Erowid.org om plantor (enteogener)

Erowid.org har jag av och till slagit upp mer sällan dokumenterade fakta om örter och växter under mer än tio år. Den är t.ex. utmärkt för att hitta länkar till ursprungsnamnen bland indianstammarna i Sydamerika på örter liksom kulturhistoriens.

För sådant och andra liksom mer ovanlig erfarenhet av esoteriska örter vilka av och till indikerar studier att följa upp rörande neurologiska samband har den värde.

Samtidigt är det inte en lämplig datakälla för alla personer. Den är lätt drogromantisk i den kultur-religiösa meningen rörande ayahuasca och andra enteogener. Det är i sig inte ett problem eller ens olämpligt givet att respekt och öppenhet för andra religiösa föreställningar är positivt men det blir problematiskt för många läsare när det blandas samman med forskning och sammanställda fakta därför att det fodrar det kunskap från många fler områden för att kunna bedöma fakta där korrekta i vissa områden man kan kan bedöma gör att problem i andra passerar utan att det ifråga sätts (här är dock Erowid bättre än det mesta jämförbart).

Till det kan jag reflektera även om jag tvivlar på att det är bevisat att det kan finnas problem associerat även med enskilda doser med traditionella enteogener. Sådant är mycket svårt att bevisa och de mer kända studier som försökt demonstrera det har varit väldigt oseriösa vilket givetvis är problematiskt på många sätt.

Men vi kan även när doser inte är neurotoxiska resonera att om t.ex. träning av hjärnan, enskilda traumatiska händelser o.s.v. kan förändra uttryck av receptorer verkar det inte otroligt att enskilda doser av kraftigt upplevelse förstärkande eller annorlunda droger också kan göra det oavsett om händelsen känns positiv eller negativ. Sådana risker är sannolikt mycket tydligare i samband med att hjärnan utvecklas och inte minst för fenetylaminerna kanske just när prefrontala cortex omorganiseras och växer vilket sker under tonåren.

Därför tror jag att man ska ha större respekt för dessa droger än vad många har givet att de normalt inte ger beroendesjukdomar. Riskerna ska givetvis heller inte ska överdrivas men det är ingenting någon tidigare än 20 år ens bör gå i närheten av (denna risk om den finns är troligt väldigt stor i skillnad mellan vuxna och barn / ungdomar) där vi på samma sätt vet att för den växande hjärnan är påverkan av nikotin blixtsnabb jämfört med vuxna rörande de förändrade uttryck som skapar beroendesjukdomen. Här för ayahuasca o.s.v. är just beroendesjukdomar ett problem därför att de agerar annorlunda i hjärnan men det innebär inte att hjärnan inte förändras givet de funktioner som påverkas t.ex. perception och att folk kan få kvarstående visuella störningar oftare efter upprepade doser bör vara ett exempel på det.

Dock avråder jag ingen att efter behov utnyttja informationskällan om man har behov av den typ av fakta de sammanställer. Den är bättre än övrigt i det här segmentet och p.s.s. som kombinationen över olika områden innebär problem för vissa läsare har det värde om du kan tillräckligt för att filtrera det. Liksom många andra informationskällor krävs dock att du gör din egen litteratursökning i varje fall det har någon betydelse.

Växter, aktiva substanser m.m. hittas via följande undersida:

www.erowid.org/psychoactives/

Liknande finns bl.a. för konst m.m. Även andra typer av sammanställda register finns sorterade på flera meningsfulla sätt för den som söker information.

Expressen planerar att lägga ner kulturbevakningen?

Följande inlägg om Expressen är publicerad från Pryltrend: Expressen planerar att lägga ner kulturbevakningen?¨.

Vi kan konstatera att Expressen fortsätter att manipulera titlar de postar till Google Nyheter. Ett motiv kan i flera fall ha varit att driva trafik till ledarsidor och annat material med propaganda inför valet.

Det är också möjligt att det för andra exempel handlar om att försöka berika sig på material som ingen annan hade besökt. När besökaren kommer till en av Expressens nyheter de lögnaktigt påstått handlar om recept men i verkligen berör opera tycks de troligt att de antingen som naturligt ofta för Expressen går tillbaka till sökresultaten men det är också möjligt att de lämnar sidan via annonsörerna.

Givetvis kommer Expressen inte klara att hålla liv i sin nätupplaga någon längre tid på det sättet och att de inte klarat att hitta effektiviseringar eller kvalitetsökningar som gör att sådant här inte är nödvändigt indikerar att vi med tiden kommer se dem lägga ner alla områden som berörs av denna operation de nu bedriver.

Det bör som indikerat av att följande recension varit en del av operationen beröra kulturbevakningen:

Makeover
Göteborgsoperan ger en djävulskt vacker uppsättning av Rucklarens väg.
http://www.expressen.se/kultur/1.2132162/makeover

I Google Nyheter påstås ha titeln:

"Sök bland tusentals provlagade recept"

Att se i bilden:

Givetvis också på sikt som indikerat av tidigare liknande lögnaktiga poster till Google Nyheter politiskt material skrivit av egna medarbetare.

Frågan vi alla ställer oss är hur länge det nu dröjer innan uppsägningarna börjar på Expressen. Det är också helt säkert vad tidningen kommer må bra av där vi kan se stora förbättringar hos Dagens Nyheter efter att de rensade ut bland medarbetarna. För alla organisationer är det vad som kan vara nödvändigt både för att bibehålla kvalitet och undvika omoral.

Interaktiva kartor över Amundsens och Scotts expeditioner till Sydpoolen

American Museum of Natural History har en utställning jag tråkigt nog inte sett själv om Roald Amundsen och Robert Falcon Scott expeditioner till Sydpoolen. Brittiska Scott ledde två expeditioner till Sydpoolen där den andra Terra Nova Expedition. Norska Roald Amundsen blev med sin expedition den första att nå Sydpoolen.

En del bilder och sammanfattad information finns på deras hemsida på nätet:

Expeditions South Pool: Roald Amundsen and Robert Falcon Scott

Dessutom finns en applikation där man kan se en karta över expeditionerna vilket jag tidigare när jag någon gång tittat över datum inte upptäckt som varit mer övergripande (jag tittade dock huvudsakligen i Wikipedia).

Roald Amundsen på Sydpoolen. Liksom ett otal andra hjältar genom historien ser vi honom blicka ut över det okända men tveklöst framåt. Blicken är 45 grader uppåt utifrån näsan. Vi kan se att han är redo att marschera framåt medan vi (kanske inte just jag om det är Sydpoolen men säkert andra) följer honom.

Pingviner är spännande fåglar fyllda av överraskningar

I övrigt som är lite intressant med Sydpoolen är pingvinerna som kan vara en av de äldsta fågelarterna även om forskning inte kunnat avgöra det helt säkert. Tittar man på arter av pingviner och andra fåglar i området kan man också se hur de divergerar ut samtidigt som de blir mindre och hur det också tycks korrelerat med avståndet till Sydpoolen.

Vi kan t.ex. se att galapagospinvinen (Spheniscus mendiculus) som endast är cirka 40 cm och som lever norr om ekvatorn (långt från Sydpolen):

Foto: Elizabeth Bay Licens: CC by-sa 2.0

Rör vi oss söderut har vi Sydafrika Spheniscus demersus (Sydafrikansk pingvin) som inte bara befinner sig närmare Sydpoolen utan dessutom är lite större och cirka 68 - 70 cm enligt Wikipedia i African Penguin.

Förutom en hel del andra divergerade pingviner har vi "slutligen" på Sydpoolen kejsarpingvinen som är hela 120 cm:

Foto: Ian Duffy Licens: CC by-sa 2.0

Hur ska vi nu förklara det här? En förklaring går att skapa utifrån värmeenergi där pingvinerna längre norrut (d.v.s. för dem närmare ekvatorn) bättre är lite mindre medan de längre söderut (för dem kallare) vinner på att vara större. Där det är kallt vill vi isolera all värme och inte röra oss i onödan medan motsatsen krävs när det blir varmare.

Ett annat samband som också kan ha betydelse är den kända relationen där viss "inavel" tenderar att göra varelser kortare. När de är längre kan det innebära mindre sådant (men också troligen ökad turbulens i övrigt med andra avvikelser). Mest känt är detta troligen för öar där djur (och människor) tenderar att bli mindre över tiden och även om mågra ännu inte är helt övertygande om att det stämmer ser jag själv inte annat än att det tycks korrekt men inte just har med öar att göra ut just denna faktor.

Här kan vi se det som att kejsarpingvinen varande eventuellt den äldre arten av pingviner och som spritt sig utåt medan den divergerat. Dessa populationer av respektive sådan har också konkurrerat troligt i mycket större utsträckning med andra och uttryckt mindre mer effektiv genetik (medan de troligen alla oavsett vad vi associerar begreppet inavel till bär ungefär lika mycket information i genetiken).

Nu är frågan vilken förklaring (om någon av dem) som är korrekt. Dessa två behöver dock inte alls utesluta varandra utan är i någon mening vad vi kan se som samma sak.

I det första fallet är det entropi sett som energi och i det andra fallet som information. På samma sätt i det första fallet anpassar man sig till omvärlden och i det andra fallet uttrycker vi den förändringen i kartan över designen (genetiken).

Expeditioner till Sydpoolen och dödsfall

När någon gör en expedition till Sydpoolen förväntar vi oss stora problem. Emellertid när man följer dessa kan vi också kanske också se symptom på infektionssjukdomar som slagit till. Det var den egentliga orsaken till att jag läste in mig en del på expeditionerna tidigare därför antar vi att pingvinerna är äldre bland fåglarna samtidigt som vi vet att det troligen var ett lättare område för en djurart att överleva den "katastrof" som "utplånade" dinosaurierna har vi också vad vi kan argumentera är:

Ett större "genetiskt avstånd" mellan människan och kejsarpingvinen.

I modellen över människans språk och kreativitet jag arbetar på är det vi jag antar är generellt för information (och organisationer) där det både ger större möjlighet till nyskapande men också ibland kan orsaka problem. Att det skulle vara tillämpbart på sjukdomar eller genetik är inte alls självklart men samtidigt tycks åtminstone entropi som begrepp skala allmänt i universum rörande allt som uttrycker information.

Det är också känt att virussjukdomar tenderar att dyka upp när flyttar in något i ett nytt territorium där genetiskt avstånd existerar samtidigt som mötet inte skett på länge t.ex. när äventyrare ger sig in i djungler vilket kan föra ut allt från marburg och ebola till mer intressant HIV.

Kylan på Sydpoolen skulle givetvis minska risken för att smittas via luften liksom i stora områden ett fåtal djur samtidigt innebär de svåra omständigheterna att immunförsvarets kan fungera sämre. Vidare innebär svårigheten att ta med sig mat att man äter saker man hittar där om det är ätligt t.ex. ägg, pingviner och de ankor vi också har runt Sydpoolen.

Att säkert avgöra om Robert Falcon Scotts expedition drabbades av en sjukdom och om den kan förts ut till världen är givetvis svårt och det är kanske heller inte den mest intressanta expeditionen där en annan är Sir Ernest Henry Shackleton där vi vet följande:

• Ett antal under expeditionen avled under omständigheter som för mig tycks likna infektionssjukdomar.
• Vi vet att de hade med sig djur som de troligen sov nära inpå för att bevara värmen.
• De åt vad de hittade för att överleva.

För mig när jag tittade igenom det här tappade jag dock bort mig i datum ett antal gånger men det tycktes för mig när jag försökte spåra deltagarna som överlevde att vi kanske hade "kollisioner" som i alla fall inte uteslut att vi från denna expedition fick både Spanska sjukan och efterföljande influensa och svininfluensan där vi kanske hade en bärare som kolliderade bl.a. med sjuka grisar i brittiska flottan.

Dock blandade jag samman datum och helt säkert de båda expeditionerna för Scott respektive Shackleton. Det är egentligen inget problem därför målsättningen när man tittar mindre formellt på det sättet aktuellt här är egentligen inte att försöka påvisa något utan se om något ev. senare mer fruktbart att titta på finns. Egentligen kan jag inte avgöra om så är fallet men det tycks mig som allmänt att man ska ha mycket respekt för att ge sig djupt in i djungler till sydpoolen eller andra områden som normalt är isolerade från människor och särskilt när det finns djurarter där som är väldigt gamla och har stort "genetiskt avstånd" till människan.

En detalj att notera också är att vi har ankor på Sydpoolen. Vilket kanske pekar på en annan misstänkt än pingvinerna om nu Sydpoolen skulle vara källan till influensa vilket givetvis inte är säkert (några bevis för att influensa spreds innan spanska sjukan finns dock inte heller så det tycks kanske möjligt att den kom från en isolerad del också och är influensa om något så är det uppenbar så om vi drabbades innan Spanska sjukan varför har vi inte just uppenbara relationer till det i historiska dokument?).

Nyfiken vitals uppslagsbok uppdaterad

I det pågående kvalitetsprojektet på Nyfiken vital där länkar till externa resurser allmänt kontrolleras för att bl.a. eliminera länkar till artiklar m.m. som inte längre finns är nu klart också för registret till uppslagsboken:

Kvalitetskontroll av länkar X: Uppslagsboken

Det är en bra sak att göra därför att genom åren - nu cirka sex år - samlas det en till sådana som passerar igenom andra uppdateringar och hantering. Sådant stör givetvis besökarna och det värde man skapar genom att eliminera det är också ganska högt givet att det är långsiktigt där det verkar hela tiden tills nya problem återskapats i samma utsträckning.

Fler systematiska uppdatering (d.v.s. samlade åtgärder för alla sidor i registret) är planerade men här hanterades endast just länkar till externa resurser förutom en del mindre åtgärder. Fler åtgärder som genomförts under samma projekt för andra delar av nättidningen hittas via:

Kvalitetsprojekt: 2010 Höststorm

Där samlas också uppdateringar från kommande omgångar.

Startsidan till uppslagsboken har också börjat uppdateras. Liksom tidigare diskuterat i Nytt i vår uppslagsbok inkluderar det fler artiklar som förklarar allmänna begrepp som kan användas i resurser som refereras eller i Nyfiken vital t.ex. matematisk logik, prefix m.m.

Rörande allmänna begrepp har nu också en artikel om eigenfactor tagits fram vilket är ett mått jämförbart med impact factor som här tidigare diskuterades i Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan.

Uppslagsbok om Malmö

Malmö högskola tillsammans med staden Malmö har gjort en uppslagsbok om företeelser i Malmö. För uppslagsorden länkas relevanta böcker om Malmö så att det är enkelt att läsa ännu mer om olika personer, platser och händelser i Malmö:

Kulturarv Malmö A-Ö

MMT - Malmö Mekaniska Tricotfabrik som sista två åren innan de slog igen tillverkningen sålde under namnet Katja of Sweden är ett exempel på hur företag även om de inte har talang i sitt huvudsakliga område kan klara att identifiera ett bra namn på ett varumärke.

Den viktigaste funktionen sådant här har är givetvis att hjälpa till att tillhanda hålla skolbarn med färdigt enkla och korta texter att läsa in sig på under olika de första nio åren utspridda skolprojekt.

Wikigallery: Wiki med konst

Wikigallery är en i koncept ganska enkel tjänst. Den samlar foton av konst som har sådan copyright att den kan återpubliceras av dem.

Det gör dock Wikigallery till en ganska användbar sajt om man just söker sådana bilder att t.ex. publicera i en blogg, tidningsartikel eller använda till en design template.

Just nu hittade jag t.ex. följande målning från startsidan av Alexander Kanoldt:

När jag sökte bilder till artikeln med fåglar från konsten utvalda för att stimulera kreativitet hade jag nytta av den för en eller två av konstnärerna även om jag tror att jag sedan tog bilderna från amerikanska museum.

Även Wikipedia och Wikimedia commons går givetvis att använda för detta men är mer optimerade för när man har namnet på en särskild konstnär. I många situationer söker man dock mer allmän inspiration i vilket Wikipedia har värde men där jag upplevde Wikigallery hade mer att ge jämfört med Wikimedia commons.

Bra sidor i Wikipedia och Wikimedia commons runt konst är dock bland annat:

Art | Wikimedia Commons
Art | Wikipedia

I den senare är det sedan bra att klicka sig vidare till olika områden och om de känns bra vidare till enskilda konstnärer eller tidsperioder.

Wikipedia är också bra för att följa upp konstnärer man hittar via Wikigallery eftersom Wikigallery är helt inriktad på att visa konstverken.

Nytt i vår uppslagsbok

I Nyfiken vital har vi en uppslagsbok för att göra det enkelt att slå upp ord, begrepp och hitta rätt. Även vill vi ha den kompletterad med enkla beskrivningar av också mer komplexa begrepp som kan förekomma både i våra artiklar eller oftare artiklar som refereras.

I detta område har vi nu kompletterat uppslagsboken med flera artiklar:

1. Citat är ett förstärkande språk som ger texten kraft
Diskuterar hur citat påverkar läsare och via vilka mekanismer. Tillhörande artikel listar även de citat vi använt.

2. Matematikens och fysikens konstanter och hur pytagoréerna uppfann kedjebråk
Diskuterar vissa kände matematiska samband samt listar matematiska och fysiska konstanter.

3. Matematisk logik för tidnings- och bokläsare
Kort introduktion till matematisk logik.

4. Matematik för en bättre värld
För samlade sida om matematik.

5. GNU Octave
Artiklar, guider och tips för GNU Octave samt de program vi publicerat. GNU Octave är ett program för att visualisera matematik och göra matematiska beräkningar i även när det sker via matriser och vektorer. Vi har ett exempel nedan på vad man enkelt kan göra (notera hur få rader som krävs i programmet på sidan som bilden kommer ifrån).

Ett möbiusband ritat med GNU Octave i vår artikel om oändligheten:

Tankar om Cicero och grekiska & latinska texter digitaliserade av Google

Google har "digitaliserat" in 500 klassiska grekiska och latiska texter tillgängliga i hög upplösning.

Både antikens Grekland och Rom håller givetvis hög kvalitet är det kommer till litteratur. För Rom är politiken jämfört med nästan allt annat lika gammalt ytterst dokumenterad och det kan följas parallellt med övrig litteratur. Det gör det tillsammans med att Rom är både komplicerad men ändå "enklare" kultur (t.ex. via långsammare kommunikation, tunga makthavare tydligt associerade till staden Rom).

Romersk litteratur, böcker med goda råd m.m. är därför något vi har ett större praktiskt värde av att studera än den grekiska. Frågan är sedan om romersk litteratur håller högre eller lägre kvalitet än den grekiska mätt från enklare som nöje och det är en annan fråga.

Många talar gärna för att den grekiska var mer utvecklad men jag ser inte det. Tar vi Samtal i Tusculum av Cicero jag läser om är dess litterära kvalitet inte endast en fråga om dennes förmåga i skriftligt språk.

Min bok placerad i min örtträdgård på balkongen givande den harmoni och friska doft som jordnära visdom från Cicero kräver. Närmast har vi citronmeliss (den stora krukan) och skotten som kommer upp är senap.

Det är också en inblick i romersk kultur, råd en stor namn ansåg viktiga att bevara för världen som kom och en imponerande uppvisning i allmänbildning, kunskap och insikt där denne refererar både tidsaktuellt (troligen skriven under juni och juli 45 f.v.t.) och bakåt i tiden.

Marcus Tullius Cicero (106 f.v.t. – 43 f.v.t.)

Samtal i Tusculum bär här på tyngden från det samlade värdet av Rom som vad vi kan lära av.

Exemplet nedan är kanske en av de tydligaste exemplen på vad man kan argumenteras hålla låg litterär kvalitet när endast förnöjelse värderas men det är ändå en inblick i kultur:

"Andra inte minst här i landet, har för sig att själen bor i andedräkten - man ser den förmodade frändskapen på våra latinska ord animus (själ) och anima (ande) där det senare är härlett ur det förra, och likaså på uttryck som agera animam (ge upp anden), efflare (dra sin sista suck), animosus (modig), bene animatus (livfylld, "animerad") och ex animi sententia (på heder och samvete [Red. Min översättning snarare än aktuell boks som förstått ex animi sententia fel och översatt det ordagrant. /Hans])."

Cicero bär kunskap, erfarenhet och förmåga att ha respekt för. I någon mening kan man också se det som han själv besvarar den litterära kritiken när han citerar och kommenterar Illiaden liksom förklarar vad som gäller tjocka filosofiska verk samlat. Cicero ger oss också praktisk visdom ungdomar idag såväl som då bättre borde studera oftare och mer.

Ett strålande exempel på hans praktiska visdom har vi nedan:

"Så när Apollon säger: 'Känn dig själv!' så menar han: 'Känn din själv!' Kroppen är ju inte annat än själens vas eller förvaringsplats; det är du som gör det själen gör. Om det icke vore något gudomligt i att lära känna den senare, så skulle nämnda av en skarp ande formulerade maxim aldrig ha blivit tillskriven en gud."

Samtal i Tusculum är i mycket vad jag själv kan tänka mig att vid någon punkt skriva irriterat trött på att gång på gång behöva förklara vad som är rätt och riktigt för folk. För att enkelt och kortfattat förklara för folk hur man rätt tänker i alla frågor som jag upplever har betydelse eller jag kommer att tänka på medan jag skriver för att bespara världen alla felbeslut folk fattar.

Ciceros syn på tapperhet kan jag heller inte annat än att dela (han var vid denna tid sjuk och plågades konkret - boken bär därför en viss smärta och pessimism allmänt):

"Jag förnekar inte att ont är ont och plågor plågsamma - vad skulle vi annars med tapperhet till? - men jag att de kan undertryckas och uthärdas om kraft finns; och finns det ingen att tillgå, vad var det då för bevänt med vår filosofi, vad bröstar vi oss då för i dess namn? Smärtan stinger, eller må rent spränga oss: är du värnlös, så ge upp, men bär du det gudasmidda harnesk vars namn är tapperhet, så sätt emot! - ty gör du det inte så kommer fylgian, värdighets väktarrinna, att lämna dig i sticket och överge dig."

Där kan vi jämföra med det romerska begreppet dignitas - inte felaktigt men ofullständigt beskrivet i Wikipedia:

"With respect to ancient Rome, dignitas was regarded as the sum of the personal clout and influence that a male citizen acquired throughout his life. When weighing the dignitas of a particular individual, factors such as personal reputation, moral standing, and ethical worth had to be considered, along with the man's entitlement to respect and proper treatment."

Utanför det ligger också att försvara denna d.v.s. en general ger inte upp förrän i princip allt är förlorat därför att det skulle skada dennes dignitas. På samma sätt när Cicero menar att det ligger värde i att uthärda plågor handlar det också om dignitas kommande från stolthet över sig.

Begreppet har på många sätt stort värde men är också riskabelt och kanske en faktor som medverkade till den period av inbördeskrig som kulminerade med Sulla, Caesar och först avslutades efter att Octavius (Caesars adoptiv son) efter många år av ytterligare krig besegrat alla tänkbara från Brutus till Antonius (som tog sitt liv tillsammans med Kleopatra som ju var Caesars tidigare älskarinna och han ha burit hans enda kända biologiska barn).

Både för Sulla och Caesar var dignitas en faktor som medverkade i att de tågade mot Rom mest tydligt för Sulla som efter att ha förlorat befälet över ett kommande krigståg österut till sin "konkurrent" Gaius Marius rider ut till "sin" här och övertalar soldaterna att marschera mot Rom. Personlig prestige som inleder en period som kommer kosta otaliga människor livet liksom den demokrati Rom hade.

Cicero kan dock senare i boken upplevas se det i några ord som också är typiska för dignitas där det håller värde:

"Allt gott och stort som sker utan publik och beräkning på publik, syns mig därigenom mera ädelt och berömvärt; inte för att beröm bör flys - allt som är bra gjort vill i ljuset - men därför att för dygden och manligheten ingen skådebana är förnämligare än det egna samvetet".

Jag kan heller inte annat än att dela Ciceros åsikt att tapperhet är den dygd som står före övriga oavsett om det är klokhet, måttfullhet, rättskaffenshet eller något annat. Så mycket i de ögonblick mest avgörs kommer ner till tapperhet men då förutsätter det givetvis att det riktiga beslutet bärande korrekthet fattas.

I vår nutid när vi står inför stora utmaningar inom miljöfrågorna och liksom då svält och krig vinner vi alltid på att minnas nära nog det sista han skriver (början av 267):

"Livet är som att segla på ett fartyg, som gång på gång ansätts av sjörövare. Några kan man segla från, andra nödgas man kämpa med och striden kan bli lätt eller hårdare. Men vi har goda vapen och skulle de inte förslå, så får vi lyssna inåt, om vi där hör en gudaröst: Kasta dig från skeppet: där finns räddning! Tar inte en delfin mot dig, som Arion från Methyma, så alltid Pelops havshästar [...]."

Cicero är den enda filosof och visdomslärare jag behöver. Han håller ensam värden grekisk litteratur samlat aldrig nådde upp till. Denne hörande till och argumenterande för det stoiska skolan är det korrekt att kommentera hur begreppet stoisk uppfattas. Wiktionary ger en inte dålig om än ofullständig definition:

"stoisk
lugn och behärskad under påfrestning; självbehärskad, ståndaktig, karaktärsstark Han lyssnade på kritiken med stoiskt lugn."

Idéen att det stoiska undertrycker smärta eller plåga finns dock inte i den filosofiska skolan vilket Samtal i Tusculum är ett utmärkt exempel på. Snarast handlar det - min tolkning jag ser att folk bäst och enklast anammar som ett gott råd - om att vi inte ska förfalla till vad som gör oss till mindre människor. Denna definition ger oss också en frihet i tolkning vilket inte är en nackdel. Vi kan se tolkningen Cicero gjorde redan i hur de fem böckerna namngas (engelska översättningen):

"On the contempt of death"
"On bearing pain"
"On grief of mind"
"On other perturbations of the mind"
"Whether virtue alone be sufficient for a happy life"

Människans dådkraftiga kartläggning av oceanerna i Google Books

Google tipsar om att de via samarbete med University of California fått möjlighet att göra ett stort antal av dokument tillgängliga via Google Books. Ett exempel är Scripps Institution of Oceanography (SIO) som är världens största oceanografiska arkiv.

Människans jakt för att fylla världskartans tomma vita utrymmen där de modigaste bland oss vågade sig ända in i Sydpoolens helvete av is, kyla och död är idag en ovärderlig inspirationskälla för att sporra människan att stoppa miljöförstöringen - det var svårt, ingen trivial omedelbar belöning gavs och störst värde skapades för alla, och kostnaden för att engagera sig kunde vara otäckt personlig.

Idag kan vi alla enklare och säkrare utforska Sydpoolens med Google Mapts.

View Larger Map

Men vi får aldrig glömma att vi idag med vårt användande satelliter och kartprogram jämfört med dåtidens oceanografer är som att ställa en gullig liten surikat mot en skräckinjagande valross.

Valrossar finns emellertid inte runt Antarktis utan håller till i vattnen på norra halvklotet d.v.s. mycket närmare Nordpoolen.

Beger vi - Likt surikater inte mer än en komisk skugga av våra föregångares storhet - oss in i Sydpoolens mörka kyla - Valrossen kungarike - kommer vi inte tillbaka. Drunknar vi inte på vägen eller fryser ihjäl är risken hög att vi blir uppätna.

Surikater finns i Afrika och så vitt jag vet reser de lika litet till Sydpoolen som approximativt alla människor.
Licens för bilden (Wikipedia)

I Inside Google Books berättas bl.a. Einar Lönnbergs skildring av spännande fiskar från den svenska expeditionen till Antarktis år 1905 finnas:

"The Fishes of the Swedish South Polar Expedition, by Einar Lonnberg, 1905
This report documents the fishes collected on a famous Antarctic expedition, the Swedish South-Polar Expedition of 1901-1903 led by Otto Nordenskjold. Although the expedition was a great scientific success and resulted in the collection of many species new to science, the explorers' ship was crushed by ice. The crew were forced to build and live in a stone hut on an Antarctic island, subsisting on birds eggs and penguins until they were rescued by a ship from Argentina."

Från: Surfacing treasures of the deep with the University of California | Inside Google Books

Även om Lönnbergs dokumentation av storslagna fiskarter - ett steg i världens forskning svår att idag rätt värdera - ska vara digitaliserad finns den inte fullt läsbarbar i Google Books än även om jag tvivlar på att någon verkande copyright finns.

Mer om de många storslagna expeditionerna in i Sydpoolens förrädiska skuggor av dolda isberg och djupa människoslukande sprickor skrev jag några rader 2009 när Lönnbergs bedrift att hitta nya fiskarter i iskylans otäcka mörker upprepats:

Gosztonyia antarctica: Ny spännande fiskart upptäckt utanför Antarktis | Nyfiken vital

Johan Frostegård glömde Impact factor i Sydsvenskan

När Johan Frostegård - helt riktigt i Sydsvenskans nöjessektion - framför idéer om "riskerna" att Google Scholar kanske "förföljer" KI och andra forskarna för att "styra anslagen" genom att indexera sammanfattningarna av publicerade studier "glömde" han bort impact factor.

Impact factor har jag diskuterats tidigare på Nyhetsbloggen där jag nu kände behov av att bemöta hans underliga argument eftersom dom indirekt hotar tredje världens utveckling.

Sammanställningen av möjligheter liksom problem var dock inte fullständig. En god sådan i enkel punktlista utan att missa något viktigt rörande "problem" finns dock i Wikipedia:

Impact factor - Criticisms | Wikipedia

Värt att peka på är att ett antal problem motsvarande de som ges i citatet nedan bygger på antagandet att personen som använder IF inte har grundläggande kunskaper i statistik och förstår fördelningar:

"The impact factor is often misused to evaluate the importance of an individual publication or evaluate an individual researcher. This does not work well since a small number of publications are cited much more than the majority - for example, about 90% of Nature's 2004 impact factor was based on only a quarter of its publications, and thus the importance of any one publication will be different from, and in most cases less than, the overall number."

Detta "problem" kan liksom annan statistik användas för att få något att verka bättre än vad det är om mottagaren av informationen inte vet att det är möjligt. Rörande vetenskapliga journaler och publicerad forskning har jag dock väldigt svårt att se riktigt vad den målgruppen är.

Möjligen några annonsörer i journaler men samtidigt har jag ännu svårare att se att effekten av annonsering alls påverkas av mycket mer än räckvidden och hur annonsen är utformad och jag tror annonsörerna mycket bättre själva förstår att bedöma effekten av annonser än journalerna själva. Inte heller tror jag att annonsörerna är särskilt godtrogna.

Eigenfactor i kontext av Impact factor och Google Scholar

En "besläktad" - i någon mening mer eller mindre det samma är eigenfactor. Värdet den har är dock att tillgång till den inte på samma sätt är styrd av vad du betalar för.

Däremot om Eigenfactor ännu är lika bra som Impact factor är jag mindre säker på. Min bild är att Eigenfactor kommer behöva några år till innan den laverar lika bra.

En intressant fråga är naturligtvis om Google till Google Scholar skapar sitt index helt själva eller om de köper in färdigt data att bygga på. Jag har inte försökt leta igenom pressmeddelanden och dylikt som kan indikera om Google köper in data här. Allmänt är dock mitt intryck att Google sedan ett par år allt oftare köper in data och utifrån vad jag enstaka gånger sett när jag sökt i Google Scholar vill jag inte utesluta att impact factor kanske delvis ligger till grund för deras index.

Eigenfactor score

Ett alternativ till impact factor som i princip är samma sak (d.v.s. görs på ungefär samma sätt) är eigenfactor score. Data är fritt tillgängligt. Läs mer i:

Eigenfactor score: Viktigaste journaler, tidningar och universitet och ämnenas storlek (svenska)
Eigenfactor (engelska).

Google Translator Toolkit för att arbeta med översättning

Jag har ofta haft nytta av Google Translate genom att den gör det möjligt att läsa fler språk förutom svenska och engelska på nätet. Rent av när det gäller språk med tecken (som japanska) tenderar jag att lära mig en del över tiden (tycks inte gälla romanska språk).

Förutom praktiska värden tror jag att Translate tillsammans med annat kan kan underlätta ökad kontakt mellan kulturer som sällan pratar med varandra idag tror jag att det kan minska risken för konflikter. Folk känns inte lika främmande och systematiska kulturella missuppfattningar kan motverkas.

Det är troligen inte många som idag läser t.ex. en japansk nyhetstidning med hjälp av Translate. Allt eftersom funktionen blir bättre och mer känd lär de dock öka.

Translate bör givetvis vara väldigt användbart i skolan och språkundervisning på universitet. Jag såg precis att det förutom vanliga Translate finns ett gränssnitt bättre lämpad för den som översätter en text: Google Translator Toolkit. Den bör bl.a. vara praktisk i skolarbetet.

Tidigare inlägg om Google Translate i urval:

Skriv hur ord låter med vårt alfabet med Google Transliteration för andra alfabet
Mer för översättning i Google Toolbar

Skriv hur ord låter med vårt alfabet med Google Transliteration för andra alfabet

Google Transliteration är en tjänst som bör kunna vara väldigt användbar för ganska många även om de flesta av oss troligen aldrig annat än enstaka gånger kommer behöva använda den (jag har aldrig använt den "skarpt"). Google förklarar den så här:

"Most of us use a keyboard to enter text; it's one of the most basic activities we perform on a computer. However even this simple activity can be cumbersome in many parts of the world. If you've ever tried to type in a non-Roman script using a Roman keyboard, you know that it can be difficult to do."

"Many of us at Google's Bangalore office experienced this problem firsthand. Roman keyboards are the norm in India, making it difficult to type in Indian languages. We decided to tackle this problem by making it very easy to type phonetically using Roman characters and we launched this service as Google Transliteration."

"Using Google Transliteration you can convert Roman characters to their phonetic equivalent in your language."

Från: Transliteration goes global | The Official Google Blog

Användningen bör kunna bli större i och med datorliknande mobiler kopplade till internet och då vara praktiska oftare t.ex. under semesterresor. Då kan t.ex. skriva ditt namn så att även någon som inte behärskar det romerska alfabetet kan uttala det.

Nedan har vi Hans Husman skrivit med persiska:

هانس هوسمان

I Hindi:

हंस हुस्मन

I serbiska:

Ханс Хусман

Tveklöst har persiskan det vackraste skriftspråket.

Nu har Google byggt ut Transliteration med ännu fler språk och totalt stödjer Google Transliteration nu 22 språk. För att testa Google Transliteration surfar du in på:

www.google.com/transliterate

Läs mer om utbyggnaden hos Googles blogg:

Helping you read and write foreign scripts with Google Transliteration and Script Converter | The Official Google Blog

Mer för översättning i Google Toolbar

Möjlighet att enkelt översätta är viktigt vid informationssökning på nätet. Det är en viktig funktion Uppslagsbocker.org fyller för mig och andra eftersom den dokumenterar ordlstor över specialistermer vilka annars är svåra att få bra översättningar av i alla aktuella kontext.

Google Toolbar har nu en ny funktion för översättning som också kan vara användbar:

"Now, if Google Toolbar’s default language is set to one of our supported languages, you can use our new Word Translator feature to hover over a word with your mouse and get an automatic instant translation. If you want Toolbar to translate into a different language, you can change it in the Toolbar Options menu."

Från: More love for our multilingual Toolbar users | Google Translate blog

Google Toolbar kan laddas ner från:

toolbar.google.com

Relaterat på Uppslagsbocker.org:

Bättre studieresultat med Google
Översättning mellan svenska och engelska på nätet

Att utveckla uppslagsboken vidare

Uppslagsboken på Nyfiken vital har använts som exempel tidigare hur det som koncept kan komplettera en sajt. Den började med att peka ut uppslagssidorna inom hälsa och kost för att gå vidare till kort förklaring av begreppet respektive sida tog upp. Några bokstäver är kvar i respektive koncept. Därefter gick den till att för många bokstäver även förklara andra ord.

Där den är idag är den därför både uppslagsbok och ordlista. Steget därifrån är att göra det lättare att hitta i den genom att ge fler från läsarna efterfrågade ingångar till materialet. En sådan är sidan som pekar ut uppslagssidor om de sjukdomar som täcks upp av uppslagsboken:

Sjukdomar | Nyfiken vital

Sidan nås direkt från uppslagsbokens startsida där andra särskilt viktiga eller populära uppslagssidor går att nå direkt:

Uppslagsboken | Nyfiken vital

Bra översättningsverktyg

När jag behövde översätta till latin för att hitta en lämplig term att använda i min metodik för reklam och marknadsföring hittade jag ett ovanligt bra översättningsverktyg:

www.eudict.com

Termen jag hittade var:

prosum (profuturus), prosum

Och den använde jag för benämning här:

Prosum införs för vad som visar att man gjort bra | Hedonimeter

Ordlistor - Hjärnan

Här har några ordlistor med begrepp rörande hjärnan samlats. Någon omfattande kvalitetskontroll har inte skett.

Brain structures
www.memory-key.com

Psychology Glossary
www.alleydog.com

Wiktionary är givetvis också alltid praktisk för att slå upp ord i. Det stora värdet är att åtminstone den engelska väl hanterar flera språk liksom släktskap mellan ord både avseende det allmän språkliga, grammatik, historik o.s.v. Att gå direkt in på rätt ord är lätt genom att det bara är lägga till enligt nedan:

en.wiktionary.org/wiki/psychology