Medeltida manuskript digitaliserade på nätet

University of California har skapat en katalog över medeltida manuskript som finns tillgängliga digitaliserade på nätet. Manuskript går att hitta utifrån geografiskt område, språk, författare, titel, shelfmarks och ett fåtal andra parametrar.

Shelfmarks för att hitta böcker

Shelfmarks är engelska för kodsystemet för att identifiera var böcker finns samlade (jag kommer inte ihåg vad det kallas på svenska). Ett bibliotek kan t.ex. ange a för kartor och ge en beskrivning var dessa finns:

a

Kartor

Rum 3 bottenvåningen

På Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts utgår shelfmarks från biblioteket där manuskript finns i original. Vill vi t.ex. läsa Christine de Pizan brilianta texter finns det s.k. The Making of the Queen's Manuscript som innehåller delar av det vilket i British Library har shelfmark Harley MS 4431 och samma i Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts:

• England, London, British Library, Harley 4431

En bit kopierad från digitaliseringen av sida 110.

Katalogen är inte på något sätt ännu komplett och hur bra den kommer fungera lär säkert påverkas av hur biblioteken väljer att arbeta. Optimalt bör de naturligtvis meddela katalogen om nya böcker som digitaliserats. För närvarande fanns inga manuskript från digitaliserade från svenska bibliotek med (om nu sådana överhuvudtaget finns).

Besök katalogen: manuscripts.cmrs.ucla.edu

Mer om Christine de Pizan

Vill man läsa mer om Mer om Christine de Pizan där jag använde en av hennes böcker (eller snarare ett form av urval som presenterades för Queen Isabeau tidigt under 1414) rekommenderas:

• Christine, de Pisan, 1364?-1431? (www.gutenberg.org)
• The Making of the Queen's Manuscript (www.pizan.lib.ed.ac.uk)
• Christine de Pizan (en.wikipedia.org)

Uppslagsböcker: Hur bedömmer man värdet?

Det här är ingen komplett genomgång men pekar ut några resurser man kan använda för att få uppslag.

Wikipedia om Wikis

Wikipedia:Reliable_source_examples tycker jag huvudsakligen är ett bra dokument och de har bl.a. följande att säga...

Deras uppfattning om Wikis delar jag. Wikis är ganska ofta bra för att få referenser att gå vidare att titta på. Detta gäller särskilt en.wikipedia.org och/eller kontroversiella ämnen. Att något är kontroversiellt gör att kraven på citat ökar genom respektive meningsmotståndarnas kritik.

"Wikis, including Wikipedia and other wikis sponsored by the Wikimedia Foundation, are not regarded as reliable sources. However, wikis are excellent places to locate primary and secondary sources. Many of them license content under the GFDL, which might be worth importing into Wikipedia, but once imported, the material is subject to Wikipedia:Attribution and Wikipedia:Neutral point of view."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Wikipedia om Britannica och Encarta

Samma dokument ger en del pekpinnar om historisk information. Det man säger är bra att tänka på generellt oavsett ämne och uppslagsbok:

"General encyclopedias, like the Encyclopedia Britannica or Encarta, sometimes have authoritative signed articles written by specialists and including references. However, unsigned entries are written in batches by freelancers and must be used with caution."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Uppslagsböcker är tertiära informationskällor

Wikipedia sorterar in uppslagsböcker som tertiära informationskällor vilket normalt alltid är helt korrekt. Undantag kan vara speciella uppslagsböcker t.ex. en Wiki om Star Wars där George Lucas skrivit en artikel som förklarat något som förekommer i filmen.

"Tertiary sources such as compendia, encyclopedias, textbooks, and other summarizing sources may be used to give overviews or summaries, but should not be used in place of secondary sources for detailed discussion."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_sources
Datum: 2009-02-05

Britannica mot Wikipedia

Britannica och Wikipedia (här avses uteslutande en.wikipedia.org) kan vara värdefulla uppslagsböcker. Båda är möjliga för våra läsare till Nyfiken vital att läsa artiklarna av kostnadsfritt när vi refererar dem. Jag tycker att båda håller hög kvalitet. Det stora värdet med Wikipedia är att mängden information om något ofta är mycket större. Både för Wikipedia och Britannica ska man ha klart för sig att fel kan förekomma och man måste bedöma informationen kritiskt.

Vilken som är bäst är något som diskuterats en del och nedan finns några länkar till den diskussionen:

• Study: Wikipedia as accurate as Britannica (CNET.com)
• Special Report Internet encyclopaedias go head to head (Nature.com)
• Fatally Flawed Refuting the recent study on encyclopedic accuracy by the journal Nature (PDF). Britannica menar att det Nature publicerade var felaktigt.
• Nature mag cooked Wikipedia study (Theregister.co.uk)