Länkar för elever

Resurser för skolelever finns samlade hos Skolverkets Länkskafferiet:

lankskafferiet.skolverket.se

En sådan katalog kan vara bra och hjälpa till att underlätta skolarbetet. Men det är ändå viktigt att lära barn och ungdomar att surfa säkert på nätet. Det finns få skydd för dom. En sak jag tog upp var dock det Google ordnade:

Lås Googles filtrering av "olämpliga" sökresultat

Google har också gjort mycket jag menar är användbart för barn. Det handlar om Google Translate som möjliggör kontakt med andra kulturer och kan underlätta skolarbetet. Men Google gör också saker som dessa med anime som gör saker roligare:

Teman med anime till Google Chrome

Det gör både barn, ungdomar och vuxna gladare, och det medverkar till en bättre värld.

Rikstermbanken har lagrat en bunt ordlistor

Rikstermbanken.se lagrar definitioner på ord och begrepp som inlämnats från andra sidor med ordlistor. På det har de byggt en sökmotor där varje sökträff presenteras på en undersida. Nedan ser den som presenterades på position ett för sökordet hälsa:

Termpost 1 av 4: hälsa

Definitionerna är kanske indexerade av Google men jag har överhuvudtaget aldrig sett något från sajten i ett sökresultat. Om sajten ska bli använd bygger med andra ord helt på att folk själva upptäcker den och känner att den är användbar.

Ett alternativt sätt att bygga detta hade varit att inte lagra något själva. Det hade ökat chansen för att uppdateringar fångas upp. Givetvis hade det inte enkelt varit möjligt att få till med enskilda undersidor för varje sökord men det kanske heller inte är viktigt givet att informationen på ursprunglig sida trots allt egentligen är den samma om än presenterad annorlunda.

En möjlighet för att bygga sådant diskuterades tidigare i:

Uppslagsbok till blogg eller nättidning: Sökning

Bättre studieresultat med Google

Där diskuteras Google Custom Search engine. Den kan lika lätt användas för att skapa sajtsökning, sökning av utvalda undersidor (t.ex. en ordlista) eller undersidor på flera olika sajter.

Sökmotorer diskuterades även i:

Sökmotorer stödjer inlärning även i tillämpning och analys

Avseende sökmotorer och undervisning kan jag tycka att något för skolor för lägre klasser är att fundera över är möjligheterna anpassade sökmotorer skapar. Där kan man lyfta ut sidor man särskilt vill att eleverna använder för referenser för att därigenom underlätta deras arbete. Det kan göras med olika sökmotorer för skilda ämnen.

Litteraturbanken har digitaliserade äldre svenska böcker

Litteraturbanken har till syfte att göra "svenska klassiker" tillgängligt digitalt. Det handlar om gamla böcker för vilka copyright inte längre gäller. Jag har aldrig sökt några böcker på den men kan vara intressant att ha kvar inför framtiden.

Den drivs av den ideella föreningen Litteraturbanken där medlemmar är Svenska Akademien, Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet och Svenska Vitterhetssamfundet.

Böckerna är digitala i meningen att utsida och respektive sida fotograferats. Åtminstone inte titeln Bonde-Practica jag sökte kom på första sidan för Google men det kan ju variera. Sajten har dock troligen dåliga förutsättningar att få trafik avseende boktitlarna från Google eftersom den är väldigt dåligt anpassad.

Däremot kom Projekt Runeberg på plats ett och två. Det är en tjänst jag använt av och till sedan flera år där många böcker finns digitaliserade. Tillskillnad från titlarna jag på Litteraturbanken är de där både fotograferade och omvandlade till text (korrektheten varierar beroende på hur långt projektet nått med titeln).

Jämför gärna Bonde-Practica från de båda projekten:

Runeberg.org: Bonde-practica (Wädher-book)

Litteraturbanken.se: Bonde-Practica

Om Google Books saknar en titel kan jag söka den på annat sätt för att inte i onödan behöva hoppa runt och ödsla tid. Därefter skulle jag söka den på Projekt Runeberg. Därefter kan Litteraturbanken vara aktuell.

Jag förstår heller inte riktigt poängen med den. Hade resurserna inte bättre använts i Projekt Runeberg? Det projektet finns redan och även små resurser ger stort resultat eftersom de redan har många frivilliga.

Besök tjänsten på följande adress:

litteraturbanken.se

Tidigare inlägg om äldre digitaliserade böcker:

I public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition

Latinsk uppslagsbok: Vicipædia Libera encyclopædia

Om Nordisk familjebok och jämförd med Nationalencyklopedin

Google inklusive Google Books har tidigare diskuterats i:

Bättre studieresultat med Google

Vad betyder "snapdragon"? Dräp draken

Sony Ericsson kommer snart ut med en ny mobil - XPERIA X10 - som tycks vara en imponerande uppvisning i design rätt anpassad för så väl kundernas praktiska och känslomässiga behov:

• Har alla funktioner du behöver lätt och rätt.
• Har ett tilltalande utseende och känns inte föråldrad. Tvärtom är den nyskapande och vacker.

Processorn i XPERIA X10 är Qualcomm Snapdragon och det vara kul att titta på betydelsen i ordet. Snapdragon är nämligen ett kraftfullt namn som verkligen beskriver denna potenta processor. Det är inte bara Sony Ericsson som valt den utan flera leverantörer som just bygger teknikledande enheter. Redan när jag hörde om Snapdragon långt tillbaka under 2008 imponerades jag av namnet på en nivå där det närmast gav en stämningshöjande effekt. Många gånger efter det när jag tänkt på namnet har jag blivit på riktigt bra humör.

Att hugga huvudet av draken löser alla problem

Först kan vi konstatera att det är ett sammansatt ord bestående av snap och dragon. För snap pekar Wiktionary ut ett antal betydelser:

"A quick breaking or cracking sound or the action of producing such a sound.

A sudden break.

An attempt to seize, bite, attack, or grab.

A photograph (an abbreviation of snapshot)

The sudden release of something held under pressure or tension.

Something accomplished in a very short period of time. "

Vad betyder dragon? Det är engelska för drake och det förklaras elegant i Wiktionary:

"A gigantic beast, typically reptilian with leathery bat-like wings, lion-like claws, scaly skin and a serpent-like tail, often a monster with fiery breath."

Vi vet alla att man dräper drakar och ett vanligt sätt att göra det på är att hugga av huvudet. Fördelen med det är att man kan montera huvuden på väggen. Det blir till glädje för alla som lidit av draken. Kroppen kan man istället göra något nyttigt med och återvinna till bördig mark till glädje för alla. Där ges ju dessutom nytta av alla pengar drakar rövar åt sig och sedan sitter och ruvar på till ingen nytta.

Snapdragon är med andra ord att dräpa en drake genom att hugga av dess huvud. Det är givetvis symboliskt och för en processor för mobiler och mini-pc kan vi se draken som vardagens praktiska problem. Qualcomm Snapdragon ger genom kraftfull prestanda verktygen för att lösa dessa problem.

Ännu mer Snapdragon

Snapdragon är ett namn som av och till använts i Royal Navy på krigsverktyg.

Det är också namnet på blomman Antirrhinum vilket används som prydnadsväxt och i Kina dessutom i te. Faktiskt anknyter det bra till det jag skrev om att förvandla draken till nytta efter att man hugget av dess huvud. Antirrhinum förökar och sprider sig nämligen i samband med skogsbränder.

Läs mer

Definitioner i Wiktionary:

Dragon

Snap

Några inlägg i urval av de som jag ännu hunnit skriva om XPERIA X10 och Snapdragon på Pryltrend:

Qualcomm Snapdragon i XPERIA X10

Reklamfilmen för XPERIA X10 analyserad

Mer om processorn hos leverantören:

Mobility without Compromise

Sökmotorer stödjer inlärning även i tillämpning och analys

Tidigare skrev jag en liten guide för hur Google kan användas i studierna. Trots att endast ett litet urval av alla möjligheter togs med tror jag att den fångade upp mängder av möjligheter de flesta inte tänkt på:

Bättre studieresultat med Google

I november av Information Processing & Management publicerades en ny studie där man såg att sökmotorer idag följer med högt upp i inlärningsprocessen:

Using the taxonomy of cognitive learning to model online searching.

Jag skrev en sammanfattning på svenska för Nyfiken vital som enklast läses:

Sökmotorer även bra till avancerad inlärning

Fler inlägg på Uppslagsböcker och fakta på nätet om sökmotorer och uppslagsböcker i studierna:

Google i undervisningen på Lunds universitet

Tips mot Skrivkramp

Slå upp citat i Wikiquote

Citat är praktiska nästan oavsett vad man skriver. De hjälper dig att illustrera vad du menar och "tidlösa" citat går att passa in till nästan vad som helst.

Den tveklöst bästa samlingen med citat är:

en.wikiquote.org

Du kan hitta citat från kända personer genom att gå direkt in på deras sida. Exempel:

en.wikiquote.org/wiki/Cicero

Vill du hitta citat för att illustrera en särskild händelse, känsla eller dyligt finns det ibland särskilda sidor för dessa också. Exempel:

en.wikiquote.org/wiki/Victory

Min erfarenhet när man särskilt söker citat som verkligen ska passa in är dock att man behöver (och enklast börjar med) att söka via Google. När du gör det ska Google användas med site operatorn som gör att Wikiquote söks specifikt. Exempel:

site:wikiquote.org "total victory"

Mer att läsa om citat

Den första guiden skrev jag till Nyhetsbloggen.com och är för skribenter med tips på hur citat kan användas för bättre artiklar:

Citat ger bättre artiklar

Mindpark varnar för lösryckta citat:

Värre än lösryckta citat?

Problemet Johan Groth pekar på är verkligt. När det problemet diskuteras ska man ha fullt klart för sig att den väg traditionella tidningar kan överleva på nätet är att vara mer seriösa och ha större redaktionellt djup än nyare medier. Orkar de inte med det kommer de dö.

Det var ju dessutom ett väldigt aktuellt inlägg både i direkt "nuhet" och den övergripande situationen nätet växt mot. Låt mig här citera en bit:

"De flesta av oss är inte tillräckligt klara i knoppen för att under en period av, säg, tio år vara helt konsistent och kongruent och sammanhållen. Detta gör att vi ändrar uppfattning, beslutsorsaker, motiv etc. I det moderna samhället kommer vi dock hela tiden att bli påminda om vad vi sade vid den och den tidpunkten. Debattörer, journalister och andra kommer med andra ord alltid att kunna peka ut brister i resonemanget, brister som i sig kanske är helt ointressanta eller en rimlig konsekvens av ändrade förhållanden."

När vi nu i och med internet oftare har historik på åsikter måste vi inse att folk utvecklas och förändrar åsikter. En del kan dessutom periodvis bli lätt instabila :-D

Svenska Wikipedia ger sig på att definiera vad ett citat är och ger samtidigt länkar till fler resurser inom ämnet:

sv.wikipedia.org/wiki/Citat

Ordlista som förklarar modebloggar hos Metro

Metro har sammanställt en ordlista över ord modebloggare använder:

Metro reder ut – det menar modebloggarna

Tipsa gärna om ordlistor och uppslagsböcker hos tidningar och alla andra sajter.

DN Tema - Register till Dagens nyheter

På Dagens Nyheter har vi något som kan vara intressant. Via DN Tema kan läsaren hitta personer, ämnesområden m.m. avgränsat:

www.dn.se/tema/

Givetvis bra på många sätt:

• Underlättar för läsarna att hitta.
• Tydliggör rätt gjord för sökmotorer på ett sätt som kan ge mer trafik.

Att det är bra gjort för sökmotorerna tror jag emellertid inte. Snarare misstänker jag att man missat stora delar av värdet som går att få men jag tittade väldigt snabbt.

Relaterat

Tipsa om fler ordlistor och uppslagsböcker både bland tidningar och i övrigt på nätet:

Ordlistor hos svenska tidningar & nyhetsrelaterade ordlistor

Mer om medier finns att läsa på Nyhetsbloggen och det som är användbart för tidningar finns samlat här:

Guider för tidningar

Sedan får jag nog erkänna att nu när jag ser en potentiellt extremt kraftfull aktör som DN börja försöka realisera det på nätet gör det mig också lite rädd. Men vi behöver ha morgontidningarna kvar och kommer de bara rätt blir det väldigt bra för alla.

Google i undervisningen på Lunds universitet

I följande artikel diskuterades några vägar till att använda Google i undervisningen:

Bättre studieresultat med Google

Nu såg jag precis att Lunds universitet börjat integrera sig med Google. Jag tror det är ganska vanligt i USA och Google har gjort en ambitiös satsning på området. Men jag misstänker att Lunds universitet är en av de första i Sverige?

Läs mer hos IDG:

Därför valde Lunds universitet Google

Numera går det förövrigt att skriva ut ekvationer och matematiska formler i Google Docs. Det hela såg tillräckligt kraftfullt ut när jag tittade på det för att räcka bra till matematik och tekniska kurser på våra tekniska högskolor. Läs mer i:

Google Docs har fått Ekvationseditor

Ordlistor hos svenska tidningar & nyhetsrelaterade ordlistor

Tipsa gärna om ordlistor relaterade till nyheter och media. Även tas gärna tips emot på ordlistor som finns hos svenska morgontidningar.

Länkar till ordlistor i båda dessa grupper är planerade att samlas i respektive två artiklar på Uppslagsbocker.org.

Tipsa med en kommentar till detta inlägg där du skriver ut URL (webbadress) direkt till ordlistan.

Tips mot Skrivkramp

Jag skrev nyligen ett inlägg om tips för bättre studieresultat där man använder Google:

Bättre Studieresultat med Google

Och vi har ett till om studieresultat om än med lite annorlunda inriktning på Nyfiken vital:

Bättre studieresultat steg för steg

Ett liknande inlägg fast på Nyhetsbloggen då det är avsett för skribenter berör skrivkramp. Skrivkramp kan ju lika gärna drabba när kommer till läxläsning och kanske särskilt när det rör uppsatser. Så den artikeln kan passa in att länka här:

17 tips mot "skrivkramp" (prokrastinering)

Encyclopaedia Britannica varumärke på plats 10 i UK

BBC rapporterar att Encyclopaedia Britannica har ett mycket starkt varumärke vilket når plats 10 i UK:

Rule Britannica?

Britannica har haft stora problem med intäkter på nätet och har därför gjort om sin affärsmodell. Inte bara har de givit publicister gratis access utan i sin tur alla deras läsare när publicister länkar till uppslagssidor. Dessutom har de gjort många riktigt trevliga widgets att ha på bloggar. Målet med det är att:

• Få mer trafik från bloggar och nättidningar.
• Få bättre ranking i Google.

Encyclopaedia Britannica har lyckats nå resultat men ligger fortfarande långt efter Wikipedia. Artikeln försöker inte diskutera orsakerna till det men antyder komiskt på slutet att det beror på att folk inte vet vad de gör. Jag delar inte den uppfattningen och är själv en mycket van informationssökare som föredrar Wikipedia.

Låt mig ge orsakerna till varför jag oftare använder Wikipedia:

• Wikipedia är mycket bra för att översätta specialisttermer mellan språk. Britannica kan inte det.
• I Wikipedia kan jag enkelt hitta bilder i public domains eller med creative commons för ett givet ämne.
• Britannica har ett gränssnitt som är extremt svårt att navigera och jobbigt att läsa.
• Britannica är svårt att navigera mellan relevanta artiklar. Vad som fungerar är att ha en separat flik öppen där man söker Britannica med Google. Wikipedia har mycket bra och relevant länkning mellan artiklar.
• Kvalitetsproblem i Wikipedia är för mig ganska lätta att upptäcka.
• När jag använder Britannica upptäcker jag även där kvalitetsproblem. Britannica korrigerar dock tillförlitligare snabbt.

Diskuterar vi trafik från Google tror jag att ett problem är strukturen på sajten. Jag tror den vinner tydligt på att gå över till MediaWiki om det sker kompetent.

Vidare rekommenderar jag Britannica att se över sin kommunikation med bloggare. Bloggare använder Wikipedia och de är inte dumma i huvudet. Det gynnar inte Britannica att antyda det. Vidare bör de se till att svara på e-post vilket jag haft problem med.

Mer på Uppslagsbocker.org:

Uppslagsböcker: Hur bedömmer man värdet?

Britannica är nu gratis

Lös Mysterier på Pryltrend

Mysterier och chiffer har de senaste åren blivit populärt. Romaner och filmer har kommit och dataspel. På Pryltrend har jag startat en tävling på det temat. Där gäller det att lösa gåtor och mysterier för att nå en hemsida. De som kommer dit först vinner priser.

Läs mer på Pryltrend:

Vinn priser: Skattjakt med Mysterier på Pryltrend

På Pryltrend finns dessutom en hel del fakta om hur trender fungerar. Det är ett område som ligger väldigt nära vad vi tar upp på Uppslagsbocker.org och något jag troligen kommer diskutera här i framtiden.

Bättre studieresultat med Google

Följande är en guide där jag ger förslag på hur internet kan användas för bättre studieresultat. Detta är en första delen av guiden och i denna del diskuteras Google. De Google funktioner vilka bedöms vara mest användbara för flest tas upp. I nästa del kommer övrigt användbart från Google och ett urval av andra viktiga sajter förklaras. I sista delen tittar vi på referensverk, ordlistor, nyhetssajter m.m.

Att jag sätter ett mycket stort fokus på Google beror på att de har ett stort antal produkter under ett tak. Det blir därför lättare att sammanställa och använda alla möjligheter.

Skapa ett konto på Google

Google har gemensam inloggning för sina sajter. När du loggat in på en plats är du automatiskt inloggad på allt från Google. Ett Google Konto krävs för att kunna använda alla möjligheter.

Har du redan ett konto på Google Gmail eller annan webbsida från fungerar det perfekt. Har du inte ett konto finns instruktioner hur du gör i:

Skapa ett Google-konto

Google Custom Search - Egen sökmotor

Google Custom Search gör att du kan du skapa en egen sökmotor. Att skapa sökmotorn tar bara ett par minuter och du kan själv ställa in vilka sajter och vilka sidor på sajter som ska sökas. För att det ska fungera krävs att sajten är indexerad i Google.

Hur underlättas studierna?

• Sajter med relevanta fakta för ett projekt eller inlämningsuppgift.
• Sajter du ofta använder i studierna.
• Sajter man själv publicerar på.
• Sidor med information från lärare och föreläsare.
• Sidor och sajter föreläsare refererat till.

Exempel

Skriver du en rapport om solsystemet kan du göra en sökmotor som söker hela NASA och Chalmers och utvalda sidor på Wikipedia:

www.nasa.gov

en.wikipedia.org/wiki/Solar_System

sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet

www.chalmers.se

I bilden ser vi hur sidor som ska sökas anges. www.chalmers.se/* anger att hela sajten ska ingå i sökmotorn. När hela sökvägen till en sida anges kommer bara vad som finns just där ingå.

Den färdiga sökmotorn kan du testa nedan:

Sökmotorn kan du använda direkt på Google eller lägga på en egen webbsida. En sådan webbsida kan vara en blogg du använder i projektet, en sida där ni samarbetar eller nästan vad som helst.

Google Böcker - Läs och sök böcker

På Google Böcker finns mängder böcker upplagda och du kan söka i dom. För en del kan du läsa hela boken men för vissa bara utdrag eller ingenting. Söker du information om ett ämne finns dock oerhört goda förutsättningar att kostnadsfritt hitta fakta i referensverk av hög mycket hög kvalitet. Chansen för att det ska vara möjligt är lägre för ämnen där viktiga resultat publicerats mer nyligen.

Hur underlättas studierna?

• Sök fakta för att besvara frågor.
• Spara pengar genom att läsa relevanta delar på nätet istället för att köpa boken.
• Hitta böcker att referera till för att argumentera en tes.
• Få inspiration till hur illustrationer, grafer m.m. kan se ut.
• Hitta illustrationer i gamla böcker där copyright inte längre gäller.

Exempel

Google Böcker är väldigt lätt att använda. Det är bara att surfa in och söka efter vad du behöver. Några tips på särskilda funktioner följer ändå:

1. Genom att klicka på Mitt bibliotek (My library) lägger du boken till ditt "bibliotek". Du kan även inkludera Google Books i Google Custom Search men inte själva sökningen i enskilda böcker (vad jag vet).

2. Har du ISBN-nummer till en bok kan du gå direkt till den boken genom att gå till sidan:

http://books.google.se/books?vid=ISBNXXXXXXXXXX

XXXXXXXXXX byter du ut med ISBN-numret för boken.

3. Tänk på att recensioner, betyg m.m. du skriver om böckerna alltid är synliga för andra enligt hjälp-texten:

---

"Oavsett var du använder funktionerna kommer informationen som du skickar att visas offentligt. Dina recensioner och betyg kan till exempel visas på bokens "Om den här boken"-sida. När du lägger till böcker i "Mitt bibliotek" visas listan offentligt på Google Boksökning. På så sätt kan du dela webbadresserna med vänner och familj, och andra användare kan upptäcka din samling med Google Boksökning."

Citerat: Vem ser mina bokrecensioner, bibliotek och anteckningar?
Datum: 2009-07-12

---

Google Scholar - Hitta studier

Google Scholar är en sökmotor där vetenskapliga artiklar är indexerade. De förlag vars journaler refereras håller god kvalitet och sökresultaten visar publicerade vetenskapliga studier.

Hur underlättas studierna?

• Hitta studier publicerade om ett ämne.
• Få hjälp att hitta hela artikeln på bibliotek eller nätet när möjligt.
• Sök artiklar med en viss författare.
• Se hur artiklar citerar varandra.
• Hitta artiklar ämnesmässigt relaterade till en studie.
• Hitta andra artiklar som hör samman med artikeln (t.ex. preliminär version).

Exempel

Säg att du skriver en uppsats om planeten venus. Du vill veta om någon ny upptäckt gjorts som inte finns med i kursboken. Ett sätt att göra det är att:

1. Söka på venus solar system.
2. Klicka på Nya artiklar.
3. Titta igenom sökresultaten efter artiklar som verkar intressanta.

Google Blogger - Blogga om studierna

Google Blogger gör att du enkelt kan skapa en blogg där du kan publicera inlägg. Att använda Blogger är väldigt enkelt även om man aldrig tidigare bloggat.

Hur underlättas studierna?

• Publicera anteckningar som inlägg.
• Gör inlägg med idéer du vill att andra ska kommentera.
• Använd bloggen för att samarbeta i ett grupparbete.
• Få uppmärksamhet på ert projekt från företag, media, experter och andra studier.
• Tjäna pengar med annonser och få kanske råd att köpa utrustning till projektet.
• Att blogga om studierna kan ge mer motivation.

Exempel

Här är en blogg jag hittade där ett projekt på KTH beskrivs:

KTH ROCKET PROBE 2010

Ett alternativ till Google Blogger är Google Sites.

Google Sites - Skapa en hemsida med allt viktigt

Google Sites är en enkel tjänst där du snabbt kan skapa en hemsida.

Hur underlättas studierna?

• Dokumentera ert projekt.
• Publicera filmklipp, kalender, bilder m.m. hela projektet har nytta av. I princip allt du skapar med andra Google produkter går att publicera.
• Ha en gemensam hemsida för din skolklass.
• Gör en webbsida med information om en studieresa.
• Lägg upp ritningar m.m. hela projektet har nytta av.

Exempel

Här är en sajt om en skolresa (länk två går till information om hur sajten skapades):

Experience China

How did we do this?

Google SketchUp for Education - Rita figurer i 3D

Google SketchUp är ett verktyg för att skapa, modifiera och dela 3D-modeller (jag har själv aldrig använt det). Det är gratis att använda för studier.

Hur underlättas studierna?

• Gör skisser till uppsatser och artiklar.
• Förstå komplexa samband genom att visualisera.
• Titta på färdiga modeller för att få kunskap (t.ex. Google Earth.
• Gör en ritning över något som ska byggas.

Exempel

Några av många exempel hittar du på denna sida:

Pre-Visualization

Google Earth - Titta på världen

Google Earth gör att du kan titta på platser runt om i världen. Du kan se byggnader i "3D".

Hur underlättas studierna?

• Du kan titta på platser du läser om.
• Studierna blir roligare.

Gmail - Ta och håll kontakt

Gmail är en e-post-tjänst men inkluderar även chatt, videochatt och ett flertal andra funktioner.

Hur underlättas studierna?

• E-posta med föreläsare, andra studenter, experter m.fl.
• Chatta med föreläsare och andra studenter.
• Använd videochatt för kontakter.
• För upp aktiviteter (tasks) du ska göra.
• Markera e-post som hör till ett projekt med en särskild färg.

Google webbsökning

Google webbsökning indexerar "hela" internet och ger rangordnade sökresultat när man skriver in ett eller flera sökord. Nästan alla har använt Google webbsökning och närmare information behövs därför inte. En del frågor som särskilt berör studier diskuteras:

Google Documents, Google presentations, Google Spreadsheets och Google Calendar

Google Documents, Google presentations, Google Calendar och Google Spreadsheets ingår alla i det som kallas Google Docs. Det gör att dessa ligger närmare varandra än vad som är vanligt för produkter från Google. Du kan därför använda dem tillsammans för att skapa en riktigt bra rapport.

Dessa ingår dessutom i det det större konceptet Google Apps. Google Apps ger ett flertal andra möjligheter. Även andra applikationer ingår i Google Apps och exakt vad som enklast uppfattas vara "eget" eller en del av Google Apps är inte alltid lätt att uppfatta. Flera andra applikationer är mycket avancerade och inkluderar hur information i stora och små organisationer hanteras. Dessa möjligheter för skolor och universitet diskuterar Google på en särskild sida:

edu.googleapps.com

Här diskuteras endast de applikationer som ger enkel nytta utan stora insatser.

Google Spreadsheets

Google Spreadsheets fungerar ungefär på samma sätt som Excell. Du kan enkelt sammaställa statistik och andra sifferuppgifter.

Hur underlättas studierna?

• Planera dina studier.
• Sammanställ viktiga sifferuppgifter.
• Skapa tabeller, diagram m.m. till inlämningsuppgifter.

Google presentations

Google presentations kan du använda för att göra presentationer. Det fungerar ungefär som Power Point.

Hur underlättas studierna?

• Gör presentation till din redovisning.
• Skriv rent anteckningar från föreläsningar.

Google Documents

Google Documents är en enkel ordbehandlare. I den kan du skriva text ungefär som med Word.

Hur underlättas studierna?

• Skriv prydliga inlämningsuppgifter.
• Sammanställ föreläsningsanteckningar.
• Gör din labbrapport.

Google Calendar

Google Spreadsheets är en enkel kalender. Där kan du föra in möten m.m.

Hur underlättas studierna?

• Skriv in föreläsningar.
• För in planerade möten.
• Gör en planering av hur du ska studera.
• Hitta gemensamma lediga tider till projektmöten.

Web Search Lesson Plan

Mer från Google

I nästa del av guiden kommer fler produkter från Google diskuteras. Några av dessa nämns redan nu men kortfattat:

• Google Translate för att översätta mellan olika språk.
• Youtube för att lägga upp filmklipp.

Uppslagsböcker och ordlistor

Vill du redan nu hitta bra uppslagsböcker och ordlistor kan du använda sökfunktionen www.uppslagsbocker.org har längst upp till höger. Här finns många specialiserade ordlistor och uppslagsböcker sparade.

Mer för bättre studieresultat

Resurser för att hjälpa dig med studieresultan vilka inte har med att använda internet hittar du nedan:

Studiebegåvning eller begåvad studieteknik?

Planera din ekonomi med Google Docs spreadsheet

Introduktionen viktig för studenternas trivsel och studieresultat

Bättre studieresultat i nio steg

Studieteknik

Minne, minnesteknik och studieteknik

Lycka till!

Fakta och ordlistor om valutor

Markus Jalmerot har alltid så länge jag mött honom på webben varit intresserad av valuta, aktier m.fl. former av investeringar. Hans eget specialistområde där är dock att utveckla webbplatser på olika domäner. I ett av hans något nyare (tror jag) projekt ser vi båda hans intresseområden bra förklarat av sajtens motto:

"Allt om valutahandel - lär dig handla valuta smartare"

Går man till undersidan för valuta:

• Valuta

Kan man gå vidare att nå frågor och svar om flera för svenskar viktiga valutor: Amerikanska dollar, Brittiska pund, Danska Kronor, Euro och Japanska Yen. Går man vidare in och läser om amerikansk dollar får man bland mycket annat lära sig att denna valuta används som inofficiell valuta i massor av länder:

"Inofficiella länder där amerikanska dollar är synnerligen gångbart inkluderar många av länderna i Karibien och Sydamerika."

Förutom fakta om valutor finns introduktioner till handel i valuta, information om vad som påverkar kurser, grafer m.m.

Ordlistor om valuta

Även en ordlista finns på Forextrading:

• Ordlista

Ordlistan är emellertid ännu mycket kort och tills den blivit större kan t.ex. Riksbankens ordlista vara till hjälp:

• Ordlista

Planera din ekonomi med Google Docs spreadsheet

Google har tips om att planera ekonomin med Google Docs spreadsheet:

• Grad tip: Manage home expenses in a Google Docs spreadsheet

Jag har inte testat det hela men det kanske kan vara något som är bra för mig? Konceptet att ha det i ett cloud (på nätet hos Google) tilltalar mig då jag inte har bra ordning i min dator. Och helt klart är det bättre för mig än papper.

Ordlista från Krisinformation

Krisinformation.se är en webbplats ursprungligen framtagen av Krisberedskapsmyndigheten vilken numera ska ingå i (sedan sista december 2008 / 1 januari 2009 tror jag) numera i vad som kallas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där hittar du information om samhälles beredskap för att hantera kriser och problem. Bland mycket annan bra information finns en ordlista:

• Ordlista

Kompletterande information finns på många andra myndigheters hemsidor och ett av många exempel är en handbok i personlig säkerhet från Säkerhetspolisen:

• Ny handbok kan bidra till din personliga säkerhet (Sakerhetspolisen.se)

Guldålder

Väldigt intressant med konceptet guldålder är att det redan finns i flera dominerande styrande kulturer:

• Västerlandet. Flera kulturer och mycket allmänt.
• Kina.
• Böcker (särskilt fantasy), filmer m.m.

Konceptet används som begrepp och epitet i flera språk för att peka ut en tidsperiod när något varit storslaget. Guldålder är därför att ord som folk har lätt att ta emot.

Ordlista: Spelautomater

Något jag börjat fundera på är hur det är med trender i området hasardspel? Fungerar det på samma sätt här? Eller utvecklas de snabbare? Eller är detta område mycket stabilare? Jag lutar nog åt att området oftast är stabilt men rätt ny sak blixtsnabbt kan bli populärt (men har inte försökt titta på detta än).

När jag var barn spelade jag mycket sådant på finlandsfärjor men aldrig vad jag kommer ihåg som vuxen. Det tror jag är klokt och jag är tämligen övertygad även om jag inte testat det att jag ovanligt lätt kan skapa en beroendesjukdom kring hasardspel och särskilt just den här typen med belöningar som kommer relativt ofta. Så några direkta experiment på mig själv måste ske med stor försiktighet.

Ordlistor runt hasardspel

Tidigare har jag tipsat om ordlistor Thomas gjort om hasardspel i två inlägg (givetvis som alltid här på Uppslagsbocker.org kostnadsfritt vilket gäller alla övriga ordlistor som faktiskt är bra medan inga i övrigt bloggas):

• Ordlista över Bingo
• Ordlista över Casino

Dom skiljer ut sig från vad vi normalt ser i det segmentet på nätet genom att de prioriterar innehåll. Det gäller också i övrigt för hans två sajter. Oftast i övrigt har sådana har sajter väldigt lite innehåll och regelmässigt innehåll av dålig kvalitet. Jag tittade nu igen över nivån kring definitioner på begrepp och kan precis som när jag skrev de två första inläggen konstatera att ordlistor och liknande på andra sajter antingen uteslutande är riktigt dåliga eller ofta detta tillsammans med att de är plagiat (eller stulna rätt av). Känner någon till fler undantag får ni gärna tipsa om det i kommentaren.

Vilka spelautomater finns det?

Nu har han publicerat en till ordlista och den här gången om spelautomater:

• Spelautomater du hittar i casino

En kul automat i Thomas ordlistan tyckte jag pachinko verkar vara och något jag ska titta närmare på. Japan är ju ett land byggt på trender och idéer. Det är dynamiken och kraften som frigjordes när de öppnade upp sig mot omvärlden som än idag verkar.

Mer om spelautomater

Wikipedia har som vanligt massor av information. En bra start verkar Slot machine vara. Mer att läsa om Pachinko finns också i Wikipedia.

Ordlista: Memetics

Här har vi ett förslag på ordlista tillsammans med relevanta begrepp runt memetics:

• Memetic Lexicon (Aleph.se)

Författare var svenska Anders Sandberg, 1994, vars personliga blogg även den finns på Aleph.se: www.aleph.se/andart/.

Definitionen av censur passar ju bra att citera i denna memekrigens tidsålder:

"CENSORSHIP: Any attempt to hinder the spread of a meme by eliminating its vectors. Hence, censorship is analogous to attempts to halt diseases by spraying insecticides. Censorship can never fully kill off an offensive meme, and may actually help to promote the meme's most virulent strain, while killing off milder forms."

För mig är allt sådant här (egentligen allt) språk och modeller. Språk för att uttrycka det man har och vad målet är. Modeller för att hitta rätt väg till målet i en komplicerad värld. Fungerar modellen är det utmärkt (0_<)

Komplettering: Fast egentligen stämmer vad jag skrev inte riktigt med hur jag ser det. För mig är "Språk och modeller" ett begrepp och inte två skilda saker.

Sajter associerade med Scientologerna

Scientologerna har varit duktiga på att infiltrera sig framåt i samhället under falsk flagg. Det har givit dem och ger dem fortfarande möjlighet att ta kontakt, påverka och rekrytera barn i skolorna. Att åtminstone skolorna är fria från sekten är kritiskt och föräldrar måste kunna känna trygghet att skolorna klarar att skydda barnen.

Bloggen Scientologsekten som bevakar sekten och är den perfekta startpunkten att uppdatera sig på vad de gör har har startat en liten separat länksamling:

• Scientologiska länkar

En sådan länksamling bör kunna underlätta för skolor och som genom slarv tidigare alldeles för brustit i sitt ansvar.

Principia Cybernetica - Tidlösa filosofiska tacklade med cybernetisk teori och teknik

Principia Cybernetica är en samling med resonemang där man försök resonera kring klassiska filosofiska frågor med de moderna tankar som finns i cybernetisk teori och teknik.

• Principia Cybernetica

Cybernetik studerar regelmässig respons och kommunikation mellan levande varelser och/eller maskiner och dataprogram och/eller organisationer. Området ska nog räknas in till filosofi men vetenskapliga grenar som kan sorteras in är komplexa system, simulering, AI, styrsystem, spelteori m.m. Kopplingarna till neurovetenskap och vetenskaplig psykologi (med det avser jag psykologi byggd på evidensbaserad medicin med studier där metoder utvärderas med placebogrupper) är också tydliga och många.

För en mycket bättre sammanfattning av vad cybernetik är rekommederas Wikipedia:

• Cybernetics

Örter inom alternativ medicin på Filippinerna

Den här "uppslagsboken" har samlat information om alternativ medicin på Filippinerna och sorterat det tydligt och bra:

• Philippine Alternative medicine

Informationen rör inte uteslutande traditionell philippinsk medicine utan den alternativa medicin som idag utövas på Filippinerna.

Örter på Tagalog och engelska

Förutom allmän ganska bred information om olika behandlingsmetoder finns två listor över vilka örter som används. Den första listan använder språket tagalog och den andra vanligt engelskt namn.

En uppslagssida för respektive ört går att nå från listorna. För varje ört finns kortfattad information om vad örten används till tillsammans med botanisk information.

Ett exempel på en i Sverige välkänd örtmedicin är Ginkgo där man förutom vanlig välkänd användning berättar om användning av frukt och nötter:

"Fruits are fermented in vats or water to remove the malodorous pulp. Nuts are then washed, boiled shelled or unshelled or sun-dried. The cooked soft inner kernel is edible with a pleasant mild Swiss-cheese flavor, consumed as an appetizer and believed to promote digestion and the counter the effects of excessive drinking."

Ginkgo på Nyfiken vital fick en ny artikel idag (en nyhet som byggts ut) eftersom vi går igenom kinesisk herbalism just nu vilket inleddes med uppdatering av befintliga huvudsidor: Förebygger ginkgo dåligt minne?.

Ginkgo är emellertid ingen ört som används traditionellt på Filippinerna. Ett exempel på en sådan växt är däremot Katakataka (Bryophyllum pinnatum). Katakataka används på hudproblem brännskador, exem, infektioner m.m. i form av fuktgivande och uppsugande bandage.

Skämtteckningar runt uppslagsböcker

Några skämtteckningar som anknyter till uppslagsböcker från www.marriedtothesea.com...

Det är viktigt att läsa hela uppslagsboken noga:

Slarvar man med genomläsningen är risken att man missar intressanta svordomar:

Många fler skämtteckningar finns på min Pryltrend.com: Skämtteckningar runt prylar.

Scholarpedia: Expert-wiki som är peer-reviewed

Scholarpedia använder precis som Wikipedia MediaWiki som presentationsplattform. Precis som Wikipedia kan också vem som helst editera en artikel. Samtidigt finns viktiga skillnader som gör Scholarpedia till ett betydelsefullt och användbart alternativ:

• Varje artikel är skriven av en vald expert.
• Varje artikel är peer reviewed.
• Varje artikel har en kurator som är ansvarig för innehållet.
• Alla ändringar godkänns av kuratorn innan de blir synliga.

De artiklar jag läst håller mycket hög kvalitet.

Besök Scholarpedia:

• www.scholarpedia.org

Ordlista ätstörningar: Borttagen!

Länken till ordlistan med begrepp kring ätstörningar vilken Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) publicerat upptäckte jag hade flyttats. Jag påpekade i inlägget att när en sida flyttas till ny URL bör man göra en 301 redirect från den gamla adressen till den nya. På så sätt skickas alla som kommer in på den gamla URL:en vidare till den nya. Det gör också att Google m.fl. sökmotorer förstår att den nya sidan är den samma som den gamla. Flyttar man runt sidor utan redirect påverkar det normalt trafiken från sökmotorer negativt.

När jag e-postade info@atstorning.se visade det sig att kontaktuppgifterna för sajten var felaktiga. Jag har försökt ta kontakt via kontaktformuläret men tills jag märkt att fungerande kontaktuppgifter finns tar jag bort sajten härifrån. Normalt skulle jag inte göra det men som jag tolkade informationen hör sajten till SLL. SLL har jag redan tagit kontakt med i samband med att irrelevanta länkar till visitkort m.m. börjat dyka på deras sajter samtidigt som ingen central-lista finns över vilka sajter som är deras. Därför kommer jag ev. beroende på vad SLL säger avbryta all länkning till alla deras sajter överallt.

Borttagen URL:

www.atstorning.se/Kats/ordlista.aspx

Ordlista: Kriminalvården

Förutom den svensk-engelska orddlistan med termer från kriminalvård jag bloggade om tidigare idag (Svensk-engelsk ordlista från Kriminalvården) finns även en ordlista med vanliga termer ganska noggrant med kortfattat förklarat på svenska:

• Kriminalvården

Svensk-engelsk ordlista från Kriminalvården

Kriminalvården har en svensk-engelsk ordlista med vanliga begrepp inom rättsväsendent, fängelser och dyligt. Eller som de uttrycker det: begrepp, uttryck och förkortningar som förekommer inom kriminalvården. För ett exempel kan vi ta bokstaven D där dom, domare och dråp översätts.

Besök hela svensk-engelska ordlistan för begrepp inom kriminalvård:

• Begrepp inom kriminalvård - Svensk-engelsk ordlista.

Släktforskning på nätet: Databaser, information & tips

För har vi DIS som är en förening för dig som släktforskar med hjälp av datorn. Forum, information och databaser finns. För access till sådant krävs medlemskap:

• Föreningen DIS - Släktforskning med hjälp av datorn!

Genline uppges ha digitala bildarkiv kompletta till 99.99% för historiska kyrkböcker från kyrkbokföringens startad på 1600-talet till ca 1897. Detta motsvarar fler än 32 miljoner sidor ur de svenska kyrkböckerna. Här hittas Genline:

• Genline- Släktforskning på Internet

Nättidning om släktforskning finns här:

• Rötter (genealogi.se)

Släktdata är en ideell förening för att göra avskrivna eller indexerade kyrkböcker fritt tillgängliga för släktforskning. De ger dessutom ut en tidning som går att hitta i PDF-format på deras hemsida:

• Föreningen Släktdata

AD OnLine är en tjänst från Arkiv Digitals onlinetjänst och "är en abonnemangstjänst gör det möjligt att få tillgång till hela Arkiv Digitals bilddatabas via Internet." Det ska t.ex. kunna inkludera flyttattester, kyrkoböcker fram till 1938, bouppteckningar, domböcker, sockenstämmoprotokoll och militära rullor:

• AD OnLine (www.arkivdigital.se)

Och här har vi en nystartad släktforskningsblogg jag hittade hos en medlem på Bloggy.se och gjorde att jag fick för mig att göra den här bloggpostningen med några släktforskningsresurser:

• Maria Ilves släktforskningsblogg - En blogg om släktforskning och därtill relaterade ämnen

Medeltida manuskript digitaliserade på nätet

University of California har skapat en katalog över medeltida manuskript som finns tillgängliga digitaliserade på nätet. Manuskript går att hitta utifrån geografiskt område, språk, författare, titel, shelfmarks och ett fåtal andra parametrar.

Shelfmarks för att hitta böcker

Shelfmarks är engelska för kodsystemet för att identifiera var böcker finns samlade (jag kommer inte ihåg vad det kallas på svenska). Ett bibliotek kan t.ex. ange a för kartor och ge en beskrivning var dessa finns:

a

Kartor

Rum 3 bottenvåningen

På Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts utgår shelfmarks från biblioteket där manuskript finns i original. Vill vi t.ex. läsa Christine de Pizan brilianta texter finns det s.k. The Making of the Queen's Manuscript som innehåller delar av det vilket i British Library har shelfmark Harley MS 4431 och samma i Catalogue of Digitized Medieval Manuscripts:

• England, London, British Library, Harley 4431

En bit kopierad från digitaliseringen av sida 110.

Katalogen är inte på något sätt ännu komplett och hur bra den kommer fungera lär säkert påverkas av hur biblioteken väljer att arbeta. Optimalt bör de naturligtvis meddela katalogen om nya böcker som digitaliserats. För närvarande fanns inga manuskript från digitaliserade från svenska bibliotek med (om nu sådana överhuvudtaget finns).

Besök katalogen: manuscripts.cmrs.ucla.edu

Mer om Christine de Pizan

Vill man läsa mer om Mer om Christine de Pizan där jag använde en av hennes böcker (eller snarare ett form av urval som presenterades för Queen Isabeau tidigt under 1414) rekommenderas:

• Christine, de Pisan, 1364?-1431? (www.gutenberg.org)
• The Making of the Queen's Manuscript (www.pizan.lib.ed.ac.uk)
• Christine de Pizan (en.wikipedia.org)

Uppslagsböcker: Hur bedömmer man värdet?

Det här är ingen komplett genomgång men pekar ut några resurser man kan använda för att få uppslag.

Wikipedia om Wikis

Wikipedia:Reliable_source_examples tycker jag huvudsakligen är ett bra dokument och de har bl.a. följande att säga...

Deras uppfattning om Wikis delar jag. Wikis är ganska ofta bra för att få referenser att gå vidare att titta på. Detta gäller särskilt en.wikipedia.org och/eller kontroversiella ämnen. Att något är kontroversiellt gör att kraven på citat ökar genom respektive meningsmotståndarnas kritik.

"Wikis, including Wikipedia and other wikis sponsored by the Wikimedia Foundation, are not regarded as reliable sources. However, wikis are excellent places to locate primary and secondary sources. Many of them license content under the GFDL, which might be worth importing into Wikipedia, but once imported, the material is subject to Wikipedia:Attribution and Wikipedia:Neutral point of view."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Wikipedia om Britannica och Encarta

Samma dokument ger en del pekpinnar om historisk information. Det man säger är bra att tänka på generellt oavsett ämne och uppslagsbok:

"General encyclopedias, like the Encyclopedia Britannica or Encarta, sometimes have authoritative signed articles written by specialists and including references. However, unsigned entries are written in batches by freelancers and must be used with caution."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_source_examples
Datum: 2009-02-05

Uppslagsböcker är tertiära informationskällor

Wikipedia sorterar in uppslagsböcker som tertiära informationskällor vilket normalt alltid är helt korrekt. Undantag kan vara speciella uppslagsböcker t.ex. en Wiki om Star Wars där George Lucas skrivit en artikel som förklarat något som förekommer i filmen.

"Tertiary sources such as compendia, encyclopedias, textbooks, and other summarizing sources may be used to give overviews or summaries, but should not be used in place of secondary sources for detailed discussion."
Från: en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Reliable_sources
Datum: 2009-02-05

Britannica mot Wikipedia

Britannica och Wikipedia (här avses uteslutande en.wikipedia.org) kan vara värdefulla uppslagsböcker. Båda är möjliga för våra läsare till Nyfiken vital att läsa artiklarna av kostnadsfritt när vi refererar dem. Jag tycker att båda håller hög kvalitet. Det stora värdet med Wikipedia är att mängden information om något ofta är mycket större. Både för Wikipedia och Britannica ska man ha klart för sig att fel kan förekomma och man måste bedöma informationen kritiskt.

Vilken som är bäst är något som diskuterats en del och nedan finns några länkar till den diskussionen:

• Study: Wikipedia as accurate as Britannica (CNET.com)
• Special Report Internet encyclopaedias go head to head (Nature.com)
• Fatally Flawed Refuting the recent study on encyclopedic accuracy by the journal Nature (PDF). Britannica menar att det Nature publicerade var felaktigt.
• Nature mag cooked Wikipedia study (Theregister.co.uk)

Ordlista: Marinarkeologi

Här har vi en ny specialist-ordlista som jag hittade på nätet:

• Marinarkeologisk ordlista (abc.se)

Ordlistan uppges ha utvecklats av Per Åkesson år 1999 och för fler termer rekommenderar han "Arkeologisk ordbok" av Olof Möller (Arkeo-förlaget 1985). Förstasidan på sajten om marinarkeologi uppges ha ändrats sista gången november 2007 så jag vet inte säkert om sajten fortfarande är aktiv men har e-postat Åkesson.

Fler bra ordlistor

Just för lite ovanliga ämnen kan den här typen av ordlistor vara värde mycket och spara tid. Här på bloggen har jag ju tipsat om flera andra tidigare. Ett urval av de bästa tipsen har vi nedan...

• iKnow! Lär dig Japanska
• Begrepp inom skolmedicin, komplementär och alternativ medicin
• Anatomiska ordlistor
• Ordlistor om infertilitet
• Ordlistor: Anime & Manga
• Ordlista: MS
• Ordlista över ätstörningar
• Ordlista om Vatten från Vattenportalen
• Ordlista om tänder
• SBU - En till ordlista
• Ordlista: Termbanken hos Socialstyrelsen
• Ordlista från Arla
• Ordlistor från Regeringskansliet och Riksdagen
• Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den
• Ordlista - Evidensbaserad medicin
• Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)
• Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista
• Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler
• Ordlista Schack
• Ordlista över läkemedel från Läkemedelsverket

Uppslagsböcker på nätet: Så stora är de största

Det amerikanska analysföretaget hitwise är inriktade mot webbtrafik, sökord och hela det området och har ett ganska bra anseende. De gav appropå en diskussion om Britannica en uppskattning av trafikandelarna för de största uppslagsböckerna på nätet:

Är övriga uppslagsböcker små? Är Wikipedia dominerande

Att Wikipedia är väldigt stora är en både trivial och riktig slutsats. Från det går det emellertid att dra andra triviala slutsatser som jag menar inte är helt korrekta. Att diskutera Wikipedia som dominerande är inte helt korrekt. Mycket mindre än traditionella tidningar och med ännu större skillnader till traditionella uppslagsböcker är inte Wikipedia en entitet att påverka för att ge information. Wikipedia består av många entiteter och är inte på samma sätt en entydig aktör. Det gör också att det är accepterat på ett helt annat sätt än med någon annan att de är så pass mycket större än allt mindre.

Inte heller är det korrekt att säga att övriga aktörer t.ex. Britannica är små. Tvärtom är samtliga övriga fyra på listan väldigt stora aktörer på webben. Utan det är just det att Wikipedia är enormt, nästan unikt, stora.

Läs mer

Statistiken kommer från hitwise: Britannica 2.0: Wikipedia Gets 97% of Encyclopedia Visits.

Uppslagsböckerna från statistiken hittar du nedan:

• Britannica.com
• Fact Monster
• Encyclopedia.com
• MSN Encart
• Wikipedia

Tidigare bloggat om Britannica:

• Bärbar Encyclopedia Britannica från SEIKO
• Encyclopædia Britannica: Sök och läs hela gratis

Ny (?) typ av rubrik i uppslagsböcker

Vi publicerade en uppdatering och kraftig uppdatering för bokstaven X i uppslagsboken på Nyfiken vital. I den testade jag en ny typ av rubrik som jag hoppas ska kombinera fördelarna av de två övriga typer av jag testat:

Principen är med andra ord att kombinera:

• Uppslagsord. Normalt i uppslagsböcker och ordlistor.
• Förklarande rubrik. Vanligt i nyheter och artiklar.

Men att ge viss separation genom att ta uppslagsord först med - mellan detta och den förklarande rubriken. Vad jag hoppas är att detta ger den typ av ingång bara uppslagsord skulle ge därför det är naturligt för många att filtrera bort sådant som följer -. Samtidigt finns den förklarande rubriken för den som vill ha en snabb förklaring liksom för att hjälpa sökmotorer att tolka texten.

Besök gärna sidan där det utvärderas och hör av dig med vad du tycker:

• Uppslagsbok / Ordlista: X

Just nu tycker jag att det känns som en bra lösning men sådant här behöver man ha ganska länge innan man vet säkert.

Mer om vår uppslagsbok

Tidigare bloggat om arbetet med vår uppslagsbok:

• Vår Uppslagsbok
• Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den
• Vår Uppslagsbok och Fettlever
• Guide: Uppslagsbok till blogg eller nättidning

Fakta om länder: BBC, CIA, Wikipedia & Google Maps

Några sajter där man kan hitta sammanfattad information om länder är:

• BBC - Country profiles
• CIA - The World Factbook

Engelska wikipedia tycker jag ofta har bra sammanfattad information: en.wikipedia.org. Wikipedia är det jag själv i de flesta fall skulle välja i första hand.

För kartor finns inte minst Google Maps som har fördelen att integration med bloggar m.m. är lätt.

Fokus Arkeologi - Nyhetsportal och nättidskrift

Fokus Arkeologi är en sajt med nyheter och material om arkelogi och närliggande ämnmen. Det handlar om forskning, upptäckter och annan arkelogisk information. Sajten presenterar dels länkar till material i svenska och utländska tidningar men även egna artiklar och reportage.

Fokus Arkelogi finns på URL: www.fokusark.se