Denna länk rekommenderas tillvidare inte längre:
Tidigare rekommendation:
"Här har vi en ordlista över begrepp runt ätstörningar som jag hittade: Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) - Ordlista. Ordförklaringarna är precis som i de flesta andra ordlistor jag dokumenterat här korta och utan länkar eller referenser till fördjupad information."
Se följande bloggpostning för mer information:
Reumatikerförbundet har utvecklat en uppslagsbok där du kan hitta faktasidor om nästan alla reumatiska sjukdomar:
Efter att ha sett ett antal liknande faktasidor så som Vårdguiden (Stockholms läns landsting), Sjukvårdsrådgivningen, svenska sjukhus m.m. kan jag säga att faktasidorna på denna håller hög kvalitet. Åtminstone för de sjukdomar jag tittade på. Det talar återigen för att specialiserade faktasajter kan ge mer.
Fler uppslagsböcker och ordlistor inom hälsa
Andra bra och användbara ordlistor / uppslagsböcker inom hälsa och medicin som jag bloggat om är:
Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) är ett litet referensverk liggande på webben avsedd som "en standard" för verk, myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och andra intresserade av kulturväxter. Databasen utvecklades inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) som leds av Jordbruksverket.
Svensk Kulturväxtdatabas: Svensk Kulturväxtdatabas
På det jag tittade på i databasen under en snabb titt var mycket begränsat. Jag ska dock titta mer på databasen framöver och tycks den vara användbar såtillvida att mer latinskt namn finns på andra kulturväxter kanske det är något att länka till från Nyfiken vital. Precis som jag bloggade om här finns ju länkar till fördjupad information både från uppslagssidor (liksom nyheter och allt annat) men också numera i själva uppslagsboken i samband med ordlistorna. En struktur över kulturväxter kan därför ha en poäng och där används ju i dock ofta Den Virtuella Floran! som faktiskt håller hög kvalitet. Det förvånar mig många gånger hur satsningar från stat och universitet alltid ska bygga nya webbplatser istället för att bygga vidare på det man redan har.
Vattenportalen har en minst sagt ambitiös ordlista om vatten:
Vad är Vattenportalen?
Vattenportalen utvecklades och hålls uppdaterad av Naturvårdverket, Boverket, SGU och Vattenmyndigheterna:
Vatten är givetvis ett mycket spännande område!
En seriös ordlista
Faktiskt ska jag säga att jag tycker vid en snabb titt att denna ordlista hör till de mer seriösa ordlistorna jag tipsat om. Inga korta förklaringar på en rad som väcker fler frågor än de besvarar. Tidigare ordlistor jag tipsat om som också haft den egenskapen är dock åtminstone dessa (länkar till blogginlägg här på bloggen):
Där har vi de lite längre förklaringarna av orden.
Precis som jag bloggade om tidigare är detta som vi tänker med vår ordlista:
Vi kan också idag se det realiserat för flera bokstäver: A, R, S, U m.m. För andra bokstäver har vi inte nått lika långt än.
Här har vi en ordlista som hör till en rapport om tandvård:
Rapporten heter "Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling" och t ogs fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Länken går dock till Parodontologföreningen där rapporten också finns.
Här hittade jag en till ordlista hos SBU:
Den där hör naturligtvis till någon rapport de publicerat och om övervikt. Ordförklaringar och förkortningar runt övervikt och behandling av det är med andra ord vad som finns där. Vilken rapport det är sökte jag dock inte rätt på.
Här har vi en Wikipedia för latin: Vicipædia Libera encyclopædia. Wikipedia-sajterna går ju förövrigt ganska bra att använda för översättning:
Vicipaedia eller Vicipædia? Encyclopædia eller encyclopaedia?
Æ skrivs numera normalt i alla moderna sammanhang ae. Æ används dock av rommarna dekorativt och för att spara utrymme. I sammanhang där latinska verk ofta använde æ, d.v.s. titlar på böcker, brukar jag använda det också om ordet jag skriver är latin.
Julius Caesar
I bilden nedan ser vi Julius Caesar (engelska Wikipedia). Bilden är tagen från utsidan av Vicipædia Libera encyclopædia.
Socialstyrelsen har Termbanken där en massor av ord som kan förebygga på deras hemsida och dokument finns förklarade: Socialstyrelsens termbank. Faktiskt är Termbanken mer än bara en ordlista och Socialstyrelsen skriver:
"Termbanken innehåller begrepp och termer som Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och privata vårdgivare beslutat att rekommendera för användning inom vård och omsorg. Termbanken innehåller även begrepp och termer som Socialstyrelsen beslutat att normera användningen av. Dessa begrepp och termer publiceras även i Socialstyrelsens föreskrifter.
Från: Socialstyrelsens termbank.
Datum: 2008-08-14
Definitionerna kan med andra ord ses som resultatet av ett försök att standardisera de begrepp avseende vård som används i Sverige.
Övriga ordlistor och uppslagsböcker om hälsa jag bloggat om: Ordlistor & Uppslagsböcker: Hälsa, Läkemedel, Kost & Biologi.
Tidigare bloggade jag om en bingo-ordlista: Ordlista över Bingo. Thomas som har bingosajten där ordlistan finns har också en bredare sajt om hasardspel där vi hittar en ordlista över casino:
Blitz - Ett Intressant casino-ord
Bland orden hittar vi blitz som har betydelsen:
"en offensiv spelstrategi i backgammon. Kallas också 'attackspel'."
Man kan spekulera att termen kommer från schack där vi har blixt på svenska och som är schack med mycket begränsad tid. Denna heter blitz på engelska.
Blitzkrieg - Blixtkrig
Eller så kommer blitz från blitzkrieg. Jag ska inte påstå att Wikipedia:s definition av blitzkrieg är felaktig för det är den inte. Dock ligger definitionen Encyclopaedia Britannica ger betydligt närmare den betydelse jag vill lägga i ordet och den mening jag uppfattar att de flesta lägger i ordet idag:
"military tactic calculated to create psychological shock and resultant disorganization in enemy forces through the employment of surprise, speed, and superiority in matériel or firepower. [...] The essence of blitzkrieg is the use of mobility, shock, and locally concentrated firepower in a skillfully coordinated attack to paralyze an adversary’s capacity to coordinate his own defenses, rather than attempting to physically overcome them, and then to exploit this paralysis by penetrating to his rear areas and disrupting his whole system of communications and administration."
Från: Blitzkrieg (britannica.com)
Datum: 2008-08-10
Mer om casino
Britannica har naturligtvis även en uppslagssida om casino. Vilket dessutom Wikipedia har som definierar ett casino som:
"A casino is, in the modern sense of the word, a facility that houses and accommodates certain types of gambling activities. Casinos are most commonly built near or combined with hotels, restaurants, retail shopping, cruise ships and other tourist attractions. Some casinos are known for hosting live entertainment events, such as stand-up comedy, concerts, and sporting events."
Från: Casino (Wikipedia.org)
Datum: 2008-08-10
I den svenska delen av Wikipedia hittade jag den här bilden (på uppslagsordet kasino i sv.wikipedia.org) som sägs vara i public domain:
Bilden föreställer en europeisk roulette-duk.
Nordisk familjebok är det klassiska svenska uppslagsverket. Den första upplagan kom redan under åren 1876 - 1899 i 20 volymen. En andra kom 1904 - 1926 i hela 38 volymer. Den andra upplagan med över 180 000 uppslagsord är det största svenska uppslagsverket som någonsin gjort. Tredje upplagan (20 + 3 band) gavs ut 1923 och 1937 men var mycket mer koncentrerad. var en starkt koncentrerad upplaga. Mellan åren 1951 och 1957 gavs den fjärde ut i 22 band. Den andra upplagan brukar kallas Uggleupplagan eftersom dekoren på bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en uggla:
Det är Projekt Runeberg som första och andra upplagan gjort Nordisk familjebok tillgängligt på nätet.
Projekt Runeberg vid Linköpings universitet
De som gjort det fina arbetet med att göra Nordisk familjebok tillgängligt på nätet är Projekt Runeberg vid Linköpings universitet. Målet med Projekt Runeberg är att göra äldre nordisk litteratur tillgänglig på nätet för alla.
I Projekt Runeberg arbetar en liten oavlönad redaktion vid universitetet och andra frivilliga på internet. Vill man kan man bli sponsor:
"Digitaliseringen är ett stort och angeläget arbete, som tyvärr har tagit längre tid än önskvärt på grund av våra bristande resurser. Bästa sättet att stödja Projekt Runebergs fortsatta arbete med digitalisering av klassisk nordisk litteratur är att bli sponsor för ett band av Nordisk familjebok eller någon annan bok i vår omfattande katalog. Vi arbetar ideellt och har inga stora behov, men pengar är ändå oljan som får maskineriet att gå runt lättare."
Från: Nordisk familjebok: Förord till den digitala faksimilutgåvan
Ett flertal andra äldre svenska verk finns att läsa på deras webbplats. Detta gäller inte bara referensverk utan också skönlitterära och annat intressant. Även en del översättningar till svenska av utländska verk. Alla färdiga böcker hittas i deras katalog: Project Runeberg Catalog.
Nationalencyklopedin mot Nordisk familjebok
Nordisk familjebok kan vara intressant att jämföra den mer nutida
Nationalencyklopedin.
Antal volymer. Nationalencyklopedin omfattar 23 volymer samt en ordbok, Nationalencyklopedins ordbok, NEO. Det ska jämföras med de 38 volymer Nordisk familjebok har.
Uppslagsord. Nationalencyklopedin omfattar cirka 170 000 uppslagsord. Nordisk familjebok innehåller har ungefär 182 000 uppslagsord.
Gratis? Nationalencyklopedin kostar pengar. Nordisk familjebok är gratis.
Tillförlitlighet. Nordisk familjebok kan med andra tyckas vara mycket bättre. Problemet är naturligtvis att den är mycket gammal medan Nationalencyklopedin (NE) gavs ut betydligt senare från 1989 till 1996. Definitionerna kan därför inte antas vara tillförlitliga och korrekta på samma sätt som i Nationalencyklopedin. Många moderna termer finns heller inte i Nordisk familjebok. Å andra sidan finns många äldre ord i Nordisk familjebok men inte Nationalencyklopedin.
Nationalencyklopedin finns här på nätet: www.ne.se.
Försäljning av uppslagsverk i nedgång
Försäljningen av uppslagsverk sjunker hela tiden. År 1998 köpte svenskarna uppslagsverk för cirka 150 miljoner kronor. I dag är siffran inte ens 50 miljoner. Utvecklingen är liknande i övriga världen. Samma trend går att se i andra språkområden.
Viktiga orsaker är troligen att läsaren idag vill ha information digital på nätet. Och att informationen ska vara aktuell. Och gratis.
Uppgifter om antal band och upplagor
Uppgifterna om upplagorna hittades i Wikipedia: Nordisk familjebok. I Wikimedia Commons har dessutom många (alla?) av illustrationerna samlats enkelt och bra: Nordisk familjebok - Bilder. En av bilderna syns nedan föreställande Afrika, Flod- och bergssystem:
Här hittar du alla bloggpostningar om ordlistor och uppslagsböcker jag hittat på nätet som förklarar begrepp inom läkemedel, hälsa, biologi, kemi, kost eller närliggande.
Läkemedel, biologi, medicin, hälsa eller liknande
Nervsystemet - Bra atlas & uppslagsbok över hjärnan.
Ordlista - Evidensbaserad medicin
Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)
Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista
KOL.se (Boehringer Ingelheim AB) - Ordlista om KOL & kroppen
Utvecklingsbiologi och "DevBIO a Companium to Developmental Biology"
Ordlista över läkemedel från Läkemedelsverket
Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den
Kost
Ordlista från Arla
Kemi
Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler
Nervsystemet är ramtaget av Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sponserar var förutom Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: KK-stiftelsen, Mednet och Institutionen för anatomi och cellbiologi, Sahlgrenska Akademin.
I uppslagsbok finns massor av begrepp kring centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och hjärnan förklarade. Det gäller delar av hjärnan liksom besläktade termer.
Spännande hjärnatlas
Förutom uppslagsboken finns en
hjärnatlas i form av en tredimensionell hjärnmodell och interaktiva bilder. Det är interaktiv webbplats med foton, teckningar och beskrivningar. Uppslagsboken och atlasen är kopplade till varandra via cirka 1000 förklarade begrepp. Även om utseende kan tyckas enkelt gjort är sajten mycket tydlig, lätt att använda och nästan unikt ambitiös.
Hjärnatlasen deltar i Riksutställningars vandringsutställning “Se Hjärnan!”. Det är en utställning som ställer den intrigata frågan:
"Tiden mogen för en tankevända?
Vad är en människa? Tusentals år av grunnande och gissningar har inte kunnat ge något hållbart svar på den frågan; den ena teorin har varit så god som en annan."
Nedan ser vi en nervcell från utställningen. I nervcellens cellkropp sker tillverkning av många av cellens nya delar. Cellkroppen har två typer av utskott: axonet och dendriterna som tar emot signaler från andra nervceller.
I skissen nedan ser vi "hjärnans djupare system". Det är formgivares tolkning av hur det ser ut i storhjärnan. Här finns strukturer som hjälper oss förstå vad vi upplever, hur vi känner och hur vi ska se på omvärlden. Storhjärnan är hjärnans mest komplexa del:
Båda illustrationerna är gjorda av Andreas Bengtsson.
Länkar till Nervsystemet & Hjärnatlas & Se Hjärnan!
Både uppslagsboken och hjärnatlas finns på samma domän cns.sahlgrenska.gu.se:
Mer om utställningen Se Hjärnan! hittar du här: Se Hjärnan!
Fler pressbilder från utställningen finns här: Pressbilder - Se Hjärnan!
De flesta fel man träffar på i Nationalencyklopedin är för att vara mer uppriktig helt enkelt föråldrad kunskap. Det visar problemet med att försöka bygga en uppslagsbok som inte med kort fördröjning är kunskapsdriven av forskningsnyheter. Likväl träffar man på många andra fel t.ex. här bland deras enhetslista:
I bilden ovan ser vi att Nationalencyklopedin säger sig använda N som förkortning av ohm. På samma sida d.v.s. http://ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp (borttagen nu) skriver de förövrigt:
"Nationalencyklopedin är ett uppslagsverk på vetenskaplig grund. En del i det vetenskapliga angreppssättet är att noga redovisa hur och varför man valt att skriva på ett visst sätt. Uppgifter som förekommer i de redaktionella upplysningarna är bl.a. hur translittereringen är gjord och vilka förkortningar som används. Ambitionen är att göra texten i NE så tydlig som möjligt."
Från: ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp
Datum: 2008-08-11
Fast hur tydligt det är när man ser N och om det betyder ohm eller newton tycker jag är tveksamt.
Arla har en liten ordlista. Arla berättar t.ex. följande av ordet banta:
"Ordet kommer från William Banting; begravningsentrepenören från England, som skrev den första boken om bantning i mitten av artonhundratalet. Det är bara vi i Sverige som använder ordet banta som beskrivning på viktnedgång. I Danmark heter det slankekur eller affedtning."
Från: Ordlistan
Datum: 2008-08-09
Sveriges Riksdag har en ordbok där alla möjliga ord förklaras vilka man kan anta förekommer på deras webbplats. Bland dessa förklaras minoritetsrätt:
"Bland annat kan en tredjedel av riksdagsledamöterna besluta att ett ärende ska återförvisas till ett utskott för ny behandling och att folkomröstning ska anordnas i en grundlagsfråga."
Från: M
Datum: 2008-08-08
Regeringskansliet har flera ordlistor på nätet:
I EU-ordlistan förklaras t.ex. att acquin (l'acquis communautaire) är EU:s regelverk. Jag försökte hitta en förklaring av vad EU:s regelverk är men hittade ingen. Avser det alla regler som skapats i varje land som en reaktion på något som beslutats för EU gemensamt eventuellt och i Efta-länder, eller är detta någon särskild samling av regler?
I den diplomatiska ordlistan förklaras att aide-mémoire är:
"Det är oftast en sammanfattning av ett meddelande, som framförs muntligen till en tjänsteman vid ett annat lands ambassad eller i det andra landets utrikesministerium. Sammanfattningen lämnas till tjänstemannen och är en bekräftelse på det som sagts. Aide-mémoire används ibland istället för en note (se Note), då man vill tona ner den mer högtidliga prägel som en note har.
Från: Diplomatiskt ABC
Datum: 2008-08-08
Jag har experimenterat mig fram med vår kombinerade uppslagsbok och ordlista på Nyfiken vital. Helt enkelt därför att jag kände att man här var tvungen att pröva olika alternativ och se dem i aktion & höra på läsarna för att hitta en bra lösning. Det sista experimentet är det jag beslutat kommer vara det sista innan "version 1.0" och denna gjorda för bokstaven S (uppslagsbok på Nyfiken vital). Denna kombinerar tidiga versioner av alla de komponenter jag beslutat ska vara med i vår uppslagsbok:
De exempel som ges är ord som finns med just i vår uppslagsbok på bokstaven S:
1.Ordlista.
1.1. Ord som har uppslagssida.
Ordet förklaras kort och uppslagssidan länkas.
Ex: Selleri
1.2. Ord utan uppslagssida med aktuella nyheter.
Ordet förklaras kort och nyheterna länkas.
Ex: Sågpalmetto
1.3. Ord utan uppslagssida och utan nyheter.
Ord som saknar uppslagssida och som inga nyheter finns om kan ändå i vissa fall tas med i ordlistan. Detta gäller då ordet ofta används och läsaren inte kan förväntas alltid veta vad det betyder.
Ex: Synaps
1.4. Extern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning ska om lämplig sådan finns en "uppslagssida" med bra referensinformation länkas på annan webbplats.
Ex: För ordet Svenska näringsrekommendationer (SNR) länkades Svenska näringsrekommendationer (SNR) på Livsmedelsverket.
1.5. Intern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning kan en annan relevant intern sida rekommenderas som kompletterar en extern informationssida som länkas. Kompletterande intern länkning kan också ske när lämplig extern informationssida att länka saknas. Slutligen kan kompletterande intern länkning ske till en intern huvudsida.
Ex: För Skivepitelcancer saknas huvudsida och Skivepitelcancer på Vårdguiden, Stockholms läns landsting rekommenderas där. Dock har vi en huvudsida om cancer med länkar till de forskningsnyheter vi publicerat. Vidare länkas även om vår sida om solskydd eftersom farligt solande ökar risken för skivepitelcancer.
2. Om bokstaven
2.1. Allmän information om bokstaven ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för bokstaven S nu men några vanliga betydelser av A som förkortning tas upp.
2.2. Mer som kan ges är: punktskrift, morse, från grekiska & andra alfabet, kända forskare på S, kända herbalister på S, kända läkmedel på S, kända örter på S o.s.v.
2.3. Allt detta som faktaruta vilket begränsar mängden tydligt i förhållande till löptexten.
3. Kontextuellt
3.1. Något intressant nyckelord ska lyftas fram i faktaruta.
Ex: Detta är gjort för såpnötter.
3.2. Något intressant fakta om uppslagsböcker tillsammans med information om vår uppslagsbok ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för S.
4. Andra referensverk
4.1. Längst ner under "Läs mer" ska en omfattande samling av länkar till andra bra referensverk ges. Normalt när så är möjligt ska aktuell bokstav djuplänkas.
Ex: Finns under Läs mer i S.
Några av de sajter som länkades var Nervsystemet S och SAOB. För SAOB djuplänkades inte då det inte var självklart att detta var möjligt.
4.2. Detta ska uppdateras för alla bokstäver samtidigt när ett nytt referensverk införs.
5. Bilder.
5.1. Informativa, bra och/eller intressanta bilder ska användas för att illustrera ett lagom antal uppslagsord på varje uppslagssida.
Ex: Denna bild är en av de som används:
Och här har vi en ordlista med termer från "evidensbaserad medicin":
Längst ner på sidan står "Copyright: Marianne Kaplan AB" i form av en länk. Följer vi den länken kommer vi till en undersida där följande står:
"Upphovsrätten till innehållet på denna webbplats tillhör Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB. För visst material, såsom bilder och texter tillhör upphovsrätten annan part än Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB - vid frågor se nedan."
Från: Copyright
Daum: 2008-08-06
Vad är "Marianne Kaplan AB"?
Vad nu "Marianne Kaplan AB" är framgår inte på den sida man kom till på ebm.msd.se. Besöker man istället www.kaplan.se hittar vi följande information:
"Vi arbetar med relationsmarknadsföring, vilket i korta drag betyder att vi hjälper våra kunder att bygga långsiktiga och lönsamma kundrelationer." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06
Och:
"I mer än 25 år har vi kombinerat trendkänsla med knivskarp databasteknologi." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06
Bland de kunder som finns uppges bl.a. följande finnas: Åhléns Klubb Åhléns AB, Kicks Club, SAS EuroBonus, 3, Kanal 5, TV 6, Hennes & Mauritz, Lindex och Josefssons.
Finns något problem?
Svårt att säga efter att ha tittat på webbsajten så korttid men som jag sagt tidigare upplever jag generellt att de oräknliga små informationssidor som läkemedelsföretag utvecklar om "varenda" sjukdom inte tillför något värde och tvärtom i många fall är tveksamt:
Här har vi en ordlista Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tagit fram för sina webbläsare: SBU - Ordlista. Enligt angivna "läsanvisningar" är ordlistan främst inriktad på termer runt "kliniska prövningar" och annan "utvärdering av medicinska metoder". De påpekar också att orden i andra sammanhang kan "ha annan betydelse eller valör".
Påpekandet är intressant och viktigt. Det är just detta som gör specialiserade ordlistor så pass viktiga och unika. Mer generella referensverk ger deras allmänna betydelse men missar särskild betydelse i specialistområden som sällan förekommer i dagligt tal.
Vad är SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)?
SBU gör utredningar för åt sjukvården avgöra vilken behandling som är bäst, hur man ställer diagnos på det bästa sättet och hur man ska förderla resurser i vården för att göra största nytta. Ett grundläggande drag hos SBU är att hitta kostnadseffektiv behandling avseende hela populationen svenskar.
Vidare ligger det i uppdraget SBU har att svaren de ger ska vara få vetenskapligt tillförlitliga. SBU är sedan 1992 en egen myndighet.
KOL.se är en webbplats från läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim AB. Generellt måste jag säga att jag ogillar den här typen av informationssidor som det blivit mycket vanligt att läkemedelsföretag tar fram för varenda sjukdom, kroppsligt besvär o.s.v. som ett läkemedel finns mot. Detta av först följande anledningar:
Detta tillsammans gör att besökaren först ska upptäcka att informationen kommer från ett läkemedelsföretag. Därefter lämna webbplatsen och besöka deras företagssida och där lyckas hitta information om att företaget faktiskt säljer ett läkemedel mot sjukdomen / besväret.
Vidare är det vanligt med sidor jag uppfattar är riktade mot patienter men som anges vara riktade mot sjukvårdspersonal. Varför de gör på detta sätt vet jag inte men jag känner inte att man kan utesluta att man försöker göra reklam för läkemedel på ett sätt som egentligen är accepterat.
Ordlista på KOL.se
Även om jag nu ogillar webbplatsen och alla liknande sådana som företeelse tycker jag ändå att deras ordlista kan vara värd att blogga:
"Nya" ord
Ord i ordlistan som jag inte kände igen sedan tidigare inkluderade: alfa1-antitrypsin (AAT), dyspné, exacerbation och vitalkapacitet.
Läkemedelsförsäkringen (LF) skapades 1 juli 1978 genom en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretag i Sverige. Bakgrunden var neuropsedynkatastrofen på 1960-talet då de flesta upplevde att det verkade vettigt att personer som skadas av läkemedel ska kunna få ersättning. Läkemedelsförsäkringen är med andra ord en form av automatisk kollektiv försäkring och den ersätter vissa skador som bedöms kan ha orsakats av läkemedel. Försäkringen administreras av Läkemedelsförsäkringsföreningen.
Statistik över antal ärenden, ersättningsbelopp m.m. finns här: Läkemedelsförsäkringens statistik t.o.m 2007.
VD i Läkemedelsförsäkringsföreningen är Eva Benson Lindholm:
Medicinsk ordlista
På Läkemedelsförsäkringsföreningen hemsida finns förutom information om Läkemedelsförsäkringen (LF) också en medicinsk ordlista: Medicinsk ordlista (Läkemedelsförsäkringsföreningen).
Även om ordförklaringarna är mycket korta är det en ganska stor ordlista.
Här hittar du intressanta informationsresurser om arbetsmiljö, säkert arbete med kemikal och hälsofrågor runt dessa områden.
KemiGuiden
KemiGuiden är en webbsajt riktad mot mindre och medelstora företag som använder kemiska produkter och ämnen. Med hjälp av KemiGuiden får men enkelt hjälp med att ta reda på vilka krav som gäller och hur man ska arbeta med dem.
Det är Prevent som gjort KemiGuiden och både den och dess uppslagsbok är driftsatt på domänen prevent.se. Prevent är en ideell förening för arbetsmiljö med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Prevent ska tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap om arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder för att ge ett stöd på varje arbetsplats i det löpande arbetet för en god arbetsmiljö.
Uppslagsbok för bättre arbetsmiljö
KemiGuiden har en användbar uppslagsbok där man enkelt hittar fakta om viktiga frågor och ämnen när det kommer till arbetsmiljö och kemikalier: KemiGuidens uppslagsbok (Prevent.se).
Uppslagsboken har delats in i följande huvudämnen:
Letar man sig ner i huvudämnena hittar uppslagssidor om olika viktiga ämnen. T.ex. kan man på sidan om kvarts bl.a. läsa att kvarts kan orsaka en allvarlig lungsjukdom:
"Exponering för kvartshaltigt damm kan ge den allvarliga lungsjukdomen silikos och även cancer. Därför krävs det medicinsk kontroll av dem som arbetar med kvarts."
Från: Kvarts (KemiGuiden)
2008-08-02
Från uppslagssidan om förstår man att kadium är mycket farligt. Krav på medicinska kontroller därför normalt men med ett undantag:
"Kadmium förekommer också som förorening i fosfatgödsel, men medicinsk kontroll krävs inte vid framställning eller användning av konstgödsel."
Från: Kadium (KemiGuiden)
2008-08-02
Kadium är en tungmetall så det som når åkrar hamnar i maten vi äter och tas sedan upp i vår kropp. Möss och andra djur som får i sig kadium för det vidare upp i näringskedjan och det anrikas till högre och högre nivåer.
Begränsningsdatabasen
Begränsningsdatabasen hjälper dig att hitta regler om förbud och annan begränsning i användning i Sverige för enskilda kemiska ämnen eller ämnesgrupper inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde.
Bekämpningsmedelsregistret
Här finns uppgifter om godkända och tidigare godkända bekämpningsmedelspreparat i Sverige. Registrets innehåll kopieras i de vanliga fallen varje natt från KemI:s befintliga bekämpningsmedelsregister. Detta register ska därför vara högst 24 timmar gammalt.
Ämnesschema
Fakta om ämnen och ämnesgrupper. Är en del av Sveriges officiella statistik.
Företagsregistret
Här hittar du uppgifter om företag som gjort produktanmälan till KemI.
SPIN Substances in Products In Nordic countries
Här finns information från våra nordiska produktregistren om vilka kemiska ämnen som finns på marknaden. Typer och ämnesmängd i olika branscher finns.
SPIN Substances in Products In Nordic countries
Kemiska ämnen
Kemiska ämnen är en databas med information om cirka 30 000 kemiska ämnen.
Fler databaser om kemikalier
Många fler, kanske mindre sällan intressanta, databaser finns samlade hos Kemikalieinspektionen på sidan Databaser.
Myndigheter
Arbetsmiljöverket
Alla föreskrifter som rör kemiska risker i arbetsmiljön finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Där finns vidare annan information t.ex. om kemiska ämnen som innebär särskilda risker.
Arbetsmiljöverket
Kemikalieinspektionen
Alla föreskrifter som rör tillverkare av kemiska produkter och ämnen deras användningsområd för speciella ämnen finns på Kemikalieinspektionens hemsida.
Kemikalieinspektionen
Regeringenkansliets rättsdatabaser
Regering ska ha information om alla lagar och förordningar och även de som rör kemiska produkter och ämnen.
Regeringenkansliets rättsdatabaser
Naturvårdsverket
Alla föreskrifter om miljö ska finnas på Naturvårdsverkets hemsida.
Naturvårdsverket
Räddningsverket
Alla föreskrifter (SRVFS och SÄIFS) som rör explosion och brand finns på Räddningsverkets hemsida. Där finns dessutom regler utfärdade av Sprängämnesinspektionen.
Lag och rätt på Rättvidningsverket
