens ordlista vara till hjälp:

Ordlista

Planera din ekonomi med Google Docs spreadsheet

2009-06-30T14:36:00.000+02:00

Google har tips om att planera ekonomin med Google Docs spreadsheet:

Grad tip: Manage home expenses in a Google Docs spreadsheet

Jag har inte testat det hela men det kanske kan vara något som är bra för mig? Konceptet att ha det i ett cloud (på nätet hos Google) tilltalar mig då jag inte har bra ordning i min dator. Och helt klart är det bättre för mig än papper.

Ordlista från Krisinformation

2009-06-30T00:08:00.002+02:00

Krisinformation.se är en webbplats ursprungligen framtagen av Krisberedskapsmyndigheten vilken numera ska ingå i (sedan sista december 2008 / 1 januari 2009 tror jag) numera i vad som kallas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där hittar du information om samhälles beredskap för att hantera kriser och problem. Bland mycket annan bra information finns en ordlista:

Ordlista

Kompletterande information finns på många andra myndigheters hemsidor och ett av många exempel är en handbok i personlig säkerhet från Säkerhetspolisen:

Ny handbok kan bidra till din personliga säkerhet (Sakerhetspolisen.se)

Guldålder

2009-06-28T00:05:00.005+02:00

Väldigt intressant med konceptet guldålder är att det redan finns i flera dominerande styrande kulturer:

Västerlandet. Flera kulturer och mycket allmänt.
Kina.
Böcker (särskilt fantasy), filmer m.m.

Konceptet används som begrepp och epitet i flera språk för att peka ut en tidsperiod när något varit storslaget. Guldålder är därför att ord som folk har lätt att ta emot.

Ordlista: Spelautomater

2009-06-24T21:00:00.007+02:00

Något jag börjat fundera på är hur det är med trender i området hasardspel? Fungerar det på samma sätt här? Eller utvecklas de snabbare? Eller är detta område mycket stabilare? Jag lutar nog åt att området oftast är stabilt men rätt ny sak blixtsnabbt kan bli populärt (men har inte försökt titta på detta än).

När jag var barn spelade jag mycket sådant på finlandsfärjor men aldrig vad jag kommer ihåg som vuxen. Det tror jag är klokt och jag är tämligen övertygad även om jag inte testat det att jag ovanligt lätt kan skapa en beroendesjukdom kring hasardspel och särskilt just den här typen med belöningar som kommer relativt ofta. Så några direkta experiment på mig själv måste ske med stor försiktighet.

Ordlistor runt hasardspel

Tidigare har jag tipsat om ordlistor Thomas gjort om hasardspel i två inlägg (givetvis som alltid här på Uppslagsbocker.org kostnadsfritt vilket gäller alla övriga ordlistor som faktiskt är bra medan inga i övrigt bloggas):

Dom skiljer ut sig från vad vi normalt ser i det segmentet på nätet genom att de prioriterar innehåll. Det gäller också i övrigt för hans två sajter. Oftast i övrigt har sådana har sajter väldigt lite innehåll och regelmässigt innehåll av dålig kvalitet. Jag tittade nu igen över nivån kring definitioner på begrepp och kan precis som när jag skrev de två första inläggen konstatera att ordlistor och liknande på andra sajter antingen uteslutande är riktigt dåliga eller ofta detta tillsammans med att de är plagiat (eller stulna rätt av). Känner någon till fler undantag får ni gärna tipsa om det i kommentaren.

Vilka spelautomater finns det?

Nu har han publicerat en till ordlista och den här gången om spelautomater:

Spelautomater du hittar i casino

En kul automat i Thomas ordlistan tyckte jag pachinko verkar vara och något jag ska titta närmare på. Japan är ju ett land byggt på trender och idéer. Det är dynamiken och kraften som frigjordes när de öppnade upp sig mot omvärlden som än idag verkar.

Mer om spelautomater

Wikipedia har som vanligt massor av information. En bra start verkar Slot machine vara. Mer att läsa om Pachinko finns också i Wikipedia.

Ordlista: Memetics

2009-06-23T23:33:00.004+02:00

Här har vi ett förslag på ordlista tillsammans med relevanta begrepp runt memetics:

Memetic Lexicon (Aleph.se)

Författare var svenska Anders Sandberg, 1994, vars personliga blogg även den finns på Aleph.se: www.aleph.se/andart/.

Definitionen av censur passar ju bra att citera i denna memekrigens tidsålder:

"CENSORSHIP: Any attempt to hinder the spread of a meme by eliminating its vectors. Hence, censorship is analogous to attempts to halt diseases by spraying insecticides. Censorship can never fully kill off an offensive meme, and may actually help to promote the meme's most virulent strain, while killing off milder forms."

För mig är allt sådant här (egentligen allt) språk och modeller. Språk för att uttrycka det man har och vad målet är. Modeller för att hitta rätt väg till målet i en komplicerad värld. Fungerar modellen är det utmärkt (0_<)

Komplettering: Fast egentligen stämmer vad jag skrev inte riktigt med hur jag ser det. För mig är "Språk och modeller" ett begrepp och inte två skilda saker.

Sajter associerade med Scientologerna

2009-06-15T20:35:00.002+02:00

Scientologerna har varit duktiga på att infiltrera sig framåt i samhället under falsk flagg. Det har givit dem och ger dem fortfarande möjlighet att ta kontakt, påverka och rekrytera barn i skolorna. Att åtminstone skolorna är fria från sekten är kritiskt och föräldrar måste kunna känna trygghet att skolorna klarar att skydda barnen.

Bloggen Scientologsekten som bevakar sekten och är den perfekta startpunkten att uppdatera sig på vad de gör har har startat en liten separat länksamling:

Scientologiska länkar

En sådan länksamling bör kunna underlätta för skolor och som genom slarv tidigare alldeles för brustit i sitt ansvar.

Principia Cybernetica - Tidlösa filosofiska tacklade med cybernetisk teori och teknik

2009-06-15T15:18:00.002+02:00

Principia Cybernetica är en samling med resonemang där man försök resonera kring klassiska filosofiska frågor med de moderna tankar som finns i cybernetisk teori och teknik.

Principia Cybernetica

Cybernetik studerar regelmässig respons och kommunikation mellan levande varelser och/eller maskiner och dataprogram och/eller organisationer. Området ska nog räknas in till filosofi men vetenskapliga grenar som kan sorteras in är komplexa system, simulering, AI, styrsystem, spelteori m.m. Kopplingarna till neurovetenskap och vetenskaplig psykologi (med det avser jag psykologi byggd på evidensbaserad medicin med studier där metoder utvärderas med placebogrupper) är också tydliga och många.

För en mycket bättre sammanfattning av vad cybernetik är rekommederas Wikipedia:

Cybernetics

Örter inom alternativ medicin på Filippinerna

2009-05-31T17:06:00.003+02:00

Den här "uppslagsboken" har samlat information om alternativ medicin på Filippinerna och sorterat det tydligt och bra:

Philippine Alternative medicine

Informationen rör inte uteslutande traditionell philippinsk medicine utan den alternativa medicin som idag utövas på Filippinerna.

Örter på Tagalog och engelska

Förutom allmän ganska bred information om olika behandlingsmetoder finns två listor över vilka örter som används. Den första listan använder språket tagalog och den andra vanligt engelskt namn.

En uppslagssida för respektive ört går att nå från listorna. För varje ört finns kortfattad information om vad örten används till tillsammans med botanisk information.

Ett exempel på en i Sverige välkänd örtmedicin är Ginkgo där man förutom vanlig välkänd användning berättar om användning av frukt och nötter:

"Fruits are fermented in vats or water to remove the malodorous pulp. Nuts are then washed, boiled shelled or unshelled or sun-dried. The cooked soft inner kernel is edible with a pleasant mild Swiss-cheese flavor, consumed as an appetizer and believed to promote digestion and the counter the effects of excessive drinking."

Ginkgo på Nyfiken vital fick en ny artikel idag (en nyhet som byggts ut) eftersom vi går igenom kinesisk herbalism just nu vilket inleddes med uppdatering av befintliga huvudsidor: Förebygger ginkgo dåligt minne?.

Ginkgo är emellertid ingen ört som används traditionellt på Filippinerna. Ett exempel på en sådan växt är däremot Katakataka (Bryophyllum pinnatum). Katakataka används på hudproblem brännskador, exem, infektioner m.m. i form av fuktgivande och uppsugande bandage.

Skämtteckningar runt uppslagsböcker

2009-05-24T06:01:00.006+02:00

Några skämtteckningar som anknyter till uppslagsböcker från www.marriedtothesea.com...

Det är viktigt att läsa hela uppslagsboken noga:

Slarvar man med genomläsningen är risken att man missar intressanta svordomar:

Många fler skämtteckningar finns på min Pryltrend.com: Skämtteckningar runt prylar.

Scholarpedia: Expert-wiki som är peer-reviewed

2009-04-08T19:59:00.003+02:00

Scholarpedia använder precis som Wikipedia MediaWiki som presentationsplattform. Precis som Wikipedia kan också vem som helst editera en artikel. Samtidigt finns viktiga skillnader som gör Scholarpedia till ett betydelsefullt och användbart alternativ:

Varje artikel är skriven av en vald expert.
Varje artikel är peer reviewed.
Varje artikel har en kurator som är ansvarig för innehållet.
Alla ändringar godkänns av kuratorn innan de blir synliga.

De artiklar jag läst håller mycket hög kvalitet.

Besök Scholarpedia:

www.scholarpedia.org

Ordlista ätstörningar: Borttagen!

2009-04-08T19:30:00.003+02:00

Länken till ordlistan med begrepp kring ätstörningar vilken Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) publicerat upptäckte jag hade flyttats. Jag påpekade i inlägget att när en sida flyttas till ny URL bör man göra en 301 redirect från den gamla adressen till den nya. På så sätt skickas alla som kommer in på den gamla URL:en vidare till den nya. Det gör också att Google m.fl. sökmotorer förstår att den nya sidan är den samma som den gamla. Flyttar man runt sidor utan redirect påverkar det normalt trafiken från sökmotorer negativt.

När jag e-postade info@atstorning.se visade det sig att kontaktuppgifterna för sajten var felaktiga. Jag har försökt ta kontakt via kontaktformuläret men tills jag märkt att fungerande kontaktuppgifter finns tar jag bort sajten härifrån. Normalt skulle jag inte göra det men som jag tolkade informationen hör sajten till SLL. SLL har jag redan tagit kontakt med i samband med att irrelevanta länkar till visitkort m.m. börjat dyka på deras sajter samtidigt som ingen central-lista finns över vilka sajter som är deras. Därför kommer jag ev. beroende på vad SLL säger avbryta all länkning till alla deras sajter överallt.

Borttagen URL:

www.atstorning.se/Kats/ordlista.aspx

Ordlista: Kriminalvården

2009-03-29T14:01:00.002+02:00

Förutom den svensk-engelska orddlistan med termer från kriminalvård jag bloggade om tidigare idag (Svensk-engelsk ordlista från Kriminalvården) finns även en ordlista med vanliga termer ganska noggrant med kortfattat förklarat på svenska:

Kriminalvården

Svensk-engelsk ordlista från Kriminalvården

2009-03-29T13:29:00.002+02:00

Kriminalvården har en svensk-engelsk ordlista med vanliga begrepp inom rättsväsendent, fängelser och dyligt. Eller som de uttrycker det: begrepp, uttryck och förkortningar som förekommer inom kriminalvården. För ett exempel kan vi ta bokstaven D där dom, domare och dråp översätts.

Besök hela svensk-engelska ordlistan för begrepp inom kriminalvård:

Begrepp inom kriminalvård - Svensk-engelsk ordlista.

Släktforskning på nätet: Databaser, information & tips

2009-03-22T06:51:00.002+01:00

För har vi DIS som är en förening för dig som släktforskar med hjälp av datorn. Forum, information och databaser finns. För access till sådant krävs medlemskap:

Föreningen DIS - Släktforskning med hjälp av datorn!

Genline uppges ha digitala bildarkiv kompletta till 99.99% för historiska kyrkböcker från kyrkbokföringens startad på 1600-talet till ca 1897. Detta motsvarar fler än 32 miljoner sidor ur de svenska kyrkböckerna. Här hittas Genline:

Genline- Släktforskning på Internet

Nättidning om släktforskning finns här:

Rötter (genealogi.se)

Släktdata är en ideell förening för att göra avskrivna eller indexerade kyrkböcker fritt tillgängliga för släktforskning. De ger dessutom ut en tidning som går att hitta i PDF-format på deras hemsida:

Föreningen Släktdata

AD OnLine är en tjänst från Arkiv Digitals onlinetjänst och "är en abonnemangstjänst gör det möjligt att få tillgång till hela Arkiv Digitals bilddatabas via Internet." Det ska t.ex. kunna inkludera flyttattester, kyrkoböcker fram till 1938, bouppteckningar, domböcker, sockenstämmoprotokoll och militära rullor:

AD OnLine (www.arkivdigital.se)

Och här har vi en nystartad släktforskningsblogg jag hittade hos en medlem på Bloggy.se och gjorde att jag fick för mig att göra den här bloggpostningen med några släktforskningsresurser:

Maria Ilves släktforskningsblogg - En blogg om släktforskning och därtill relaterade ämnen

Medeltida manuskript digitaliserade på nätet

2009-02-15T21:46:00.003+01:00

University of California har skapat en katalog över medeltida manuskript som finns tillgängliga digitaliserade på nätet. Manuskript går att hitta utifrån geografiskt område, språk, författare, titel, shelfmarks och ett fåtal andra parametrar.

Shelfmarks för att hitta böcker

Shelfmarks är engelska för kodsystemet för att identifiera var böcker finns samlade (jag kommer inte ihåg vad det kallas på svenska). Ett bibliotek kan t.ex. ange a för kartor och ge en beskrivning var dessa finns:

Kartor

Rum 3 bottenvåningen

På Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts utgår shelfmarks från biblioteket där manuskript finns i original. Vill vi t.ex. läsa Christine de Pizan brilianta texter finns det s.k. The Making of the Queen's Manuscript som innehåller delar av det vilket i British Library har shelfmark Harley MS 4431 och samma i Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts:

England, London, British Library, Harley 4431

En bit kopierad från digitaliseringen av sida 110.

Katalogen är inte på något sätt ännu komplett och hur bra den kommer fungera lär säkert påverkas av hur biblioteken väljer att arbeta. Optimalt bör de naturligtvis meddela katalogen om nya böcker som digitaliserats. För närvarande fanns inga manuskript från digitaliserade från svenska bibliotek med (om nu sådana överhuvudtaget finns).

Besök katalogen: manuscripts.cmrs.ucla.edu

Mer om Christine de Pizan

Vill man läsa mer om Mer om Christine de Pizan där jag använde en av hennes böcker (eller snarare ett form av urval som presenterades för Queen Isabeau tidigt under 1414) rekommenderas:

Uppslagsböcker: Hur bedömmer man värdet?

2009-02-05T11:17:00.005+01:00

Det här är ingen komplett genomgång men pekar ut några resurser man kan använda för att få uppslag.

Wikipedia om Wikis

Wikipedia:Reliable_source_examples tycker jag huvudsakligen är ett bra dokument och de har bl.a. följande att säga...

Deras uppfattning om Wikis delar jag. Wikis är ganska ofta bra för att få referenser att gå vidare att titta på. Detta gäller särskilt en.wikipedia.org och/eller kontroversiella ämnen. Att något är kontroversiellt gör att kraven på citat ökar genom respektive meningsmotståndarnas kritik.

"Wikis, including Wikipedia and other wikis sponsored by the Wikimedia Foundation, are not regarded as reliable sources. However, wikis are excellent places to locate primary and secondary sources. Many of them license content under the GFDL, which might be worth importing into Wikipedia, but once imported, the material is subject to Wikipedia:Attribution and Wikipedia:Neutral point of view."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Wikipedia om Britannica och Encarta

Samma dokument ger en del pekpinnar om historisk information. Det man säger är bra att tänka på generellt oavsett ämne och uppslagsbok:

"General encyclopedias, like the Encyclopedia Britannica or Encarta, sometimes have authoritative signed articles written by specialists and including references. However, unsigned entries are written in batches by freelancers and must be used with caution."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Uppslagsböcker är tertiära informationskällor

Wikipedia sorterar in uppslagsböcker som tertiära informationskällor vilket normalt alltid är helt korrekt. Undantag kan vara speciella uppslagsböcker t.ex. en Wiki om Star Wars där George Lucas skrivit en artikel som förklarat något som förekommer i filmen.

"Tertiary sources such as compendia, encyclopedias, textbooks, and other summarizing sources may be used to give overviews or summaries, but should not be used in place of secondary sources for detailed discussion."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_sources
Datum: 2009-02-05

Britannica mot Wikipedia

Britannica och Wikipedia (här avses uteslutande en.wikipedia.org) kan vara värdefulla uppslagsböcker. Båda är möjliga för våra läsare till Nyfiken vital att läsa artiklarna av kostnadsfritt när vi refererar dem. Jag tycker att båda håller hög kvalitet. Det stora värdet med Wikipedia är att mängden information om något ofta är mycket större. Både för Wikipedia och Britannica ska man ha klart för sig att fel kan förekomma och man måste bedöma informationen kritiskt.

Vilken som är bäst är något som diskuterats en del och nedan finns några länkar till den diskussionen:

Study: Wikipedia as accurate as Britannica (CNET.com)
Special Report Internet encyclopaedias go head to head (Nature.com)
Fatally Flawed Refuting the recent study on encyclopedic accuracy by the journal Nature (PDF). Britannica menar att det Nature publicerade var felaktigt.
Nature mag cooked Wikipedia study (Theregister.co.uk)

Ordlista: Marinarkeologi

2009-01-28T22:12:00.007+01:00

Här har vi en ny specialist-ordlista som jag hittade på nätet:

Marinarkeologisk ordlista (abc.se)

Ordlistan uppges ha utvecklats av Per Åkesson år 1999 och för fler termer rekommenderar han "Arkeologisk ordbok" av Olof Möller (Arkeo-förlaget 1985). Förstasidan på sajten om marinarkeologi uppges ha ändrats sista gången november 2007 så jag vet inte säkert om sajten fortfarande är aktiv men har e-postat Åkesson.

Fler bra ordlistor

Just för lite ovanliga ämnen kan den här typen av ordlistor vara värde mycket och spara tid. Här på bloggen har jag ju tipsat om flera andra tidigare. Ett urval av de bästa tipsen har vi nedan...

Uppslagsböcker på nätet: Så stora är de största

2009-01-26T19:05:00.005+01:00

Det amerikanska analysföretaget hitwise är inriktade mot webbtrafik, sökord och hela det området och har ett ganska bra anseende. De gav appropå en diskussion om Britannica en uppskattning av trafikandelarna för de största uppslagsböckerna på nätet:

Är övriga uppslagsböcker små? Är Wikipedia dominerande

Att Wikipedia är väldigt stora är en både trivial och riktig slutsats. Från det går det emellertid att dra andra triviala slutsatser som jag menar inte är helt korrekta. Att diskutera Wikipedia som dominerande är inte helt korrekt. Mycket mindre än traditionella tidningar och med ännu större skillnader till traditionella uppslagsböcker är inte Wikipedia en entitet att påverka för att ge information. Wikipedia består av många entiteter och är inte på samma sätt en entydig aktör. Det gör också att det är accepterat på ett helt annat sätt än med någon annan att de är så pass mycket större än allt mindre.

Inte heller är det korrekt att säga att övriga aktörer t.ex. Britannica är små. Tvärtom är samtliga övriga fyra på listan väldigt stora aktörer på webben. Utan det är just det att Wikipedia är enormt, nästan unikt, stora.

Läs mer

Statistiken kommer från hitwise: Britannica 2.0: Wikipedia Gets 97% of Encyclopedia Visits.

Uppslagsböckerna från statistiken hittar du nedan:

Tidigare bloggat om Britannica:

Ny (?) typ av rubrik i uppslagsböcker

2009-01-23T06:22:00.003+01:00

Vi publicerade en uppdatering och kraftig uppdatering för bokstaven X i uppslagsboken på Nyfiken vital. I den testade jag en ny typ av rubrik som jag hoppas ska kombinera fördelarna av de två övriga typer av jag testat:

Principen är med andra ord att kombinera:

Uppslagsord. Normalt i uppslagsböcker och ordlistor.
Förklarande rubrik. Vanligt i nyheter och artiklar.

Men att ge viss separation genom att ta uppslagsord först med - mellan detta och den förklarande rubriken. Vad jag hoppas är att detta ger den typ av ingång bara uppslagsord skulle ge därför det är naturligt för många att filtrera bort sådant som följer -. Samtidigt finns den förklarande rubriken för den som vill ha en snabb förklaring liksom för att hjälpa sökmotorer att tolka texten.

Besök gärna sidan där det utvärderas och hör av dig med vad du tycker:

Uppslagsbok / Ordlista: X

Just nu tycker jag att det känns som en bra lösning men sådant här behöver man ha ganska länge innan man vet säkert.

Mer om vår uppslagsbok

Tidigare bloggat om arbetet med vår uppslagsbok:

Fakta om länder: BBC, CIA, Wikipedia & Google Maps

2009-01-21T17:45:00.005+01:00

Några sajter där man kan hitta sammanfattad information om länder är:

Engelska wikipedia tycker jag ofta har bra sammanfattad information: en.wikipedia.org. Wikipedia är det jag själv i de flesta fall skulle välja i första hand.

För kartor finns inte minst Google Maps som har fördelen att integration med bloggar m.m. är lätt.

Fokus Arkeologi - Nyhetsportal och nättidskrift

2009-01-15T07:13:00.002+01:00

Fokus Arkeologi är en sajt med nyheter och material om arkelogi och närliggande ämnmen. Det handlar om forskning, upptäckter och annan arkelogisk information. Sajten presenterar dels länkar till material i svenska och utländska tidningar men även egna artiklar och reportage.

Fokus Arkelogi finns på URL: www.fokusark.se

Lär dig japanska

2008-12-14T16:36:00.002+01:00

Ordlistor, uppslagsböcker m.m. för japanska och kulturen i Japan samlar jag inte här utan på en egen blogg: www.japanskaochjapan.org. Det helt enkelt därför jag så smått börjat försöka lära mig läsa japanska och då är den bloggen praktisk för att ha det samlat och strukturera inlärningen.

Det var (och är) något jag saknat kring latinet (där jag har en lång väg kvar att gå): Latin - Ordlistor, Lexikon & Latinska ord (www.uppslagsbocker.org). Men det blir som aldrig av att göra för det nu när man redan varit igång ett tag med inlärningen av latinet.

Seriewikin från Seriefrämjandet

2008-12-09T06:49:00.002+01:00

Seriefrämjandet grundades år 1968 och är ett förbund för serieintresserade som försöker höja statusen för tecknade serier och öka kunskapen om serier. De arrangerar av mässor, events, delar ut priset Urhunden till duktiga serieskapare, ger ut tidskriften Bild & Bubbla och ger ut seriealbum liksom facklitteratur. Jag upptäckte nu också att de har skapat Serie Wikin där information om serier samlas:

seriewikin.serieframjandet.se

Tidigare bloggat runt tecknat:
Uppslagsbok om anime & manga
En "Animanga-ordlista"
Ordlista: Anime
Ordlista: Manga & Anime

Uppslagsbok om anime & manga

2008-12-09T03:55:00.003+01:00

En sådan uppslagsbok hittade jag här: www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/. Verkar vara ganska stor också med väldigt många uppslagsord.

Tidigare om anime:
En "Animanga-ordlista"
Ordlista: Anime
Ordlista: Manga & Anime

En "Animanga-ordlista"

2008-12-08T15:59:00.003+01:00

Tidigare gjorde jag två bloggpostningar med tips om ordlistor runt manga och anime:

Här har vi nu en till ordlista jag hittade:

Animangas ordlista (www.animanga.nu)

iKnow! Lär dig Japanska

2008-11-26T15:49:00.002+01:00

Här har vi en webbsajt för att lära sig japanska vilket jag så smått börjat med:

www.iknow.co.jp

Jag har inte hunnit titta på den än själv utan spar undan den här för framtiden... Enligt tips jag fick ska den dock vara populär och uppskattad.

Ordlistor & Uppslagsböcker: Nöje

2008-11-15T07:18:00.002+01:00

Följande ordlistor och andra referensverk specialiserade mot nöje har jag bloggat om än så länge:

Ordlista: Manga & Anime

2008-11-15T07:11:00.002+01:00

En ordlista kring anime bloggade jag nyligen om:

Ordlista: Anime

Här har vi nu en till svensk ordlista kring japanska serier (manga) och tecknade filmer (anime):

Ordlista: Manga & Anime

Specialistbegrepp som tas upp inkluderar bl.a. Yonkoma manga, Shounen-ai och Mangaka. Nu ska jag inte förstöra nöjet genom att förklara dem här men jag kan i alla fall säga att Mangaka är är Det japanska ordet för serieförfattare. Däremot pekar som gjort bloggen på att det utanför Japan snarare betyder mangaförfattare.

Utanför japan betyder det snarare mangaförfattare.

Bärbar Encyclopedia Britannica från SEIKO

2008-11-13T05:28:00.004+01:00

SEIKO har utvecklat en bärbar elektronisk version av Encyclopedia Britannica. Eller mer korrekt är det följande delar av Britannica som kommer med:

Britannica Concise Encyclopedia.
Concise Oxford English Dictionary.
Concise Oxford Thesaurus.
Oxford Dictionary of Quotations.

Dessutom kommer en funktion för stavningskontroll med liksom ett synonymlexikon, funktion för att hitta fraser, miniräknare och omvandlare av valutor & enheter. Hjälp för att läsa eller lösa korsord, anagram, slang och 11 liknande saker kommr med. Åtminstone gäller det ER-9000 (Cal.ER) och det här är en produktserie där olika varianter finns.

Storleken är 11.5 x 8 x 1.8cm. Priset är ungefär 1300 kr.

Läs mer hos SEIKO: www.seikowatches.com

Britannica på nätet
Numera finns ju faktiskt Britannica på nätet så den går att läsa med annat bärbart som har access till internet. Har man inte betalat är det dock svårt att navigera i Britannica och tydligt störande reklam för att köpa Britannica visas. Ett alternativ för att slippa det är den funktion vi har på Nyfiken vital för att söka och sedan kostnadsfritt läsa Britannica: Britannica: Sök och läs hela gratis på Nyfiken vital.

Britannica på internet finns här: www.britannica.com

Fler kul finns på min blogg Prylar, prylar och mer prylar.

Blogg om ADHD och neuropsykiatriska funktionshinder

2008-11-12T00:37:00.002+01:00

Den här bloggen om ADHD och neuropsykiatriska funktionshinder är en av de bättre svenska. När jag kommer ihåg brukar jag titta förbi och den och läsa i fatt någon gång per månad. Det finns mycket praktisk kompetens där.

Nationalencyklopedin ordentligt ombyggd

2008-11-10T23:15:00.005+01:00

Nationalencyklopedin har blivit ordentligt ombyggd och man känner inte igen något av det gamla utseendet varken på startsidan eller längre in. Nu är startsidan ett stort "taggmoln" med vad antingen är de mest populära sökningarna, rekommenderade sökningar eller sidor som Nationalencyklopedin tror är viktiga är lyfta fram rent kommersiellt avseende reklam. Jag tror att de helt enkelt visar de sökningar som är mest populära. Urvalet tycker jag nog pekar på det.

Det jag kan sakna är de ämnesspecifika kategorierna med olika ord. Där kunde man t.ex. gå in och få ordlistor med Alternativ medicin m.m. Jag tyckte nog att det var användbart men det kanske finns kvar även om jag inte hittade det nu.

Ta dig en titt själv: www.ne.se.

Ordlista: Anime

2008-11-08T08:04:00.004+01:00

Illustration: Niabot

Här har vi en ordlista med termer från anime och manga:

Gloslista (Anime.se)

Jag hittade den när jag gjorde research om anime-prylar till Pryltrend.com. Där har jag bloggat en hel del kring anime och mer är planerat. Faktiskt gjorde jag en ämnessida för anime i natt där man kan hitta alla bloggpostningarna på ämnet:

Anime och Manga

Egen domän för bloggen

2008-10-21T19:56:00.003+02:00

Jag köpte nu en egen domän till bloggen:
www.uppslagsbocker.org
Dessutom fick den nya färger och diverse andra mindre saker ändrades kring designen.

Eftersom jag också sätter Google Adsense på bloggen finns nu en sekretesspolicy.

Sekretesspolicy för bloggen

2008-10-21T19:51:00.000+02:00

Vi värdesätter våra besökare och vill gärna lyssna på er. Vi vill också att bloggen ska ha goda intätker. Därför samlar vi in information om våra besökare vilket används både för att optimera upplevelsen och intäkterna. Denna sekretesspolicy informerar dig om att information samlas av oss och att om andra (tredjepart) också samlar in information om dig och andra besökare.

Cookies och web beacons
Tredjepart kan komma att placera och läsa cookies i besökarnas webbläsare, eller använda web beacons (trafikanalysbilder) för att insamla information, för att visa annonser på denna blogg. Denna information används för att visa relevanta annonser och annan nödvändig analys och presentation som sker före, medan eller efter en besökare klickat på en annons.

Cookies och web beacons kan också användas för att samla in statistik om besökarna av direkt av oss som har bloggen via särskild mjukvara. Det verktyg vi planerar att använda är Google Analytics som använder cookies. Information som samlas i Google Analytics har vi valt att dela med Google. Google får tillgång till data men detta är information som inte är personlig för en enskild besökare.

Loggning i filer, cookies m.m.
Servrar, mjukvaror och liknande som används i IT-miljön där bloggen är driftsatt kan automatisk samla in i information om besökare som lagras i loggfilter.

Du kan i din webbläsare göra olika typer av inställning som gör att du inte tar emot kakor. Läs hjälptexten till din webbläsare för information om hur du gör detta. Det kan förändra hur bloggen fungerar.

Du kan också ta bort en cookie som redan placerats i din webbläsare. Läs hjälptexten till din webbläsare för konstruktioner om hur du raderar cookies. Det kan förändra hur bloggen fungerar.

Begrepp inom skolmedicin, komplementär och alternativ medicin

2008-10-16T01:02:00.003+02:00

Den här artikeln är egentligen ganska illa skriven genom att den tar upp ett antal ord mycket kort som sedan inte förklaras eller refereras på annat sätt:

Begrepp inom komplementär och alternativ medicin

Men den övergripande faktasamlingen är utmärkt. Dessutom tycker jag urvalet av orden är intressanta att ha undansparade här om jag beslutar mig för att de kanske bör förklaras även i vår uppslagsbok som jag ju bloggat om tidigare:

Vår uppslagsbok

Anatomiska ordlistor

2008-10-13T16:48:00.003+02:00

Här har vi några anatomiska ordlistor som jag hittade. Jag har inte försökt faktagranska någon av dem men av det jag såg på vardera såg de korrekta ut.

1. Anatomisk ordlista (anatomi.tollare.com). Här finns dessutom en medicinsk ordlista.

2. KI har publicerat en liten ordlista till sin kurs Anatomi och fysiologi (15hp): Liten ordlista (HTML). Själva sidan länken går till är i HTML men själva ordlistan är publicerad (Suck! Vad är det för poäng med det? Använder vi inte html på webben?) i Microsoft Word. Du kan dock översätta den till HTML med Google vilket går att göra på lite olika sätt. Jag sparade ner den till datorn och e-postade sedan till mitt Google Gmail konto varefter jag kan välja att se bilagan som html.

3. Svenska Wikipedia har en lista över kroppens organ.

Ordlistor om infertilitet

2008-09-29T15:36:00.003+02:00

Här har vi ett par ordlistor om infertilitet, fertilitetsbehandling, provrörsbefruktning o.s.v. som jag hittade:

Ordlista: MS

2008-09-22T22:44:00.003+02:00

Här har vi en liten ordlista runt MS som jag hittade på en specialistsajt: Ordlista MS (multipelskleros.nu). Den hör väl inte direkt till de mest genomarbetade ordlistor jag bloggat men kan kanske ha sin poäng.

Vår Uppslagsbok

2008-09-13T23:44:00.004+02:00

Sidan för bokstaven A visar just nu mycket bra hur jag tänkt mig v1.0 av uppslagsboken: Uppslagsbok / Ordlista: A. Sedan har alla bokstäver inte nått alls lika långt som A. Fast inte ens A har alla komponenter jag vill ha i v1.0. Det gäller då medicinska förkortningar som ännu bara införts på bokstaven Ö:

Eller besök sidan direkt: Uppslagsbok / Ordlista: Ö. Att bygga uppslagsboken bit för bit är den metod jag ser är praktiskt genomförbar med de ytterst begränsade resurser som finns. Efter v1.0 kommer man givetvis vid någon punkt börja dela upp sidorna för respektive bokstav. Vissa komponenter kommer dessutom presenteras också på annat sätt. Den latinska ordlistan ska sammanställas så att hela också finns på en sida och inte bara på respektive bokstav.

För att uppmuntra till mer trafik till uppslagsboken och visa upp den har jag också börjat visa upp den i nyheter och artiklar. En visuell-komponent vi utvecklat och ibland använder för att lyfta fram citat och talstreck har jag använt för att kortare ordförklaringar som hänvisar till aktuell bokstav i uppslagsboken. Vi ser nedan hur det kan se ut:

Exemplet är från nyheten: Kalcium under graviditeten skyddar barnet mot bly.

I public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition

2008-09-04T23:14:00.004+02:00

Jag uppmärksammade precis av en slump i Wikipedia att Encyclopædia Britannica Eleventh Edition nu är i public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition. Encyclopædia Britannica Eleventh Edition gavs ut 1910 – 1911.

Givetvis är mycket av informationen nu för gammal och felaktig men å andra sidan förklaras naturligtvis gamla saker som inte förekommer i moderna uppslagsverk. Dessutom finns mycket sannolikt många vackra illustrationer även om jag tittat igenom verket än. Uppslagsverket finns tillgängligt på webben: Encyclopaedia Britannica, 11th Edition (Gutenberg.org).

Exempel på reklam från Encyclopædia Britannica Eleventh Edition:

Ordlista över ätstörningar

2008-08-26T14:16:00.003+02:00

Denna länk rekommenderas tillvidare inte längre:

Tidigare rekommendation:

"Här har vi en ordlista över begrepp runt ätstörningar som jag hittade: Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) - Ordlista. Ordförklaringarna är precis som i de flesta andra ordlistor jag dokumenterat här korta och utan länkar eller referenser till fördjupad information."

Se följande bloggpostning för mer information:

Ordlista ätstörningar: Borttagen!

Uppslagsbok över reumatiska sjukdomar från Reumatikerförbundet

2008-08-23T20:05:00.004+02:00

Reumatikerförbundet har utvecklat en uppslagsbok där du kan hitta faktasidor om nästan alla reumatiska sjukdomar:

Reumatiska Sjukdomar A - Ö (Reumatikerförbundet)

Efter att ha sett ett antal liknande faktasidor så som Vårdguiden (Stockholms läns landsting), Sjukvårdsrådgivningen, svenska sjukhus m.m. kan jag säga att faktasidorna på denna håller hög kvalitet. Åtminstone för de sjukdomar jag tittade på. Det talar återigen för att specialiserade faktasajter kan ge mer.

Fler uppslagsböcker och ordlistor inom hälsa
Andra bra och användbara ordlistor / uppslagsböcker inom hälsa och medicin som jag bloggat om är:

Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD)

2008-08-19T02:21:00.003+02:00

Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) är ett litet referensverk liggande på webben avsedd som "en standard" för verk, myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och andra intresserade av kulturväxter. Databasen utvecklades inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) som leds av Jordbruksverket.

Svensk Kulturväxtdatabas: Svensk Kulturväxtdatabas

På det jag tittade på i databasen under en snabb titt var mycket begränsat. Jag ska dock titta mer på databasen framöver och tycks den vara användbar såtillvida att mer latinskt namn finns på andra kulturväxter kanske det är något att länka till från Nyfiken vital. Precis som jag bloggade om här finns ju länkar till fördjupad information både från uppslagssidor (liksom nyheter och allt annat) men också numera i själva uppslagsboken i samband med ordlistorna. En struktur över kulturväxter kan därför ha en poäng och där används ju i dock ofta Den Virtuella Floran! som faktiskt håller hög kvalitet. Det förvånar mig många gånger hur satsningar från stat och universitet alltid ska bygga nya webbplatser istället för att bygga vidare på det man redan har.

Ordlista om Vatten från Vattenportalen

2008-08-19T01:56:00.003+02:00

Vattenportalen har en minst sagt ambitiös ordlista om vatten:

Vattenordlistan

Vad är Vattenportalen?
Vattenportalen utvecklades och hålls uppdaterad av Naturvårdverket, Boverket, SGU och Vattenmyndigheterna:

Naturvårdsverket "ansvarar för helheten" där webbredaktionen finns.
Boverket ansvarar för det som handlar om fysisk planering.
SGU håller i sådant som "specifikt rör grundvatten".
Vattenmyndigheterna för den information som handlar om vattendistrikten.

Vatten är givetvis ett mycket spännande område!

En seriös ordlista
Faktiskt ska jag säga att jag tycker vid en snabb titt att denna ordlista hör till de mer seriösa ordlistorna jag tipsat om. Inga korta förklaringar på en rad som väcker fler frågor än de besvarar. Tidigare ordlistor jag tipsat om som också haft den egenskapen är dock åtminstone dessa (länkar till blogginlägg här på bloggen):

Där har vi de lite längre förklaringarna av orden.

Precis som jag bloggade om tidigare är detta som vi tänker med vår ordlista:

Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den

Vi kan också idag se det realiserat för flera bokstäver: A, R, S, U m.m. För andra bokstäver har vi inte nått lika långt än.

Ordlista om tänder

2008-08-18T17:38:00.003+02:00

Här har vi en ordlista som hör till en rapport om tandvård:

9. Ordlista och förkortningar (PDF)

Rapporten heter "Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling" och t ogs fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Länken går dock till Parodontologföreningen där rapporten också finns.

SBU - En till ordlista

2008-08-18T17:30:00.002+02:00

Här hittade jag en till ordlista hos SBU:

10. Ordlista och förkortningar (PDF)

Den där hör naturligtvis till någon rapport de publicerat och om övervikt. Ordförklaringar och förkortningar runt övervikt och behandling av det är med andra ord vad som finns där. Vilken rapport det är sökte jag dock inte rätt på.

Latinsk uppslagsbok: Vicipædia Libera encyclopædia

2008-08-17T15:09:00.003+02:00

Här har vi en Wikipedia för latin: Vicipædia Libera encyclopædia. Wikipedia-sajterna går ju förövrigt ganska bra att använda för översättning:

Gå in på det ord som kan översättas.
Gå till ett språk angivet i vänstermarginalen som du kan.

Vicipaedia eller Vicipædia? Encyclopædia eller encyclopaedia?
Æ skrivs numera normalt i alla moderna sammanhang ae. Æ används dock av rommarna dekorativt och för att spara utrymme. I sammanhang där latinska verk ofta använde æ, d.v.s. titlar på böcker, brukar jag använda det också om ordet jag skriver är latin.

Julius Caesar
I bilden nedan ser vi Julius Caesar (engelska Wikipedia). Bilden är tagen från utsidan av Vicipædia Libera encyclopædia.

Ordlista: Termbanken hos Socialstyrelsen

2008-08-14T21:42:00.004+02:00

Socialstyrelsen har Termbanken där en massor av ord som kan förebygga på deras hemsida och dokument finns förklarade: Socialstyrelsens termbank. Faktiskt är Termbanken mer än bara en ordlista och Socialstyrelsen skriver:

"Termbanken innehåller begrepp och termer som Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och privata vårdgivare beslutat att rekommendera för användning inom vård och omsorg. Termbanken innehåller även begrepp och termer som Socialstyrelsen beslutat att normera användningen av. Dessa begrepp och termer publiceras även i Socialstyrelsens föreskrifter.
Från: Socialstyrelsens termbank.
Datum: 2008-08-14

Definitionerna kan med andra ord ses som resultatet av ett försök att standardisera de begrepp avseende vård som används i Sverige.

Övriga ordlistor och uppslagsböcker om hälsa jag bloggat om: Ordlistor & Uppslagsböcker: Hälsa, Läkemedel, Kost & Biologi.

Ordlista över Casino

2008-08-12T18:06:00.003+02:00

Tidigare bloggade jag om en bingo-ordlista: Ordlista över Bingo. Thomas som har bingosajten där ordlistan finns har också en bredare sajt om hasardspel där vi hittar en ordlista över casino:

Casino Ordlista

Blitz - Ett Intressant casino-ord
Bland orden hittar vi blitz som har betydelsen:

"en offensiv spelstrategi i backgammon. Kallas också 'attackspel'."

Man kan spekulera att termen kommer från schack där vi har blixt på svenska och som är schack med mycket begränsad tid. Denna heter blitz på engelska.

Blitzkrieg - Blixtkrig
Eller så kommer blitz från blitzkrieg. Jag ska inte påstå att Wikipedia:s definition av blitzkrieg är felaktig för det är den inte. Dock ligger definitionen Encyclopaedia Britannica ger betydligt närmare den betydelse jag vill lägga i ordet och den mening jag uppfattar att de flesta lägger i ordet idag:

"military tactic calculated to create psychological shock and resultant disorganization in enemy forces through the employment of surprise, speed, and superiority in matériel or firepower. [...] The essence of blitzkrieg is the use of mobility, shock, and locally concentrated firepower in a skillfully coordinated attack to paralyze an adversary’s capacity to coordinate his own defenses, rather than attempting to physically overcome them, and then to exploit this paralysis by penetrating to his rear areas and disrupting his whole system of communications and administration."
Från: Blitzkrieg (britannica.com)
Datum: 2008-08-10

Mer om casino
Britannica har naturligtvis även en uppslagssida om casino. Vilket dessutom Wikipedia har som definierar ett casino som:

"A casino is, in the modern sense of the word, a facility that houses and accommodates certain types of gambling activities. Casinos are most commonly built near or combined with hotels, restaurants, retail shopping, cruise ships and other tourist attractions. Some casinos are known for hosting live entertainment events, such as stand-up comedy, concerts, and sporting events."
Från: Casino (Wikipedia.org)
Datum: 2008-08-10

I den svenska delen av Wikipedia hittade jag den här bilden (på uppslagsordet kasino i sv.wikipedia.org) som sägs vara i public domain:

Bilden föreställer en europeisk roulette-duk.

Om Nordisk familjebok och jämförd med Nationalencyklopedin

2008-08-11T23:58:00.006+02:00

Nordisk familjebok är det klassiska svenska uppslagsverket. Den första upplagan kom redan under åren 1876 - 1899 i 20 volymen. En andra kom 1904 - 1926 i hela 38 volymer. Den andra upplagan med över 180 000 uppslagsord är det största svenska uppslagsverket som någonsin gjort. Tredje upplagan (20 + 3 band) gavs ut 1923 och 1937 men var mycket mer koncentrerad. var en starkt koncentrerad upplaga. Mellan åren 1951 och 1957 gavs den fjärde ut i 22 band. Den andra upplagan brukar kallas Uggleupplagan eftersom dekoren på bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en uggla:

Det är Projekt Runeberg som första och andra upplagan gjort Nordisk familjebok tillgängligt på nätet.

Projekt Runeberg vid Linköpings universitet
De som gjort det fina arbetet med att göra Nordisk familjebok tillgängligt på nätet är Projekt Runeberg vid Linköpings universitet. Målet med Projekt Runeberg är att göra äldre nordisk litteratur tillgänglig på nätet för alla.

I Projekt Runeberg arbetar en liten oavlönad redaktion vid universitetet och andra frivilliga på internet. Vill man kan man bli sponsor:

"Digitaliseringen är ett stort och angeläget arbete, som tyvärr har tagit längre tid än önskvärt på grund av våra bristande resurser. Bästa sättet att stödja Projekt Runebergs fortsatta arbete med digitalisering av klassisk nordisk litteratur är att bli sponsor för ett band av Nordisk familjebok eller någon annan bok i vår omfattande katalog. Vi arbetar ideellt och har inga stora behov, men pengar är ändå oljan som får maskineriet att gå runt lättare."
Från: Nordisk familjebok: Förord till den digitala faksimilutgåvan

Ett flertal andra äldre svenska verk finns att läsa på deras webbplats. Detta gäller inte bara referensverk utan också skönlitterära och annat intressant. Även en del översättningar till svenska av utländska verk. Alla färdiga böcker hittas i deras katalog: Project Runeberg Catalog.

Nationalencyklopedin mot Nordisk familjebok
Nordisk familjebok kan vara intressant att jämföra den mer nutida Nationalencyklopedin.

Antal volymer. Nationalencyklopedin omfattar 23 volymer samt en ordbok, Nationalencyklopedins ordbok, NEO. Det ska jämföras med de 38 volymer Nordisk familjebok har.

Uppslagsord. Nationalencyklopedin omfattar cirka 170 000 uppslagsord. Nordisk familjebok innehåller har ungefär 182 000 uppslagsord.

Gratis? Nationalencyklopedin kostar pengar. Nordisk familjebok är gratis.

Tillförlitlighet. Nordisk familjebok kan med andra tyckas vara mycket bättre. Problemet är naturligtvis att den är mycket gammal medan Nationalencyklopedin (NE) gavs ut betydligt senare från 1989 till 1996. Definitionerna kan därför inte antas vara tillförlitliga och korrekta på samma sätt som i Nationalencyklopedin. Många moderna termer finns heller inte i Nordisk familjebok. Å andra sidan finns många äldre ord i Nordisk familjebok men inte Nationalencyklopedin.

Nationalencyklopedin finns här på nätet: www.ne.se.

Försäljning av uppslagsverk i nedgång
Försäljningen av uppslagsverk sjunker hela tiden. År 1998 köpte svenskarna uppslagsverk för cirka 150 miljoner kronor. I dag är siffran inte ens 50 miljoner. Utvecklingen är liknande i övriga världen. Samma trend går att se i andra språkområden.

Viktiga orsaker är troligen att läsaren idag vill ha information digital på nätet. Och att informationen ska vara aktuell. Och gratis.

Uppgifter om antal band och upplagor
Uppgifterna om upplagorna hittades i Wikipedia: Nordisk familjebok. I Wikimedia Commons har dessutom många (alla?) av illustrationerna samlats enkelt och bra: Nordisk familjebok - Bilder. En av bilderna syns nedan föreställande Afrika, Flod- och bergssystem:

Ordlistor & Uppslagsböcker: Hälsa, Läkemedel, Kost & Biologi

2008-08-11T23:05:00.005+02:00

Här hittar du alla bloggpostningar om ordlistor och uppslagsböcker jag hittat på nätet som förklarar begrepp inom läkemedel, hälsa, biologi, kemi, kost eller närliggande.

Läkemedel, biologi, medicin, hälsa eller liknande
Nervsystemet - Bra atlas & uppslagsbok över hjärnan.
Ordlista - Evidensbaserad medicin
Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)
Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista
KOL.se (Boehringer Ingelheim AB) - Ordlista om KOL & kroppen
Utvecklingsbiologi och "DevBIO a Companium to Developmental Biology"
Ordlista över läkemedel från Läkemedelsverket
Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den

Kost
Ordlista från Arla

Kemi
Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler

Nervsystemet - Bra atlas & uppslagsbok över hjärnan

2008-08-11T22:50:00.004+02:00

Nervsystemet är ramtaget av Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sponserar var förutom Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: KK-stiftelsen, Mednet och Institutionen för anatomi och cellbiologi, Sahlgrenska Akademin.

I uppslagsbok finns massor av begrepp kring centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och hjärnan förklarade. Det gäller delar av hjärnan liksom besläktade termer.

Spännande hjärnatlas
Förutom uppslagsboken finns en hjärnatlas i form av en tredimensionell hjärnmodell och interaktiva bilder. Det är interaktiv webbplats med foton, teckningar och beskrivningar. Uppslagsboken och atlasen är kopplade till varandra via cirka 1000 förklarade begrepp. Även om utseende kan tyckas enkelt gjort är sajten mycket tydlig, lätt att använda och nästan unikt ambitiös.

Hjärnatlasen deltar i Riksutställningars vandringsutställning “Se Hjärnan!”. Det är en utställning som ställer den intrigata frågan:

"Tiden mogen för en tankevända?
Vad är en människa? Tusentals år av grunnande och gissningar har inte kunnat ge något hållbart svar på den frågan; den ena teorin har varit så god som en annan."

Nedan ser vi en nervcell från utställningen. I nervcellens cellkropp sker tillverkning av många av cellens nya delar. Cellkroppen har två typer av utskott: axonet och dendriterna som tar emot signaler från andra nervceller.

I skissen nedan ser vi "hjärnans djupare system". Det är formgivares tolkning av hur det ser ut i storhjärnan. Här finns strukturer som hjälper oss förstå vad vi upplever, hur vi känner och hur vi ska se på omvärlden. Storhjärnan är hjärnans mest komplexa del:

Båda illustrationerna är gjorda av Andreas Bengtsson.

Länkar till Nervsystemet & Hjärnatlas & Se Hjärnan!
Både uppslagsboken och hjärnatlas finns på samma domän cns.sahlgrenska.gu.se:

Mer om utställningen Se Hjärnan! hittar du här: Se Hjärnan!

Fler pressbilder från utställningen finns här: Pressbilder - Se Hjärnan!

Enheter - Ytterligare ett fel i Nationalencyklopedin

2008-08-11T11:14:00.004+02:00

De flesta fel man träffar på i Nationalencyklopedin är för att vara mer uppriktig helt enkelt föråldrad kunskap. Det visar problemet med att försöka bygga en uppslagsbok som inte med kort fördröjning är kunskapsdriven av forskningsnyheter. Likväl träffar man på många andra fel t.ex. här bland deras enhetslista:

I bilden ovan ser vi att Nationalencyklopedin säger sig använda N som förkortning av ohm. På samma sida d.v.s. http://ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp (borttagen nu) skriver de förövrigt:

"Nationalencyklopedin är ett uppslagsverk på vetenskaplig grund. En del i det vetenskapliga angreppssättet är att noga redovisa hur och varför man valt att skriva på ett visst sätt. Uppgifter som förekommer i de redaktionella upplysningarna är bl.a. hur translittereringen är gjord och vilka förkortningar som används. Ambitionen är att göra texten i NE så tydlig som möjligt."
Från: ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp
Datum: 2008-08-11

Fast hur tydligt det är när man ser N och om det betyder ohm eller newton tycker jag är tveksamt.

Ordlista från Arla

2008-08-09T15:34:00.002+02:00

Arla har en liten ordlista. Arla berättar t.ex. följande av ordet banta:

"Ordet kommer från William Banting; begravningsentrepenören från England, som skrev den första boken om bantning i mitten av artonhundratalet. Det är bara vi i Sverige som använder ordet banta som beskrivning på viktnedgång. I Danmark heter det slankekur eller affedtning."
Från: Ordlistan
Datum: 2008-08-09

Ordlistor från Regeringskansliet och Riksdagen

2008-08-07T17:28:00.003+02:00

Sveriges Riksdag har en ordbok där alla möjliga ord förklaras vilka man kan anta förekommer på deras webbplats. Bland dessa förklaras minoritetsrätt:

"Bland annat kan en tredjedel av riksdagsledamöterna besluta att ett ärende ska återförvisas till ett utskott för ny behandling och att folkomröstning ska anordnas i en grundlagsfråga."
Från: M
Datum: 2008-08-08

Regeringskansliet har flera ordlistor på nätet:

I EU-ordlistan förklaras t.ex. att acquin (l'acquis communautaire) är EU:s regelverk. Jag försökte hitta en förklaring av vad EU:s regelverk är men hittade ingen. Avser det alla regler som skapats i varje land som en reaktion på något som beslutats för EU gemensamt eventuellt och i Efta-länder, eller är detta någon särskild samling av regler?

I den diplomatiska ordlistan förklaras att aide-mémoire är:

"Det är oftast en sammanfattning av ett meddelande, som framförs muntligen till en tjänsteman vid ett annat lands ambassad eller i det andra landets utrikesministerium. Sammanfattningen lämnas till tjänstemannen och är en bekräftelse på det som sagts. Aide-mémoire används ibland istället för en note (se Note), då man vill tona ner den mer högtidliga prägel som en note har.
Från: Diplomatiskt ABC
Datum: 2008-08-08

Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den

2008-08-06T17:07:00.003+02:00

Jag har experimenterat mig fram med vår kombinerade uppslagsbok och ordlista på Nyfiken vital. Helt enkelt därför att jag kände att man här var tvungen att pröva olika alternativ och se dem i aktion & höra på läsarna för att hitta en bra lösning. Det sista experimentet är det jag beslutat kommer vara det sista innan "version 1.0" och denna gjorda för bokstaven S (uppslagsbok på Nyfiken vital). Denna kombinerar tidiga versioner av alla de komponenter jag beslutat ska vara med i vår uppslagsbok:

De exempel som ges är ord som finns med just i vår uppslagsbok på bokstaven S:

1.Ordlista.
1.1. Ord som har uppslagssida.
Ordet förklaras kort och uppslagssidan länkas.
Ex: Selleri
1.2. Ord utan uppslagssida med aktuella nyheter.
Ordet förklaras kort och nyheterna länkas.
Ex: Sågpalmetto
1.3. Ord utan uppslagssida och utan nyheter.
Ord som saknar uppslagssida och som inga nyheter finns om kan ändå i vissa fall tas med i ordlistan. Detta gäller då ordet ofta används och läsaren inte kan förväntas alltid veta vad det betyder.
Ex: Synaps
1.4. Extern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning ska om lämplig sådan finns en "uppslagssida" med bra referensinformation länkas på annan webbplats.
Ex: För ordet Svenska näringsrekommendationer (SNR) länkades Svenska näringsrekommendationer (SNR) på Livsmedelsverket.
1.5. Intern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning kan en annan relevant intern sida rekommenderas som kompletterar en extern informationssida som länkas. Kompletterande intern länkning kan också ske när lämplig extern informationssida att länka saknas. Slutligen kan kompletterande intern länkning ske till en intern huvudsida.
Ex: För Skivepitelcancer saknas huvudsida och Skivepitelcancer på Vårdguiden, Stockholms läns landsting rekommenderas där. Dock har vi en huvudsida om cancer med länkar till de forskningsnyheter vi publicerat. Vidare länkas även om vår sida om solskydd eftersom farligt solande ökar risken för skivepitelcancer.

2. Om bokstaven
2.1. Allmän information om bokstaven ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för bokstaven S nu men några vanliga betydelser av A som förkortning tas upp.
2.2. Mer som kan ges är: punktskrift, morse, från grekiska & andra alfabet, kända forskare på S, kända herbalister på S, kända läkmedel på S, kända örter på S o.s.v.
2.3. Allt detta som faktaruta vilket begränsar mängden tydligt i förhållande till löptexten.

3. Kontextuellt
3.1. Något intressant nyckelord ska lyftas fram i faktaruta.
Ex: Detta är gjort för såpnötter.
3.2. Något intressant fakta om uppslagsböcker tillsammans med information om vår uppslagsbok ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för S.

4. Andra referensverk
4.1. Längst ner under "Läs mer" ska en omfattande samling av länkar till andra bra referensverk ges. Normalt när så är möjligt ska aktuell bokstav djuplänkas.
Ex: Finns under Läs mer i S.
Några av de sajter som länkades var Nervsystemet S och SAOB. För SAOB djuplänkades inte då det inte var självklart att detta var möjligt.
4.2. Detta ska uppdateras för alla bokstäver samtidigt när ett nytt referensverk införs.

5. Bilder.
5.1. Informativa, bra och/eller intressanta bilder ska användas för att illustrera ett lagom antal uppslagsord på varje uppslagssida.
Ex: Denna bild är en av de som används:

Ordlista - Evidensbaserad medicin

2008-08-06T16:22:00.003+02:00

Och här har vi en ordlista med termer från "evidensbaserad medicin":

Vanligt förekommande EBM-ord (ordlista).

Längst ner på sidan står "Copyright: Marianne Kaplan AB" i form av en länk. Följer vi den länken kommer vi till en undersida där följande står:

"Upphovsrätten till innehållet på denna webbplats tillhör Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB. För visst material, såsom bilder och texter tillhör upphovsrätten annan part än Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB - vid frågor se nedan."
Från: Copyright
Daum: 2008-08-06

Vad är "Marianne Kaplan AB"?
Vad nu "Marianne Kaplan AB" är framgår inte på den sida man kom till på ebm.msd.se. Besöker man istället www.kaplan.se hittar vi följande information:

"Vi arbetar med relationsmarknadsföring, vilket i korta drag betyder att vi hjälper våra kunder att bygga långsiktiga och lönsamma kundrelationer." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06

Och:

"I mer än 25 år har vi kombinerat trendkänsla med knivskarp databasteknologi." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06

Bland de kunder som finns uppges bl.a. följande finnas: Åhléns Klubb Åhléns AB, Kicks Club, SAS EuroBonus, 3, Kanal 5, TV 6, Hennes & Mauritz, Lindex och Josefssons.

Finns något problem?
Svårt att säga efter att ha tittat på webbsajten så korttid men som jag sagt tidigare upplever jag generellt att de oräknliga små informationssidor som läkemedelsföretag utvecklar om "varenda" sjukdom inte tillför något värde och tvärtom i många fall är tveksamt:

Det är typiskt svårt att se att det är ett läkemedelsföretag som står bakom informationen.
Det särintresse läkemedelsföretaget har redovisas mer eller mindre aldrig.
Besökaren ska därför först upptäcka att informationen kommer från ett läkemedelsföretag. Därefter lämna webbplatsen och besöka deras företagssida och där lyckas hitta information om att företaget faktiskt också säljer ett läkemedel mot sjukdomen´.
Slutligen är det vanligt med sidor jag uppfattar är riktade mot patienter men som anges vara riktade mot sjukvårdspersonal. Varför de gör på detta sätt vet jag inte men jag känner inte att man kan utesluta att man försöker göra reklam för läkemedel på ett sätt som egentligen inte är accepterat.

Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)

2008-08-06T16:16:00.000+02:00

Här har vi en ordlista Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tagit fram för sina webbläsare: SBU - Ordlista. Enligt angivna "läsanvisningar" är ordlistan främst inriktad på termer runt "kliniska prövningar" och annan "utvärdering av medicinska metoder". De påpekar också att orden i andra sammanhang kan "ha annan betydelse eller valör".

Påpekandet är intressant och viktigt. Det är just detta som gör specialiserade ordlistor så pass viktiga och unika. Mer generella referensverk ger deras allmänna betydelse men missar särskild betydelse i specialistområden som sällan förekommer i dagligt tal.

Vad är SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)?
SBU gör utredningar för åt sjukvården avgöra vilken behandling som är bäst, hur man ställer diagnos på det bästa sättet och hur man ska förderla resurser i vården för att göra största nytta. Ett grundläggande drag hos SBU är att hitta kostnadseffektiv behandling avseende hela populationen svenskar.

Vidare ligger det i uppdraget SBU har att svaren de ger ska vara få vetenskapligt tillförlitliga. SBU är sedan 1992 en egen myndighet.

KOL.se (Boehringer Ingelheim AB) - Ordlista om KOL & kroppen

2008-08-06T15:35:00.002+02:00

KOL.se är en webbplats från läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim AB. Generellt måste jag säga att jag ogillar den här typen av informationssidor som det blivit mycket vanligt att läkemedelsföretag tar fram för varenda sjukdom, kroppsligt besvär o.s.v. som ett läkemedel finns mot. Detta av först följande anledningar:

Därför att det typiskt framgår mycket otydligt att det är ett läkemedelsföretag som står bakom informationen.
Det särintresse läkemedelsföretaget har redovisas mer eller mindre aldrig.

Detta tillsammans gör att besökaren först ska upptäcka att informationen kommer från ett läkemedelsföretag. Därefter lämna webbplatsen och besöka deras företagssida och där lyckas hitta information om att företaget faktiskt säljer ett läkemedel mot sjukdomen / besväret.

Vidare är det vanligt med sidor jag uppfattar är riktade mot patienter men som anges vara riktade mot sjukvårdspersonal. Varför de gör på detta sätt vet jag inte men jag känner inte att man kan utesluta att man försöker göra reklam för läkemedel på ett sätt som egentligen är accepterat.

Ordlista på KOL.se
Även om jag nu ogillar webbplatsen och alla liknande sådana som företeelse tycker jag ändå att deras ordlista kan vara värd att blogga:

Ordlista (KOL.se)

"Nya" ord
Ord i ordlistan som jag inte kände igen sedan tidigare inkluderade: alfa1-antitrypsin (AAT), dyspné, exacerbation och vitalkapacitet.

Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista

2008-08-04T14:58:00.003+02:00

Läkemedelsförsäkringen (LF) skapades 1 juli 1978 genom en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretag i Sverige. Bakgrunden var neuropsedynkatastrofen på 1960-talet då de flesta upplevde att det verkade vettigt att personer som skadas av läkemedel ska kunna få ersättning. Läkemedelsförsäkringen är med andra ord en form av automatisk kollektiv försäkring och den ersätter vissa skador som bedöms kan ha orsakats av läkemedel. Försäkringen administreras av Läkemedelsförsäkringsföreningen.

Statistik över antal ärenden, ersättningsbelopp m.m. finns här: Läkemedelsförsäkringens statistik t.o.m 2007.

VD i Läkemedelsförsäkringsföreningen är Eva Benson Lindholm:

Medicinsk ordlista
På Läkemedelsförsäkringsföreningen hemsida finns förutom information om Läkemedelsförsäkringen (LF) också en medicinsk ordlista: Medicinsk ordlista (Läkemedelsförsäkringsföreningen).

Även om ordförklaringarna är mycket korta är det en ganska stor ordlista.

Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler

2008-08-02T15:52:00.007+02:00

Här hittar du intressanta informationsresurser om arbetsmiljö, säkert arbete med kemikal och hälsofrågor runt dessa områden.

KemiGuiden
KemiGuiden är en webbsajt riktad mot mindre och medelstora företag som använder kemiska produkter och ämnen. Med hjälp av KemiGuiden får men enkelt hjälp med att ta reda på vilka krav som gäller och hur man ska arbeta med dem.

Det är Prevent som gjort KemiGuiden och både den och dess uppslagsbok är driftsatt på domänen prevent.se. Prevent är en ideell förening för arbetsmiljö med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Prevent ska tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap om arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder för att ge ett stöd på varje arbetsplats i det löpande arbetet för en god arbetsmiljö.

KemiGuiden

Uppslagsbok för bättre arbetsmiljö
KemiGuiden har en användbar uppslagsbok där man enkelt hittar fakta om viktiga frågor och ämnen när det kommer till arbetsmiljö och kemikalier: KemiGuidens uppslagsbok (Prevent.se).

Uppslagsboken har delats in i följande huvudämnen:

Speciella krav för vissa verksamheter och yrken.
Speciella krav för vissa kemiska produkter och ämnen.
Anställda i riskgrupper.
Dessa rutiner måste fungera.
Åtgärder.
Anmälan och tillstånd.
Transporter.
Tillverkare/leverantörer samt storskalig kemikaliehantering.
Index över dokument.

Letar man sig ner i huvudämnena hittar uppslagssidor om olika viktiga ämnen. T.ex. kan man på sidan om kvarts bl.a. läsa att kvarts kan orsaka en allvarlig lungsjukdom:

"Exponering för kvartshaltigt damm kan ge den allvarliga lungsjukdomen silikos och även cancer. Därför krävs det medicinsk kontroll av dem som arbetar med kvarts."
Från: Kvarts (KemiGuiden)
2008-08-02

Från uppslagssidan om förstår man att kadium är mycket farligt. Krav på medicinska kontroller därför normalt men med ett undantag:

"Kadmium förekommer också som förorening i fosfatgödsel, men medicinsk kontroll krävs inte vid framställning eller användning av konstgödsel."
Från: Kadium (KemiGuiden)
2008-08-02

Kadium är en tungmetall så det som når åkrar hamnar i maten vi äter och tas sedan upp i vår kropp. Möss och andra djur som får i sig kadium för det vidare upp i näringskedjan och det anrikas till högre och högre nivåer.

Begränsningsdatabasen
Begränsningsdatabasen hjälper dig att hitta regler om förbud och annan begränsning i användning i Sverige för enskilda kemiska ämnen eller ämnesgrupper inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde.

Begränsningsdatabasen

Bekämpningsmedelsregistret
Här finns uppgifter om godkända och tidigare godkända bekämpningsmedelspreparat i Sverige. Registrets innehåll kopieras i de vanliga fallen varje natt från KemI:s befintliga bekämpningsmedelsregister. Detta register ska därför vara högst 24 timmar gammalt.

Bekämpningsmedelsregistret

Ämnesschema
Fakta om ämnen och ämnesgrupper. Är en del av Sveriges officiella statistik.

Ämnesschema

Företagsregistret
Här hittar du uppgifter om företag som gjort produktanmälan till KemI.

Företagsregistret

SPIN Substances in Products In Nordic countries
Här finns information från våra nordiska produktregistren om vilka kemiska ämnen som finns på marknaden. Typer och ämnesmängd i olika branscher finns.

SPIN Substances in Products In Nordic countries

Kemiska ämnen
Kemiska ämnen är en databas med information om cirka 30 000 kemiska ämnen.

Kemiska Ämnen (Prevent.se)

Fler databaser om kemikalier
Många fler, kanske mindre sällan intressanta, databaser finns samlade hos Kemikalieinspektionen på sidan Databaser.

Myndigheter

Arbetsmiljöverket
Alla föreskrifter som rör kemiska risker i arbetsmiljön finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Där finns vidare annan information t.ex. om kemiska ämnen som innebär särskilda risker.
Arbetsmiljöverket

Kemikalieinspektionen
Alla föreskrifter som rör tillverkare av kemiska produkter och ämnen deras användningsområd för speciella ämnen finns på Kemikalieinspektionens hemsida.
Kemikalieinspektionen

Regeringenkansliets rättsdatabaser
Regering ska ha information om alla lagar och förordningar och även de som rör kemiska produkter och ämnen.
Regeringenkansliets rättsdatabaser

Naturvårdsverket
Alla föreskrifter om miljö ska finnas på Naturvårdsverkets hemsida.
Naturvårdsverket

Räddningsverket
Alla föreskrifter (SRVFS och SÄIFS) som rör explosion och brand finns på Räddningsverkets hemsida. Där finns dessutom regler utfärdade av Sprängämnesinspektionen.
Lag och rätt på Rättvidningsverket

Utvecklingsbiologi och "DevBIO a Companium to Developmental Biology"

2008-07-28T15:56:00.003+02:00

"Developmental biology" eller utvecklingsbiologi på svenska handlar om vetenskap om hur organismer växer och utvecklas. Under vetenskapens tidiga historia handlade detta mycket om hur foster utvecklades och det man kunde se rent visuellt. Det konstaterades bl.a. att foster från människor under den första tidigen är mycket lika foster från enklare däggdjur (t.ex. ett får) vid samma tid.

Modern utvecklingsbiologi har utvecklats och idag handlar forskning mest om hur olika arvsanlag styr vår utveckling.

Boken Developmental Biology
Developmental Biology är ett modernt referensverk och lärobok över utvecklingsbiologi. Den är skriven av Scott F. Gilbert. Bokens hemsida berättar följande om Scott F. Gilbert:

"Scott F. Gilbert, the Howard A. Schneiderman Professor of Biology at Swarthmore College, teaches developmental biology, developmental genetics, and the history of biology. After receiving his B.A. from Wesleyan University, he pursued his graduate and postdoctoral research at The Johns Hopkins University and the University of Wisconsin. Dr. Gilbert is the recipient of several awards, including the first Viktor Hamburger Award for excellence in developmental biology education, the 2004 Alexander Kowalevsky Prize for evolutionary developmental biology, an honorary degree from the University of Helsinki, and the Medal of François I from the Collège de France. He is a fellow of the American Association for the Advancement of Science, and a corresponding member of the St. Petersburg Society of Naturalists. His research is sponsored by the National Science Foundation and involves the developmental genetic mechanisms by which the turtle forms its shell."
Från: About the Author(s) (sinauer.com)
Datum: 2008-07-28

DevBIO a Companium to Developmental Biology
"DevBIO a Companium to Developmental Biology" är ett litet referensverk med kunskap om utvecklingsbiologi. Materialet på webbsajten är sådant Scott Gilbert hade önskat ta med i Developmental Biology men inte kunde. Något behov av att ha Developmental Biology för att använda sajten finns emellertid inte.

DevBIO a Companium to Developmental Biology (8e.devbio.com).

Mer om utvecklingsbiologi
Teckningen längre upp är gjord av Leonardo da Vinci (Wikipedia.org) och hittades i Wikipedia där också en ganska bra kort sammanfattning av vad utvecklingsbiologi är finns: Developmental biology. En alternativ definition av utvecklingsbiologi ges av Uppsala Universitet:

"De flesta av jordens multicellulära organismer börjar sitt liv som en enskild cell, som därefter i en enastående process delar sig, växer och differentierar till en vuxen individ. Utvecklingsbiologer studerar dessa övergående stadier som leder fram till den vuxna organismen."
Från: Utvecklingsbiologi. Uppsala Universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Datum: 2008-07-28

Åklagarmyndighetens ordlista

2008-07-19T22:07:00.002+02:00

Åklagarmyndigheten har en ordlista med vanliga juridiska termer. De flesta sägs gälla brottsmål.

Åklarmyndigheten - Ordlista

Några juridiska ord från Åklagarmyndigheten
Här har vi några intressanta ord som jag hittade i ordlistan. Absolut åtalsplikt inträffar när ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkt. Åklagaren är då enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala (Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år).

Anmälningsplikt gäller enligt Socialtjänstlagen där anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel. I övrigt har vi i Sverige ingen anmälningsplikt och privatpersoner är inte skyldiga att anmäla brott eller misstänkta brott.

Anonymitetsskydd är reglerat i tryckfrihetsförordningen. Denna ger ett skydd för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Och det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas önska vara anonym.

Vad är Åklagarmyndigheten?
Denna myndighet har ca 1 150 anställda med ungefär 840 åklagare. Den operativa åklagarverksamheten utövas i 40 åklagarkammare varav 34 allmänna kammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I de tre storstäderna finns flera åklagarkammare.

Myndigheten har tre internationella åklagarkammare. Där finns specialistkompetens avsedd för att bekämpa organiserad, gränsöverskridande brottsligheten och för det internationella åklagarsamarbetet. Dessutom finns tre nationella åklagarkammare: mot korruption, vid brottsmisstankar mot poliser och för säkerhetsmål.

Mer om Åklagarmyndigheten
Om oss (Åklarmyndigheten).
Åklagarmyndigheten (Svenska Wikipedia).
Åklagarmyndigheten (Ekobrottsmyndigheten).

Latin - Ordlistor, Lexikon & Latinska ord

2008-07-15T18:22:00.005+02:00

Jag köpte VIVAT LINGUA LATINA! för 599 kr på LundQ i Uppsala och har börjat lära mig latin.

Varför lära sig latin?
Att lära sig latin känns som att komma hem och man känner igen väldigt mycket redan. Latin kommer också in i så många sammanhang som det ger en bättre förståelse av. Det ger vidare en möjlighet att lära sig grammatik ordentligt inför andra språk som jag kan vill lära mig. Det mesta av grammatiken jag lärde mig i grundskolan och gymnasiet är bortglömd.

Språk som portugiska, spanska, italienska och rumänska bygger dessutom på latin. Jag hoppas att latin ska ge en bättre möjlighet för att sedan gå vidare och lära mig åtminstone spanska och italienska. Man märker också ur oerhört mycket särskilt från engelskan men också svenskan som kommer från latin.

Lär dig latin på nätet
Boken VIVAT LINGUA LATINA! kan jag rekommendera även om den var dyr. Jag upptäckte nu också en nybörjarkurs på nätet: LATIN FÖR ALLA!.

Jag har inte själv testat LATIN FÖR ALLA! men vid en snabb titt ser den intressant ut. Kanske jag tittar förbi den själv framöver.

Stor latinsk ordbok & ordlista
Här har vi några latinska ordlistor som jag hittade på nätet:

Cavallins svensk-latinska ordbok från 1875 - 1876 har digitaliserats av Projekt Runebergs. Här kan vi t.ex. se att kokosnät heter nux coci:

Besök ordboken: Cavallins svensk-latinska ordbok.

Nordisk Familjebok (även Projekt Runeberg) berättar följande om Christian Cavallin:

”Kristian C., … klassisk filolog, f. 3 sept. 1831 i Borrlunda socken, Malmöhus län, blef student i Lund 1847, filos. doktor (ultimus) 1853, docent i romersk vältalighet och poesi 1857, adjunkt i samma ämne 1864 och professor i grekiska 1875. Död i Lund 10 okt. 1890. C. var i främsta rummet latinfilolog och intog såsom sådan en synnerligen framstående plats genom lefvande och detaljerad kännedom om den romerska litteraturen och en fin uppfattning af språkets skiftningar. … Det varaktigaste minnet af sin vetenskapliga författarverksamhet har han dock efterlämnat såsom latinsk lexikograf. 1871 utkom Latinskt lexicon, 1875–76 Svensk-latinsk ordbok (reviderad och stereotyperad upplaga 1887) och 1885 (i förkortad form) Latinskt skol-lexikon. C:s stora lärdom, hvilken sträckte sig äfven utom den klassiska filologiens område, vann erkännande genom hans inväljande i åtskilliga lärda samfund, bl. a. Vetenskapsakademien (1881). I kamraters och lärjungars krets var han högt uppburen, och vid sin bortgång sörjdes han af Lunds universitet såsom en bland dess ädlaste söner.”

Medicinska termer på latin och grekiska till svenska
KI har gjord en liten ordlista med vanliga latinska och grekiska medicinska termer och deras svenska översättning: Medicinska termer (Latin och grekiska till svenska). Här kan vi bl.a. lära oss att abdúcens översätts med "isärförande, utåtförande".

Helhetsdoktorn har också en latinsk ordlista. Denna tar särskilt upp vad olika ingredienser och örter heter på latin: Latinsk ordlista - Medicin.

Latinska ordspråk och talesätt
Wikipedia har en lång lista med latinska ordspråk och talesätt med deras svenska översättning. Där hittar vi bl.a. följande välkända ordspråk:

Alea iacta est - Tärningen är kastad!

Tärningen är kastad! sägs Julius Caesar ha sagt när han gick över Rubicon. Därmed hade han brytit mot senatens krav och hans ända möjlighet var att segra och genomföra sin statskamp. Marchen mot Rom lyckades och Caesar blev kejsare. Därmed var också Roms demokrati över och imperiet kom fortsättningsvis att styras av mer eller mindre envåldshärskare tills det gick under.

Mer om Julius Caesar.

Nättidning & Radio på latin
Här har vi en nättidning på latin som jag hittade: ephemeris.alcuinus.net. Det kommer dock dröja länge innan jag lärt mig tillräckligt för att läsa något i den.

Ett radioprogram på latin har vi här: Nuntii Latini.

Ännu mer om Latin
Engelska Wikipedia har ett ganska bra material om latin med huvudsidan här: Latin. Där finns också en stor samling av intressanta länkar till resurser om latin på engelska.