Människans dådkraftiga kartläggning av oceanerna i Google Books

Google tipsar om att de via samarbete med University of California fått möjlighet att göra ett stort antal av dokument tillgängliga via Google Books. Ett exempel är Scripps Institution of Oceanography (SIO) som är världens största oceanografiska arkiv.

Människans jakt för att fylla världskartans tomma vita utrymmen där de modigaste bland oss vågade sig ända in i Sydpoolens helvete av is, kyla och död är idag en ovärderlig inspirationskälla för att sporra människan att stoppa miljöförstöringen - det var svårt, ingen trivial omedelbar belöning gavs och störst värde skapades för alla, och kostnaden för att engagera sig kunde vara otäckt personlig.

Idag kan vi alla enklare och säkrare utforska Sydpoolens med Google Mapts.

View Larger Map

Men vi får aldrig glömma att vi idag med vårt användande satelliter och kartprogram jämfört med dåtidens oceanografer är som att ställa en gullig liten surikat mot en skräckinjagande valross.

Valrossar finns emellertid inte runt Antarktis utan håller till i vattnen på norra halvklotet d.v.s. mycket närmare Nordpoolen.

Beger vi - Likt surikater inte mer än en komisk skugga av våra föregångares storhet - oss in i Sydpoolens mörka kyla - Valrossen kungarike - kommer vi inte tillbaka. Drunknar vi inte på vägen eller fryser ihjäl är risken hög att vi blir uppätna.

Surikater finns i Afrika och så vitt jag vet reser de lika litet till Sydpoolen som approximativt alla människor.
Licens för bilden (Wikipedia)

I Inside Google Books berättas bl.a. Einar Lönnbergs skildring av spännande fiskar från den svenska expeditionen till Antarktis år 1905 finnas:

"The Fishes of the Swedish South Polar Expedition, by Einar Lonnberg, 1905
This report documents the fishes collected on a famous Antarctic expedition, the Swedish South-Polar Expedition of 1901-1903 led by Otto Nordenskjold. Although the expedition was a great scientific success and resulted in the collection of many species new to science, the explorers' ship was crushed by ice. The crew were forced to build and live in a stone hut on an Antarctic island, subsisting on birds eggs and penguins until they were rescued by a ship from Argentina."

Från: Surfacing treasures of the deep with the University of California | Inside Google Books

Även om Lönnbergs dokumentation av storslagna fiskarter - ett steg i världens forskning svår att idag rätt värdera - ska vara digitaliserad finns den inte fullt läsbarbar i Google Books än även om jag tvivlar på att någon verkande copyright finns.

Mer om de många storslagna expeditionerna in i Sydpoolens förrädiska skuggor av dolda isberg och djupa människoslukande sprickor skrev jag några rader 2009 när Lönnbergs bedrift att hitta nya fiskarter i iskylans otäcka mörker upprepats:

Gosztonyia antarctica: Ny spännande fiskart upptäckt utanför Antarktis | Nyfiken vital

Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan

När Johan Frostegård - helt riktigt i Sydsvenskans nöjessektion - framför idéer om "riskerna" att Google Scholar kanske "förföljer" KI och andra forskarna för att "styra anslagen" genom att indexera sammanfattningarna av publicerade studier "glömde" han bort impact factor.

Impact factor har jag diskuterats tidigare på Nyhetsbloggen där jag nu kände behov av att bemöta hans underliga argument eftersom dom indirekt hotar tredje världens utveckling.

Sammanställningen av möjligheter liksom problem var dock inte fullständig. En god sådan i enkel punktlista utan att missa något viktigt rörande "problem" finns dock i Wikipedia:

Impact factor - Criticisms | Wikipedia

Värt att peka på är att ett antal problem motsvarande de som ges i citatet nedan bygger på antagandet att personen som använder IF inte har grundläggande kunskaper i statistik och förstår fördelningar:

"The impact factor is often misused to evaluate the importance of an individual publication or evaluate an individual researcher. This does not work well since a small number of publications are cited much more than the majority - for example, about 90% of Nature's 2004 impact factor was based on only a quarter of its publications, and thus the importance of any one publication will be different from, and in most cases less than, the overall number."

Detta "problem" kan liksom annan statistik användas för att få något att verka bättre än vad det är om mottagaren av informationen inte vet att det är möjligt. Rörande vetenskapliga journaler och publicerad forskning har jag dock väldigt svårt att se riktigt vad den målgruppen är.

Möjligen några annonsörer i journaler men samtidigt har jag ännu svårare att se att effekten av annonsering alls påverkas av mycket mer än räckvidden och hur annonsen är utformad och jag tror annonsörerna mycket bättre själva förstår att bedöma effekten av annonser än journalerna själva. Inte heller tror jag att annonsörerna är särskilt godtrogna.

Eigenfactor i kontext av Impact factor och Google Scholar

En "besläktad" - i någon mening mer eller mindre det samma är eigenfactor. Värdet den har är dock att tillgång till den inte på samma sätt är styrd av vad du betalar för.

Däremot om Eigenfactor ännu är lika bra som Impact factor är jag mindre säker på. Min bild är att Eigenfactor kommer behöva några år till innan den laverar lika bra.

En intressant fråga är naturligtvis om Google till Google Scholar skapar sitt index helt själva eller om de köper in färdigt data att bygga på. Jag har inte försökt leta igenom pressmeddelanden och dylikt som kan indikera om Google köper in data här. Allmänt är dock mitt intryck att Google sedan ett par år allt oftare köper in data och utifrån vad jag enstaka gånger sett när jag sökt i Google Scholar vill jag inte utesluta att impact factor kanske delvis ligger till grund för deras index.

Eigenfactor score

Ett alternativ till impact factor som i princip är samma sak (d.v.s. görs på ungefär samma sätt) är eigenfactor score. Data är fritt tillgängligt. Läs mer i:

Eigenfactor score: Viktigaste journaler, tidningar och universitet och ämnenas storlek (svenska)
Eigenfactor (engelska).

Google Translator Toolkit för att arbeta med översättning

Jag har ofta haft nytta av Google Translate genom att den gör det möjligt att läsa fler språk förutom svenska och engelska på nätet. Rent av när det gäller språk med tecken (som japanska) tenderar jag att lära mig en del över tiden (tycks inte gälla romanska språk).

Förutom praktiska värden tror jag att Translate tillsammans med annat kan kan underlätta ökad kontakt mellan kulturer som sällan pratar med varandra idag tror jag att det kan minska risken för konflikter. Folk känns inte lika främmande och systematiska kulturella missuppfattningar kan motverkas.

Det är troligen inte många som idag läser t.ex. en japansk nyhetstidning med hjälp av Translate. Allt eftersom funktionen blir bättre och mer känd lär de dock öka.

Translate bör givetvis vara väldigt användbart i skolan och språkundervisning på universitet. Jag såg precis att det förutom vanliga Translate finns ett gränssnitt bättre lämpad för den som översätter en text: Google Translator Toolkit. Den bör bl.a. vara praktisk i skolarbetet.

Tidigare inlägg om Google Translate i urval:

Skriv hur ord låter med vårt alfabet med Google Transliteration för andra alfabet
Mer för översättning i Google Toolbar