2008-12-14

Lär dig japanska

Ordlistor, uppslagsböcker m.m. för japanska och kulturen i Japan samlar jag inte här utan på en egen blogg: www.japanskaochjapan.org. Det helt enkelt därför jag så smått börjat försöka lära mig läsa japanska och då är den bloggen praktisk för att ha det samlat och strukturera inlärningen.

Det var (och är) något jag saknat kring latinet (där jag har en lång väg kvar att gå): Latin - Ordlistor, Lexikon & Latinska ord (www.uppslagsbocker.org). Men det blir som aldrig av att göra för det nu när man redan varit igång ett tag med inlärningen av latinet.

2008-12-09

Seriewikin från Seriefrämjandet

Seriefrämjandet grundades år 1968 och är ett förbund för serieintresserade som försöker höja statusen för tecknade serier och öka kunskapen om serier. De arrangerar av mässor, events, delar ut priset Urhunden till duktiga serieskapare, ger ut tidskriften Bild & Bubbla och ger ut seriealbum liksom facklitteratur. Jag upptäckte nu också att de har skapat Serie Wikin där information om serier samlas:

Tidigare bloggat runt tecknat:
Uppslagsbok om anime & manga
En "Animanga-ordlista"
Ordlista: Anime
Ordlista: Manga & Anime

Uppslagsbok om anime & manga

En sådan uppslagsbok hittade jag här: www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/. Verkar vara ganska stor också med väldigt många uppslagsord.

Tidigare om anime:
En "Animanga-ordlista"
Ordlista: Anime
Ordlista: Manga & Anime

2008-12-08

En "Animanga-ordlista"

Tidigare gjorde jag två bloggpostningar med tips om ordlistor runt manga och anime:

Här har vi nu en till ordlista jag hittade:

2008-11-26

iKnow! Lär dig Japanska

Här har vi en webbsajt för att lära sig japanska vilket jag så smått börjat med:

Jag har inte hunnit titta på den än själv utan spar undan den här för framtiden... Enligt tips jag fick ska den dock vara populär och uppskattad.

2008-11-15

Ordlistor & Uppslagsböcker: Nöje

Följande ordlistor och andra referensverk specialiserade mot nöje har jag bloggat om än så länge:

Ordlista: Manga & Anime

En ordlista kring anime bloggade jag nyligen om:

Här har vi nu en till svensk ordlista kring japanska serier (manga) och tecknade filmer (anime):

Specialistbegrepp som tas upp inkluderar bl.a. Yonkoma manga, Shounen-ai och Mangaka. Nu ska jag inte förstöra nöjet genom att förklara dem här men jag kan i alla fall säga att Mangaka är är Det japanska ordet för serieförfattare. Däremot pekar som gjort bloggen på att det utanför Japan snarare betyder mangaförfattare.

Utanför japan betyder det snarare mangaförfattare.

2008-11-13

Bärbar Encyclopedia Britannica från SEIKO

SEIKO har utvecklat en bärbar elektronisk version av Encyclopedia Britannica. Eller mer korrekt är det följande delar av Britannica som kommer med:

  • Britannica Concise Encyclopedia.
  • Concise Oxford English Dictionary.
  • Concise Oxford Thesaurus.
  • Oxford Dictionary of Quotations.

Dessutom kommer en funktion för stavningskontroll med liksom ett synonymlexikon, funktion för att hitta fraser, miniräknare och omvandlare av valutor & enheter. Hjälp för att läsa eller lösa korsord, anagram, slang och 11 liknande saker kommr med. Åtminstone gäller det ER-9000 (Cal.ER) och det här är en produktserie där olika varianter finns.

Storleken är 11.5 x 8 x 1.8cm. Priset är ungefär 1300 kr.

Läs mer hos SEIKO: www.seikowatches.com

Britannica på nätet
Numera finns ju faktiskt Britannica på nätet så den går att läsa med annat bärbart som har access till internet. Har man inte betalat är det dock svårt att navigera i Britannica och tydligt störande reklam för att köpa Britannica visas. Ett alternativ för att slippa det är den funktion vi har på Nyfiken vital för att söka och sedan kostnadsfritt läsa Britannica: Britannica: Sök och läs hela gratis på Nyfiken vital.

Britannica på internet finns här: www.britannica.com

Fler kul finns på min blogg Prylar, prylar och mer prylar.

2008-11-12

Blogg om ADHD och neuropsykiatriska funktionshinder

Den här bloggen om ADHD och neuropsykiatriska funktionshinder är en av de bättre svenska. När jag kommer ihåg brukar jag titta förbi och den och läsa i fatt någon gång per månad. Det finns mycket praktisk kompetens där.

2008-11-10

Nationalencyklopedin ordentligt ombyggd

Nationalencyklopedin har blivit ordentligt ombyggd och man känner inte igen något av det gamla utseendet varken på startsidan eller längre in. Nu är startsidan ett stort "taggmoln" med vad antingen är de mest populära sökningarna, rekommenderade sökningar eller sidor som Nationalencyklopedin tror är viktiga är lyfta fram rent kommersiellt avseende reklam. Jag tror att de helt enkelt visar de sökningar som är mest populära. Urvalet tycker jag nog pekar på det.

Det jag kan sakna är de ämnesspecifika kategorierna med olika ord. Där kunde man t.ex. gå in och få ordlistor med Alternativ medicin m.m. Jag tyckte nog att det var användbart men det kanske finns kvar även om jag inte hittade det nu.

Ta dig en titt själv: www.ne.se.

2008-11-08

Ordlista: Anime

Illustration: Niabot

Här har vi en ordlista med termer från anime och manga:

Jag hittade den när jag gjorde research om anime-prylar till Pryltrend.com. Där har jag bloggat en hel del kring anime och mer är planerat. Faktiskt gjorde jag en ämnessida för anime i natt där man kan hitta alla bloggpostningarna på ämnet:

2008-10-21

Egen domän för bloggen

Jag köpte nu en egen domän till bloggen:
www.uppslagsbocker.org
Dessutom fick den nya färger och diverse andra mindre saker ändrades kring designen.

Eftersom jag också sätter Google Adsense på bloggen finns nu en sekretesspolicy.

Sekretesspolicy för bloggen

Vi värdesätter våra besökare och vill gärna lyssna på er. Vi vill också att bloggen ska ha goda intätker. Därför samlar vi in information om våra besökare vilket används både för att optimera upplevelsen och intäkterna. Denna sekretesspolicy informerar dig om att information samlas av oss och att om andra (tredjepart) också samlar in information om dig och andra besökare.

Cookies och web beacons
Tredjepart kan komma att placera och läsa cookies i besökarnas webbläsare, eller använda web beacons (trafikanalysbilder) för att insamla information, för att visa annonser på denna blogg. Denna information används för att visa relevanta annonser och annan nödvändig analys och presentation som sker före, medan eller efter en besökare klickat på en annons.

Cookies och web beacons kan också användas för att samla in statistik om besökarna av direkt av oss som har bloggen via särskild mjukvara. Det verktyg vi planerar att använda är Google Analytics som använder cookies. Information som samlas i Google Analytics har vi valt att dela med Google. Google får tillgång till data men detta är information som inte är personlig för en enskild besökare.

Loggning i filer, cookies m.m.
Servrar, mjukvaror och liknande som används i IT-miljön där bloggen är driftsatt kan automatisk samla in i information om besökare som lagras i loggfilter.

Du kan i din webbläsare göra olika typer av inställning som gör att du inte tar emot kakor. Läs hjälptexten till din webbläsare för information om hur du gör detta. Det kan förändra hur bloggen fungerar.

Du kan också ta bort en cookie som redan placerats i din webbläsare. Läs hjälptexten till din webbläsare för konstruktioner om hur du raderar cookies. Det kan förändra hur bloggen fungerar.

2008-10-16

Begrepp inom skolmedicin, komplementär och alternativ medicin

Den här artikeln är egentligen ganska illa skriven genom att den tar upp ett antal ord mycket kort som sedan inte förklaras eller refereras på annat sätt:

Men den övergripande faktasamlingen är utmärkt. Dessutom tycker jag urvalet av orden är intressanta att ha undansparade här om jag beslutar mig för att de kanske bör förklaras även i vår uppslagsbok som jag ju bloggat om tidigare:

2008-10-13

Anatomiska ordlistor

Här har vi några anatomiska ordlistor som jag hittade. Jag har inte försökt faktagranska någon av dem men av det jag såg på vardera såg de korrekta ut.

1. Anatomisk ordlista (anatomi.tollare.com). Här finns dessutom en medicinsk ordlista.

2. KI har publicerat en liten ordlista till sin kurs Anatomi och fysiologi (15hp): Liten ordlista (HTML). Själva sidan länken går till är i HTML men själva ordlistan är publicerad (Suck! Vad är det för poäng med det? Använder vi inte html på webben?) i Microsoft Word. Du kan dock översätta den till HTML med Google vilket går att göra på lite olika sätt. Jag sparade ner den till datorn och e-postade sedan till mitt Google Gmail konto varefter jag kan välja att se bilagan som html.

3. Svenska Wikipedia har en lista över kroppens organ.

2008-09-29

Ordlistor om infertilitet

Här har vi ett par ordlistor om infertilitet, fertilitetsbehandling, provrörsbefruktning o.s.v. som jag hittade:

2008-09-22

Ordlista: MS

Här har vi en liten ordlista runt MS som jag hittade på en specialistsajt: Ordlista MS (multipelskleros.nu). Den hör väl inte direkt till de mest genomarbetade ordlistor jag bloggat men kan kanske ha sin poäng.

2008-09-13

Vår Uppslagsbok

Sidan för bokstaven A visar just nu mycket bra hur jag tänkt mig v1.0 av uppslagsboken: Uppslagsbok / Ordlista: A. Sedan har alla bokstäver inte nått alls lika långt som A. Fast inte ens A har alla komponenter jag vill ha i v1.0. Det gäller då medicinska förkortningar som ännu bara införts på bokstaven Ö:

Eller besök sidan direkt: Uppslagsbok / Ordlista: Ö. Att bygga uppslagsboken bit för bit är den metod jag ser är praktiskt genomförbar med de ytterst begränsade resurser som finns. Efter v1.0 kommer man givetvis vid någon punkt börja dela upp sidorna för respektive bokstav. Vissa komponenter kommer dessutom presenteras också på annat sätt. Den latinska ordlistan ska sammanställas så att hela också finns på en sida och inte bara på respektive bokstav.

För att uppmuntra till mer trafik till uppslagsboken och visa upp den har jag också börjat visa upp den i nyheter och artiklar. En visuell-komponent vi utvecklat och ibland använder för att lyfta fram citat och talstreck har jag använt för att kortare ordförklaringar som hänvisar till aktuell bokstav i uppslagsboken. Vi ser nedan hur det kan se ut:

Exemplet är från nyheten: Kalcium under graviditeten skyddar barnet mot bly.

2008-09-04

I public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition

Jag uppmärksammade precis av en slump i Wikipedia att Encyclopædia Britannica Eleventh Edition nu är i public domain: Encyclopædia Britannica Eleventh Edition. Encyclopædia Britannica Eleventh Edition gavs ut 1910 – 1911.

Givetvis är mycket av informationen nu för gammal och felaktig men å andra sidan förklaras naturligtvis gamla saker som inte förekommer i moderna uppslagsverk. Dessutom finns mycket sannolikt många vackra illustrationer även om jag tittat igenom verket än. Uppslagsverket finns tillgängligt på webben: Encyclopaedia Britannica, 11th Edition (Gutenberg.org).

Exempel på reklam från Encyclopædia Britannica Eleventh Edition:

2008-08-26

Ordlista över ätstörningar

Denna länk rekommenderas tillvidare inte längre:

Tidigare rekommendation:

"Här har vi en ordlista över begrepp runt ätstörningar som jag hittade: Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) - Ordlista. Ordförklaringarna är precis som i de flesta andra ordlistor jag dokumenterat här korta och utan länkar eller referenser till fördjupad information."

Se följande bloggpostning för mer information:

2008-08-23

Uppslagsbok över reumatiska sjukdomar från Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet har utvecklat en uppslagsbok där du kan hitta faktasidor om nästan alla reumatiska sjukdomar:

Efter att ha sett ett antal liknande faktasidor så som Vårdguiden (Stockholms läns landsting), Sjukvårdsrådgivningen, svenska sjukhus m.m. kan jag säga att faktasidorna på denna håller hög kvalitet. Åtminstone för de sjukdomar jag tittade på. Det talar återigen för att specialiserade faktasajter kan ge mer.

Fler uppslagsböcker och ordlistor inom hälsa
Andra bra och användbara ordlistor / uppslagsböcker inom hälsa och medicin som jag bloggat om är:

2008-08-19

Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD)

Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) är ett litet referensverk liggande på webben avsedd som "en standard" för verk, myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och andra intresserade av kulturväxter. Databasen utvecklades inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) som leds av Jordbruksverket.

Svensk Kulturväxtdatabas: Svensk Kulturväxtdatabas

På det jag tittade på i databasen under en snabb titt var mycket begränsat. Jag ska dock titta mer på databasen framöver och tycks den vara användbar såtillvida att mer latinskt namn finns på andra kulturväxter kanske det är något att länka till från Nyfiken vital. Precis som jag bloggade om här finns ju länkar till fördjupad information både från uppslagssidor (liksom nyheter och allt annat) men också numera i själva uppslagsboken i samband med ordlistorna. En struktur över kulturväxter kan därför ha en poäng och där används ju i dock ofta Den Virtuella Floran! som faktiskt håller hög kvalitet. Det förvånar mig många gånger hur satsningar från stat och universitet alltid ska bygga nya webbplatser istället för att bygga vidare på det man redan har.

Ordlista om Vatten från Vattenportalen

Vattenportalen har en minst sagt ambitiös ordlista om vatten:

Vad är Vattenportalen?
Vattenportalen utvecklades och hålls uppdaterad av Naturvårdverket, Boverket, SGU och Vattenmyndigheterna:

  • Naturvårdsverket "ansvarar för helheten" där webbredaktionen finns.
  • Boverket ansvarar för det som handlar om fysisk planering.
  • SGU håller i sådant som "specifikt rör grundvatten".
  • Vattenmyndigheterna för den information som handlar om vattendistrikten.

Vatten är givetvis ett mycket spännande område!

En seriös ordlista
Faktiskt ska jag säga att jag tycker vid en snabb titt att denna ordlista hör till de mer seriösa ordlistorna jag tipsat om. Inga korta förklaringar på en rad som väcker fler frågor än de besvarar. Tidigare ordlistor jag tipsat om som också haft den egenskapen är dock åtminstone dessa (länkar till blogginlägg här på bloggen):

Där har vi de lite längre förklaringarna av orden.

Precis som jag bloggade om tidigare är detta som vi tänker med vår ordlista:

Vi kan också idag se det realiserat för flera bokstäver: A, R, S, U m.m. För andra bokstäver har vi inte nått lika långt än.

2008-08-18

Ordlista om tänder

Här har vi en ordlista som hör till en rapport om tandvård:

Rapporten heter "Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling" och t ogs fram av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Länken går dock till Parodontologföreningen där rapporten också finns.

SBU - En till ordlista

Här hittade jag en till ordlista hos SBU:

Den där hör naturligtvis till någon rapport de publicerat och om övervikt. Ordförklaringar och förkortningar runt övervikt och behandling av det är med andra ord vad som finns där. Vilken rapport det är sökte jag dock inte rätt på.

2008-08-17

Latinsk uppslagsbok: Vicipædia Libera encyclopædia

Här har vi en Wikipedia för latin: Vicipædia Libera encyclopædia. Wikipedia-sajterna går ju förövrigt ganska bra att använda för översättning:

  1. Gå in på det ord som kan översättas.
  2. Gå till ett språk angivet i vänstermarginalen som du kan.

Vicipaedia eller Vicipædia? Encyclopædia eller encyclopaedia?
Æ skrivs numera normalt i alla moderna sammanhang ae. Æ används dock av rommarna dekorativt och för att spara utrymme. I sammanhang där latinska verk ofta använde æ, d.v.s. titlar på böcker, brukar jag använda det också om ordet jag skriver är latin.

Julius Caesar
I bilden nedan ser vi Julius Caesar (engelska Wikipedia). Bilden är tagen från utsidan av Vicipædia Libera encyclopædia.

2008-08-14

Ordlista: Termbanken hos Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har Termbanken där en massor av ord som kan förebygga på deras hemsida och dokument finns förklarade: Socialstyrelsens termbank. Faktiskt är Termbanken mer än bara en ordlista och Socialstyrelsen skriver:

"Termbanken innehåller begrepp och termer som Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och privata vårdgivare beslutat att rekommendera för användning inom vård och omsorg. Termbanken innehåller även begrepp och termer som Socialstyrelsen beslutat att normera användningen av. Dessa begrepp och termer publiceras även i Socialstyrelsens föreskrifter.
Från: Socialstyrelsens termbank.
Datum: 2008-08-14

Definitionerna kan med andra ord ses som resultatet av ett försök att standardisera de begrepp avseende vård som används i Sverige.

Övriga ordlistor och uppslagsböcker om hälsa jag bloggat om: Ordlistor & Uppslagsböcker: Hälsa, Läkemedel, Kost & Biologi.

2008-08-12

Ordlista över Casino

Tidigare bloggade jag om en bingo-ordlista: Ordlista över Bingo. Thomas som har bingosajten där ordlistan finns har också en bredare sajt om hasardspel där vi hittar en ordlista över casino:

Blitz - Ett Intressant casino-ord
Bland orden hittar vi blitz som har betydelsen:

"en offensiv spelstrategi i backgammon. Kallas också 'attackspel'."

Man kan spekulera att termen kommer från schack där vi har blixt på svenska och som är schack med mycket begränsad tid. Denna heter blitz på engelska.

Blitzkrieg - Blixtkrig
Eller så kommer blitz från blitzkrieg. Jag ska inte påstå att Wikipedia:s definition av blitzkrieg är felaktig för det är den inte. Dock ligger definitionen Encyclopaedia Britannica ger betydligt närmare den betydelse jag vill lägga i ordet och den mening jag uppfattar att de flesta lägger i ordet idag:

"military tactic calculated to create psychological shock and resultant disorganization in enemy forces through the employment of surprise, speed, and superiority in matériel or firepower. [...] The essence of blitzkrieg is the use of mobility, shock, and locally concentrated firepower in a skillfully coordinated attack to paralyze an adversary’s capacity to coordinate his own defenses, rather than attempting to physically overcome them, and then to exploit this paralysis by penetrating to his rear areas and disrupting his whole system of communications and administration."
Från: Blitzkrieg (britannica.com)
Datum: 2008-08-10

Mer om casino
Britannica har naturligtvis även en uppslagssida om casino. Vilket dessutom Wikipedia har som definierar ett casino som:

"A casino is, in the modern sense of the word, a facility that houses and accommodates certain types of gambling activities. Casinos are most commonly built near or combined with hotels, restaurants, retail shopping, cruise ships and other tourist attractions. Some casinos are known for hosting live entertainment events, such as stand-up comedy, concerts, and sporting events."
Från: Casino (Wikipedia.org)
Datum: 2008-08-10

I den svenska delen av Wikipedia hittade jag den här bilden (på uppslagsordet kasino i sv.wikipedia.org) som sägs vara i public domain:

Bilden föreställer en europeisk roulette-duk.

2008-08-11

Om Nordisk familjebok och jämförd med Nationalencyklopedin

Nordisk familjebok är det klassiska svenska uppslagsverket. Den första upplagan kom redan under åren 1876 - 1899 i 20 volymen. En andra kom 1904 - 1926 i hela 38 volymer. Den andra upplagan med över 180 000 uppslagsord är det största svenska uppslagsverket som någonsin gjort. Tredje upplagan (20 + 3 band) gavs ut 1923 och 1937 men var mycket mer koncentrerad. var en starkt koncentrerad upplaga. Mellan åren 1951 och 1957 gavs den fjärde ut i 22 band. Den andra upplagan brukar kallas Uggleupplagan eftersom dekoren på bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en uggla:

Det är Projekt Runeberg som första och andra upplagan gjort Nordisk familjebok tillgängligt på nätet.

Projekt Runeberg vid Linköpings universitet
De som gjort det fina arbetet med att göra Nordisk familjebok tillgängligt på nätet är Projekt Runeberg vid Linköpings universitet. Målet med Projekt Runeberg är att göra äldre nordisk litteratur tillgänglig på nätet för alla.

I Projekt Runeberg arbetar en liten oavlönad redaktion vid universitetet och andra frivilliga på internet. Vill man kan man bli sponsor:

"Digitaliseringen är ett stort och angeläget arbete, som tyvärr har tagit längre tid än önskvärt på grund av våra bristande resurser. Bästa sättet att stödja Projekt Runebergs fortsatta arbete med digitalisering av klassisk nordisk litteratur är att bli sponsor för ett band av Nordisk familjebok eller någon annan bok i vår omfattande katalog. Vi arbetar ideellt och har inga stora behov, men pengar är ändå oljan som får maskineriet att gå runt lättare."
Från: Nordisk familjebok: Förord till den digitala faksimilutgåvan

Ett flertal andra äldre svenska verk finns att läsa på deras webbplats. Detta gäller inte bara referensverk utan också skönlitterära och annat intressant. Även en del översättningar till svenska av utländska verk. Alla färdiga böcker hittas i deras katalog: Project Runeberg Catalog.

Nationalencyklopedin mot Nordisk familjebok
Nordisk familjebok kan vara intressant att jämföra den mer nutida Nationalencyklopedin.

Antal volymer. Nationalencyklopedin omfattar 23 volymer samt en ordbok, Nationalencyklopedins ordbok, NEO. Det ska jämföras med de 38 volymer Nordisk familjebok har.

Uppslagsord. Nationalencyklopedin omfattar cirka 170 000 uppslagsord. Nordisk familjebok innehåller har ungefär 182 000 uppslagsord.

Gratis? Nationalencyklopedin kostar pengar. Nordisk familjebok är gratis.

Tillförlitlighet. Nordisk familjebok kan med andra tyckas vara mycket bättre. Problemet är naturligtvis att den är mycket gammal medan Nationalencyklopedin (NE) gavs ut betydligt senare från 1989 till 1996. Definitionerna kan därför inte antas vara tillförlitliga och korrekta på samma sätt som i Nationalencyklopedin. Många moderna termer finns heller inte i Nordisk familjebok. Å andra sidan finns många äldre ord i Nordisk familjebok men inte Nationalencyklopedin.

Nationalencyklopedin finns här på nätet: www.ne.se.

Försäljning av uppslagsverk i nedgång
Försäljningen av uppslagsverk sjunker hela tiden. År 1998 köpte svenskarna uppslagsverk för cirka 150 miljoner kronor. I dag är siffran inte ens 50 miljoner. Utvecklingen är liknande i övriga världen. Samma trend går att se i andra språkområden.

Viktiga orsaker är troligen att läsaren idag vill ha information digital på nätet. Och att informationen ska vara aktuell. Och gratis.

Uppgifter om antal band och upplagor
Uppgifterna om upplagorna hittades i Wikipedia: Nordisk familjebok. I Wikimedia Commons har dessutom många (alla?) av illustrationerna samlats enkelt och bra: Nordisk familjebok - Bilder. En av bilderna syns nedan föreställande Afrika, Flod- och bergssystem:

Ordlistor & Uppslagsböcker: Hälsa, Läkemedel, Kost & Biologi

Här hittar du alla bloggpostningar om ordlistor och uppslagsböcker jag hittat på nätet som förklarar begrepp inom läkemedel, hälsa, biologi, kemi, kost eller närliggande.

Läkemedel, biologi, medicin, hälsa eller liknande
Nervsystemet - Bra atlas & uppslagsbok över hjärnan.
Ordlista - Evidensbaserad medicin
Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)
Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista
KOL.se (Boehringer Ingelheim AB) - Ordlista om KOL & kroppen
Utvecklingsbiologi och "DevBIO a Companium to Developmental Biology"
Ordlista över läkemedel från Läkemedelsverket
Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den

Kost
Ordlista från Arla

Kemi
Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler

Nervsystemet - Bra atlas & uppslagsbok över hjärnan

Nervsystemet är ramtaget av Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Sponserar var förutom Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: KK-stiftelsen, Mednet och Institutionen för anatomi och cellbiologi, Sahlgrenska Akademin.

I uppslagsbok finns massor av begrepp kring centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och hjärnan förklarade. Det gäller delar av hjärnan liksom besläktade termer.

Spännande hjärnatlas
Förutom uppslagsboken finns en hjärnatlas i form av en tredimensionell hjärnmodell och interaktiva bilder. Det är interaktiv webbplats med foton, teckningar och beskrivningar. Uppslagsboken och atlasen är kopplade till varandra via cirka 1000 förklarade begrepp. Även om utseende kan tyckas enkelt gjort är sajten mycket tydlig, lätt att använda och nästan unikt ambitiös.

Hjärnatlasen deltar i Riksutställningars vandringsutställning “Se Hjärnan!”. Det är en utställning som ställer den intrigata frågan:

"Tiden mogen för en tankevända?
Vad är en människa? Tusentals år av grunnande och gissningar har inte kunnat ge något hållbart svar på den frågan; den ena teorin har varit så god som en annan."

Nedan ser vi en nervcell från utställningen. I nervcellens cellkropp sker tillverkning av många av cellens nya delar. Cellkroppen har två typer av utskott: axonet och dendriterna som tar emot signaler från andra nervceller.

I skissen nedan ser vi "hjärnans djupare system". Det är formgivares tolkning av hur det ser ut i storhjärnan. Här finns strukturer som hjälper oss förstå vad vi upplever, hur vi känner och hur vi ska se på omvärlden. Storhjärnan är hjärnans mest komplexa del:

Båda illustrationerna är gjorda av Andreas Bengtsson.

Länkar till Nervsystemet & Hjärnatlas & Se Hjärnan!
Både uppslagsboken och hjärnatlas finns på samma domän cns.sahlgrenska.gu.se:

Mer om utställningen Se Hjärnan! hittar du här: Se Hjärnan!

Fler pressbilder från utställningen finns här: Pressbilder - Se Hjärnan!

Enheter - Ytterligare ett fel i Nationalencyklopedin

De flesta fel man träffar på i Nationalencyklopedin är för att vara mer uppriktig helt enkelt föråldrad kunskap. Det visar problemet med att försöka bygga en uppslagsbok som inte med kort fördröjning är kunskapsdriven av forskningsnyheter. Likväl träffar man på många andra fel t.ex. här bland deras enhetslista:

I bilden ovan ser vi att Nationalencyklopedin säger sig använda N som förkortning av ohm. På samma sida d.v.s. http://ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp (borttagen nu) skriver de förövrigt:

"Nationalencyklopedin är ett uppslagsverk på vetenskaplig grund. En del i det vetenskapliga angreppssättet är att noga redovisa hur och varför man valt att skriva på ett visst sätt. Uppgifter som förekommer i de redaktionella upplysningarna är bl.a. hur translittereringen är gjord och vilka förkortningar som används. Ambitionen är att göra texten i NE så tydlig som möjligt."
Från: ne.se/jsp/customer/customer_help/help_red.jsp
Datum: 2008-08-11

Fast hur tydligt det är när man ser N och om det betyder ohm eller newton tycker jag är tveksamt.

2008-08-09

Ordlista från Arla

Arla har en liten ordlista. Arla berättar t.ex. följande av ordet banta:

"Ordet kommer från William Banting; begravningsentrepenören från England, som skrev den första boken om bantning i mitten av artonhundratalet. Det är bara vi i Sverige som använder ordet banta som beskrivning på viktnedgång. I Danmark heter det slankekur eller affedtning."
Från: Ordlistan
Datum: 2008-08-09

2008-08-07

Ordlistor från Regeringskansliet och Riksdagen

Sveriges Riksdag har en ordbok där alla möjliga ord förklaras vilka man kan anta förekommer på deras webbplats. Bland dessa förklaras minoritetsrätt:

"Bland annat kan en tredjedel av riksdagsledamöterna besluta att ett ärende ska återförvisas till ett utskott för ny behandling och att folkomröstning ska anordnas i en grundlagsfråga."
Från: M
Datum: 2008-08-08

Regeringskansliet har flera ordlistor på nätet:

I EU-ordlistan förklaras t.ex. att acquin (l'acquis communautaire) är EU:s regelverk. Jag försökte hitta en förklaring av vad EU:s regelverk är men hittade ingen. Avser det alla regler som skapats i varje land som en reaktion på något som beslutats för EU gemensamt eventuellt och i Efta-länder, eller är detta någon särskild samling av regler?

I den diplomatiska ordlistan förklaras att aide-mémoire är:

"Det är oftast en sammanfattning av ett meddelande, som framförs muntligen till en tjänsteman vid ett annat lands ambassad eller i det andra landets utrikesministerium. Sammanfattningen lämnas till tjänstemannen och är en bekräftelse på det som sagts. Aide-mémoire används ibland istället för en note (se Note), då man vill tona ner den mer högtidliga prägel som en note har.
Från: Diplomatiskt ABC
Datum: 2008-08-08

2008-08-06

Vår Uppslagsbok & Ordlista - Så här blir den

Jag har experimenterat mig fram med vår kombinerade uppslagsbok och ordlista på Nyfiken vital. Helt enkelt därför att jag kände att man här var tvungen att pröva olika alternativ och se dem i aktion & höra på läsarna för att hitta en bra lösning. Det sista experimentet är det jag beslutat kommer vara det sista innan "version 1.0" och denna gjorda för bokstaven S (uppslagsbok på Nyfiken vital). Denna kombinerar tidiga versioner av alla de komponenter jag beslutat ska vara med i vår uppslagsbok:

De exempel som ges är ord som finns med just i vår uppslagsbok på bokstaven S:

1.Ordlista.
1.1. Ord som har uppslagssida.
Ordet förklaras kort och uppslagssidan länkas.
Ex: Selleri
1.2. Ord utan uppslagssida med aktuella nyheter.
Ordet förklaras kort och nyheterna länkas.
Ex: Sågpalmetto
1.3. Ord utan uppslagssida och utan nyheter.
Ord som saknar uppslagssida och som inga nyheter finns om kan ändå i vissa fall tas med i ordlistan. Detta gäller då ordet ofta används och läsaren inte kan förväntas alltid veta vad det betyder.
Ex: Synaps
1.4. Extern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning ska om lämplig sådan finns en "uppslagssida" med bra referensinformation länkas på annan webbplats.
Ex: För ordet Svenska näringsrekommendationer (SNR) länkades Svenska näringsrekommendationer (SNR) på Livsmedelsverket.
1.5. Intern kompletterande länkning.
När uppslagssida saknas oavsett anledning kan en annan relevant intern sida rekommenderas som kompletterar en extern informationssida som länkas. Kompletterande intern länkning kan också ske när lämplig extern informationssida att länka saknas. Slutligen kan kompletterande intern länkning ske till en intern huvudsida.
Ex: För Skivepitelcancer saknas huvudsida och Skivepitelcancer på Vårdguiden, Stockholms läns landsting rekommenderas där. Dock har vi en huvudsida om cancer med länkar till de forskningsnyheter vi publicerat. Vidare länkas även om vår sida om solskydd eftersom farligt solande ökar risken för skivepitelcancer.

2. Om bokstaven
2.1. Allmän information om bokstaven ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för bokstaven S nu men några vanliga betydelser av A som förkortning tas upp.
2.2. Mer som kan ges är: punktskrift, morse, från grekiska & andra alfabet, kända forskare på S, kända herbalister på S, kända läkmedel på S, kända örter på S o.s.v.
2.3. Allt detta som faktaruta vilket begränsar mängden tydligt i förhållande till löptexten.

3. Kontextuellt
3.1. Något intressant nyckelord ska lyftas fram i faktaruta.
Ex: Detta är gjort för såpnötter.
3.2. Något intressant fakta om uppslagsböcker tillsammans med information om vår uppslagsbok ska ges.
Ex: Detta är ofullständigt gjort för S.

4. Andra referensverk
4.1. Längst ner under "Läs mer" ska en omfattande samling av länkar till andra bra referensverk ges. Normalt när så är möjligt ska aktuell bokstav djuplänkas.
Ex: Finns under Läs mer i S.
Några av de sajter som länkades var Nervsystemet S och SAOB. För SAOB djuplänkades inte då det inte var självklart att detta var möjligt.
4.2. Detta ska uppdateras för alla bokstäver samtidigt när ett nytt referensverk införs.

5. Bilder.
5.1. Informativa, bra och/eller intressanta bilder ska användas för att illustrera ett lagom antal uppslagsord på varje uppslagssida.
Ex: Denna bild är en av de som används:

Ordlista - Evidensbaserad medicin

Och här har vi en ordlista med termer från "evidensbaserad medicin":

Längst ner på sidan står "Copyright: Marianne Kaplan AB" i form av en länk. Följer vi den länken kommer vi till en undersida där följande står:

"Upphovsrätten till innehållet på denna webbplats tillhör Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB. För visst material, såsom bilder och texter tillhör upphovsrätten annan part än Merck Sharpe & Dohme (Sweden) AB - vid frågor se nedan."
Från: Copyright
Daum: 2008-08-06

Vad är "Marianne Kaplan AB"?
Vad nu "Marianne Kaplan AB" är framgår inte på den sida man kom till på ebm.msd.se. Besöker man istället www.kaplan.se hittar vi följande information:

"Vi arbetar med relationsmarknadsföring, vilket i korta drag betyder att vi hjälper våra kunder att bygga långsiktiga och lönsamma kundrelationer." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06

Och:

"I mer än 25 år har vi kombinerat trendkänsla med knivskarp databasteknologi." Från: www.kaplan.se
Daum: 2008-08-06

Bland de kunder som finns uppges bl.a. följande finnas: Åhléns Klubb Åhléns AB, Kicks Club, SAS EuroBonus, 3, Kanal 5, TV 6, Hennes & Mauritz, Lindex och Josefssons.

Finns något problem?
Svårt att säga efter att ha tittat på webbsajten så korttid men som jag sagt tidigare upplever jag generellt att de oräknliga små informationssidor som läkemedelsföretag utvecklar om "varenda" sjukdom inte tillför något värde och tvärtom i många fall är tveksamt:

  1. Det är typiskt svårt att se att det är ett läkemedelsföretag som står bakom informationen.
  2. Det särintresse läkemedelsföretaget har redovisas mer eller mindre aldrig.
  3. Besökaren ska därför först upptäcka att informationen kommer från ett läkemedelsföretag. Därefter lämna webbplatsen och besöka deras företagssida och där lyckas hitta information om att företaget faktiskt också säljer ett läkemedel mot sjukdomen´.
  4. Slutligen är det vanligt med sidor jag uppfattar är riktade mot patienter men som anges vara riktade mot sjukvårdspersonal. Varför de gör på detta sätt vet jag inte men jag känner inte att man kan utesluta att man försöker göra reklam för läkemedel på ett sätt som egentligen inte är accepterat.

Ordlista från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)

Här har vi en ordlista Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tagit fram för sina webbläsare: SBU - Ordlista. Enligt angivna "läsanvisningar" är ordlistan främst inriktad på termer runt "kliniska prövningar" och annan "utvärdering av medicinska metoder". De påpekar också att orden i andra sammanhang kan "ha annan betydelse eller valör".

Påpekandet är intressant och viktigt. Det är just detta som gör specialiserade ordlistor så pass viktiga och unika. Mer generella referensverk ger deras allmänna betydelse men missar särskild betydelse i specialistområden som sällan förekommer i dagligt tal.

Vad är SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering)?
SBU gör utredningar för åt sjukvården avgöra vilken behandling som är bäst, hur man ställer diagnos på det bästa sättet och hur man ska förderla resurser i vården för att göra största nytta. Ett grundläggande drag hos SBU är att hitta kostnadseffektiv behandling avseende hela populationen svenskar.

Vidare ligger det i uppdraget SBU har att svaren de ger ska vara få vetenskapligt tillförlitliga. SBU är sedan 1992 en egen myndighet.

KOL.se (Boehringer Ingelheim AB) - Ordlista om KOL & kroppen

KOL.se är en webbplats från läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim AB. Generellt måste jag säga att jag ogillar den här typen av informationssidor som det blivit mycket vanligt att läkemedelsföretag tar fram för varenda sjukdom, kroppsligt besvär o.s.v. som ett läkemedel finns mot. Detta av först följande anledningar:

  • Därför att det typiskt framgår mycket otydligt att det är ett läkemedelsföretag som står bakom informationen.
  • Det särintresse läkemedelsföretaget har redovisas mer eller mindre aldrig.

Detta tillsammans gör att besökaren först ska upptäcka att informationen kommer från ett läkemedelsföretag. Därefter lämna webbplatsen och besöka deras företagssida och där lyckas hitta information om att företaget faktiskt säljer ett läkemedel mot sjukdomen / besväret.

Vidare är det vanligt med sidor jag uppfattar är riktade mot patienter men som anges vara riktade mot sjukvårdspersonal. Varför de gör på detta sätt vet jag inte men jag känner inte att man kan utesluta att man försöker göra reklam för läkemedel på ett sätt som egentligen är accepterat.

Ordlista på KOL.se
Även om jag nu ogillar webbplatsen och alla liknande sådana som företeelse tycker jag ändå att deras ordlista kan vara värd att blogga:

"Nya" ord
Ord i ordlistan som jag inte kände igen sedan tidigare inkluderade: alfa1-antitrypsin (AAT), dyspné, exacerbation och vitalkapacitet.

2008-08-04

Läkemedelsförsäkringsföreningen - Medicinsk ordlista

Läkemedelsförsäkringen (LF) skapades 1 juli 1978 genom en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretag i Sverige. Bakgrunden var neuropsedynkatastrofen på 1960-talet då de flesta upplevde att det verkade vettigt att personer som skadas av läkemedel ska kunna få ersättning. Läkemedelsförsäkringen är med andra ord en form av automatisk kollektiv försäkring och den ersätter vissa skador som bedöms kan ha orsakats av läkemedel. Försäkringen administreras av Läkemedelsförsäkringsföreningen.

Statistik över antal ärenden, ersättningsbelopp m.m. finns här: Läkemedelsförsäkringens statistik t.o.m 2007.

VD i Läkemedelsförsäkringsföreningen är Eva Benson Lindholm:

Medicinsk ordlista
På Läkemedelsförsäkringsföreningen hemsida finns förutom information om Läkemedelsförsäkringen (LF) också en medicinsk ordlista: Medicinsk ordlista (Läkemedelsförsäkringsföreningen).

Även om ordförklaringarna är mycket korta är det en ganska stor ordlista.

2008-08-02

Kemiska risker - Databaser, uppslagsbok & sajter med lagar och regler

Här hittar du intressanta informationsresurser om arbetsmiljö, säkert arbete med kemikal och hälsofrågor runt dessa områden.

KemiGuiden
KemiGuiden är en webbsajt riktad mot mindre och medelstora företag som använder kemiska produkter och ämnen. Med hjälp av KemiGuiden får men enkelt hjälp med att ta reda på vilka krav som gäller och hur man ska arbeta med dem.

Det är Prevent som gjort KemiGuiden och både den och dess uppslagsbok är driftsatt på domänen prevent.se. Prevent är en ideell förening för arbetsmiljö med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Prevent ska tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap om arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder för att ge ett stöd på varje arbetsplats i det löpande arbetet för en god arbetsmiljö.

KemiGuiden

Uppslagsbok för bättre arbetsmiljö
KemiGuiden har en användbar uppslagsbok där man enkelt hittar fakta om viktiga frågor och ämnen när det kommer till arbetsmiljö och kemikalier: KemiGuidens uppslagsbok (Prevent.se).

Uppslagsboken har delats in i följande huvudämnen:

  • Speciella krav för vissa verksamheter och yrken.
  • Speciella krav för vissa kemiska produkter och ämnen.
  • Anställda i riskgrupper.
  • Dessa rutiner måste fungera.
  • Åtgärder.
  • Anmälan och tillstånd.
  • Transporter.
  • Tillverkare/leverantörer samt storskalig kemikaliehantering.
  • Index över dokument.

Letar man sig ner i huvudämnena hittar uppslagssidor om olika viktiga ämnen. T.ex. kan man på sidan om kvarts bl.a. läsa att kvarts kan orsaka en allvarlig lungsjukdom:

"Exponering för kvartshaltigt damm kan ge den allvarliga lungsjukdomen silikos och även cancer. Därför krävs det medicinsk kontroll av dem som arbetar med kvarts."
Från: Kvarts (KemiGuiden)
2008-08-02

Från uppslagssidan om förstår man att kadium är mycket farligt. Krav på medicinska kontroller därför normalt men med ett undantag:

"Kadmium förekommer också som förorening i fosfatgödsel, men medicinsk kontroll krävs inte vid framställning eller användning av konstgödsel."
Från: Kadium (KemiGuiden)
2008-08-02

Kadium är en tungmetall så det som når åkrar hamnar i maten vi äter och tas sedan upp i vår kropp. Möss och andra djur som får i sig kadium för det vidare upp i näringskedjan och det anrikas till högre och högre nivåer.

Begränsningsdatabasen
Begränsningsdatabasen hjälper dig att hitta regler om förbud och annan begränsning i användning i Sverige för enskilda kemiska ämnen eller ämnesgrupper inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde.

Begränsningsdatabasen

Bekämpningsmedelsregistret
Här finns uppgifter om godkända och tidigare godkända bekämpningsmedelspreparat i Sverige. Registrets innehåll kopieras i de vanliga fallen varje natt från KemI:s befintliga bekämpningsmedelsregister. Detta register ska därför vara högst 24 timmar gammalt.

Bekämpningsmedelsregistret

Ämnesschema
Fakta om ämnen och ämnesgrupper. Är en del av Sveriges officiella statistik.

Ämnesschema

Företagsregistret
Här hittar du uppgifter om företag som gjort produktanmälan till KemI.

Företagsregistret

SPIN Substances in Products In Nordic countries
Här finns information från våra nordiska produktregistren om vilka kemiska ämnen som finns på marknaden. Typer och ämnesmängd i olika branscher finns.

SPIN Substances in Products In Nordic countries

Kemiska ämnen
Kemiska ämnen är en databas med information om cirka 30 000 kemiska ämnen.

Kemiska Ämnen (Prevent.se)

Fler databaser om kemikalier
Många fler, kanske mindre sällan intressanta, databaser finns samlade hos Kemikalieinspektionen på sidan Databaser.

Myndigheter

Arbetsmiljöverket
Alla föreskrifter som rör kemiska risker i arbetsmiljön finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Där finns vidare annan information t.ex. om kemiska ämnen som innebär särskilda risker.
Arbetsmiljöverket

Kemikalieinspektionen
Alla föreskrifter som rör tillverkare av kemiska produkter och ämnen deras användningsområd för speciella ämnen finns på Kemikalieinspektionens hemsida.
Kemikalieinspektionen

Regeringenkansliets rättsdatabaser
Regering ska ha information om alla lagar och förordningar och även de som rör kemiska produkter och ämnen.
Regeringenkansliets rättsdatabaser

Naturvårdsverket
Alla föreskrifter om miljö ska finnas på Naturvårdsverkets hemsida.
Naturvårdsverket

Räddningsverket
Alla föreskrifter (SRVFS och SÄIFS) som rör explosion och brand finns på Räddningsverkets hemsida. Där finns dessutom regler utfärdade av Sprängämnesinspektionen.
Lag och rätt på Rättvidningsverket

2008-07-28

Utvecklingsbiologi och "DevBIO a Companium to Developmental Biology"

"Developmental biology" eller utvecklingsbiologi på svenska handlar om vetenskap om hur organismer växer och utvecklas. Under vetenskapens tidiga historia handlade detta mycket om hur foster utvecklades och det man kunde se rent visuellt. Det konstaterades bl.a. att foster från människor under den första tidigen är mycket lika foster från enklare däggdjur (t.ex. ett får) vid samma tid.

Modern utvecklingsbiologi har utvecklats och idag handlar forskning mest om hur olika arvsanlag styr vår utveckling.

Boken Developmental Biology
Developmental Biology är ett modernt referensverk och lärobok över utvecklingsbiologi. Den är skriven av Scott F. Gilbert. Bokens hemsida berättar följande om Scott F. Gilbert:

"Scott F. Gilbert, the Howard A. Schneiderman Professor of Biology at Swarthmore College, teaches developmental biology, developmental genetics, and the history of biology. After receiving his B.A. from Wesleyan University, he pursued his graduate and postdoctoral research at The Johns Hopkins University and the University of Wisconsin. Dr. Gilbert is the recipient of several awards, including the first Viktor Hamburger Award for excellence in developmental biology education, the 2004 Alexander Kowalevsky Prize for evolutionary developmental biology, an honorary degree from the University of Helsinki, and the Medal of François I from the Collège de France. He is a fellow of the American Association for the Advancement of Science, and a corresponding member of the St. Petersburg Society of Naturalists. His research is sponsored by the National Science Foundation and involves the developmental genetic mechanisms by which the turtle forms its shell."
Från: About the Author(s) (sinauer.com)
Datum: 2008-07-28

DevBIO a Companium to Developmental Biology
"DevBIO a Companium to Developmental Biology" är ett litet referensverk med kunskap om utvecklingsbiologi. Materialet på webbsajten är sådant Scott Gilbert hade önskat ta med i Developmental Biology men inte kunde. Något behov av att ha Developmental Biology för att använda sajten finns emellertid inte.

DevBIO a Companium to Developmental Biology (8e.devbio.com).

Mer om utvecklingsbiologi
Teckningen längre upp är gjord av Leonardo da Vinci (Wikipedia.org) och hittades i Wikipedia där också en ganska bra kort sammanfattning av vad utvecklingsbiologi är finns: Developmental biology. En alternativ definition av utvecklingsbiologi ges av Uppsala Universitet:

"De flesta av jordens multicellulära organismer börjar sitt liv som en enskild cell, som därefter i en enastående process delar sig, växer och differentierar till en vuxen individ. Utvecklingsbiologer studerar dessa övergående stadier som leder fram till den vuxna organismen."
Från: Utvecklingsbiologi. Uppsala Universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Datum: 2008-07-28

2008-07-19

Åklagarmyndighetens ordlista

Åklagarmyndigheten har en ordlista med vanliga juridiska termer. De flesta sägs gälla brottsmål.

Några juridiska ord från Åklagarmyndigheten
Här har vi några intressanta ord som jag hittade i ordlistan. Absolut åtalsplikt inträffar när ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkt. Åklagaren är då enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala (Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år).

Anmälningsplikt gäller enligt Socialtjänstlagen där anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel. I övrigt har vi i Sverige ingen anmälningsplikt och privatpersoner är inte skyldiga att anmäla brott eller misstänkta brott.

Anonymitetsskydd är reglerat i tryckfrihetsförordningen. Denna ger ett skydd för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Och det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas önska vara anonym.

Vad är Åklagarmyndigheten?
Denna myndighet har ca 1 150 anställda med ungefär 840 åklagare. Den operativa åklagarverksamheten utövas i 40 åklagarkammare varav 34 allmänna kammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I de tre storstäderna finns flera åklagarkammare.

Myndigheten har tre internationella åklagarkammare. Där finns specialistkompetens avsedd för att bekämpa organiserad, gränsöverskridande brottsligheten och för det internationella åklagarsamarbetet. Dessutom finns tre nationella åklagarkammare: mot korruption, vid brottsmisstankar mot poliser och för säkerhetsmål.

Mer om Åklagarmyndigheten
Om oss (Åklarmyndigheten).
Åklagarmyndigheten (Svenska Wikipedia).
Åklagarmyndigheten (Ekobrottsmyndigheten).

2008-07-15

Latin - Ordlistor, Lexikon & Latinska ord

Jag köpte VIVAT LINGUA LATINA! för 599 kr på LundQ i Uppsala och har börjat lära mig latin.

Varför lära sig latin?
Att lära sig latin känns som att komma hem och man känner igen väldigt mycket redan. Latin kommer också in i så många sammanhang som det ger en bättre förståelse av. Det ger vidare en möjlighet att lära sig grammatik ordentligt inför andra språk som jag kan vill lära mig. Det mesta av grammatiken jag lärde mig i grundskolan och gymnasiet är bortglömd.

Språk som portugiska, spanska, italienska och rumänska bygger dessutom på latin. Jag hoppas att latin ska ge en bättre möjlighet för att sedan gå vidare och lära mig åtminstone spanska och italienska. Man märker också ur oerhört mycket särskilt från engelskan men också svenskan som kommer från latin.

Lär dig latin på nätet
Boken VIVAT LINGUA LATINA! kan jag rekommendera även om den var dyr. Jag upptäckte nu också en nybörjarkurs på nätet: LATIN FÖR ALLA!.

Jag har inte själv testat LATIN FÖR ALLA! men vid en snabb titt ser den intressant ut. Kanske jag tittar förbi den själv framöver.

Stor latinsk ordbok & ordlista
Här har vi några latinska ordlistor som jag hittade på nätet:

Cavallins svensk-latinska ordbok från 1875 - 1876 har digitaliserats av Projekt Runebergs. Här kan vi t.ex. se att kokosnät heter nux coci:

Besök ordboken: Cavallins svensk-latinska ordbok.

Nordisk Familjebok (även Projekt Runeberg) berättar följande om Christian Cavallin:

”Kristian C., … klassisk filolog, f. 3 sept. 1831 i Borrlunda socken, Malmöhus län, blef student i Lund 1847, filos. doktor (ultimus) 1853, docent i romersk vältalighet och poesi 1857, adjunkt i samma ämne 1864 och professor i grekiska 1875. Död i Lund 10 okt. 1890. C. var i främsta rummet latinfilolog och intog såsom sådan en synnerligen framstående plats genom lefvande och detaljerad kännedom om den romerska litteraturen och en fin uppfattning af språkets skiftningar. … Det varaktigaste minnet af sin vetenskapliga författarverksamhet har han dock efterlämnat såsom latinsk lexikograf. 1871 utkom Latinskt lexicon, 1875–76 Svensk-latinsk ordbok (reviderad och stereotyperad upplaga 1887) och 1885 (i förkortad form) Latinskt skol-lexikon. C:s stora lärdom, hvilken sträckte sig äfven utom den klassiska filologiens område, vann erkännande genom hans inväljande i åtskilliga lärda samfund, bl. a. Vetenskapsakademien (1881). I kamraters och lärjungars krets var han högt uppburen, och vid sin bortgång sörjdes han af Lunds universitet såsom en bland dess ädlaste söner.”

Medicinska termer på latin och grekiska till svenska
KI har gjord en liten ordlista med vanliga latinska och grekiska medicinska termer och deras svenska översättning: Medicinska termer (Latin och grekiska till svenska). Här kan vi bl.a. lära oss att abdúcens översätts med "isärförande, utåtförande".

Helhetsdoktorn har också en latinsk ordlista. Denna tar särskilt upp vad olika ingredienser och örter heter på latin: Latinsk ordlista - Medicin.

Latinska ordspråk och talesätt
Wikipedia har en lång lista med latinska ordspråk och talesätt med deras svenska översättning. Där hittar vi bl.a. följande välkända ordspråk:

Alea iacta est - Tärningen är kastad!

Tärningen är kastad! sägs Julius Caesar ha sagt när han gick över Rubicon. Därmed hade han brytit mot senatens krav och hans ända möjlighet var att segra och genomföra sin statskamp. Marchen mot Rom lyckades och Caesar blev kejsare. Därmed var också Roms demokrati över och imperiet kom fortsättningsvis att styras av mer eller mindre envåldshärskare tills det gick under.

Mer om Julius Caesar.

Nättidning & Radio på latin
Här har vi en nättidning på latin som jag hittade: ephemeris.alcuinus.net. Det kommer dock dröja länge innan jag lärt mig tillräckligt för att läsa något i den.

Ett radioprogram på latin har vi här: Nuntii Latini.

Ännu mer om Latin
Engelska Wikipedia har ett ganska bra material om latin med huvudsidan här: Latin. Där finns också en stor samling av intressanta länkar till resurser om latin på engelska.

2008-06-06

Artikel om referenssidor och trafik

Jag har bloggat två gånger hur jag tänkt med vår uppslagsbok:

Den här artikeln jag hittade på bloggen DOSHDOSH diskuterar andra värden uppslagssidor kan ge:

I artikeln används begreppet referenssida men man menar ungefär samma sak som när jag använder begreppet uppslagssida.

2008-05-26

Vår Uppslagsbok och Fettlever

Arbetet med vår uppslagsbok på Nyfiken vital går framåt. Jag inför den för respektive bokstav i lugn takt. Fortfarande prövar jag lite olika format för att känna av vad som fungerar bäst. Viktigt är att det underlättar för läsare som söker efter något. Det är ett komplett till sajtsökning med sökmotorn (vi använder Google).

Idag gjorde jag bokstaven F. Att det blev så berodde på att vi har fått en massa nyheter och artiklar plagierade på olika spambloggar. Det enda jag såg vid en ytlig titt som Google rankade istället för oss var emellertid bara en nyhet om rött vin och risk för fettlever vi publicerat. Ett glas rött vin per dag minskade faktiskt risken med samma mängd sprit och öl ökade den.

När uppslagssida saknas
Det fick mig emellertid fundera på hur vi ska göra när huvudsida saknas och inte kommer införas samtidigt som flera nyheter finns publicerade. Det är fallet för fettlever. En lösning jag tror är bra är att lista forskningsnyheterna under uppslagsordet och rekommendera en extern informationssida. Så här blev det:

Informationssidan jag valde ut blev: Skrumplever (Levercirros) på Vårdguiden, Stockholms läns landsting. Vårdguiden länkar vi ofta till när vi vill ge möjlighet till fördjupad information. Det är en väldigt välgjord "uppslagsbok" om vård och hälsa även i internationell jämförelse.

I själva nyheterna länkar vi naturligtvis också ofta kompletterande information. Just för nyheten om rött vin och fettlever länkade vi (förutom pressmeddelande) bl.a. Systembolaget: Att dricka friskt gör levern sjuk.

Hela uppslagsboken för bokstaven F har vi här.

Ordlista Schack

Här har vi en bra ordlista för schack som jag hittade. Min far är road av schack så jag brukar spela med honom när jag hälsar på. Själv föredrar jag dock realtidsstrategi framför turodningsspel. Schack kan ha sina poänger dock även om jag aldrig vinner mot far :-)

Fler ordlistor med schack
På engelska har vi en större ordlista: Chess Dictionary. Den där verkar innehålla hur många schacktermer som helst.

Mer om schack allmänt finns att läsa i Wikipedia: Chess. Där hittade jag också den här trevliga bilden:

Den föreställer schakspelare i Tyskland runt år 1320.

Målningen nedan föreställer korsriddare spelande schack:

Målen är från Libro de los juegos år 1283 och Libro de los juegos om jag tolkade Wikipedia rätt är en bok med spelbräden, schackproblem och besläktat. Läs mer om det här: Libro de los juegos (Wikipedia).

2008-05-17

Ordlista över Bingo

Jag bloggade nyligen om att jag vill få tips om specialiserade ordlistor. Inom specialistområden finns ofta "hål" i breda standardverk (t.ex. Wikipedia) för det svenska språkområdet. Särskilt gäller det genom att engelska uttryck ganska ofta används.

Bingo har många särskilda ord
Det första tipset på ordlistor fick jag av Thomas som har en bingosajt med en bingo ordlista. Där hittar vi specialistord som jag inte ens visste fanns. Några exempel med en nedkortad förklaring är automatbingo, variantbingo och "bingo card":

  • Automatbingo.Här spelas "variantbingo" på en automat istället för på bingobrickor av papper.
  • Variantbingo. Vid variantbingo gör man fem deldragningar vilket ger fler vinstchanser. Vid den första dragningen ska man ha en rad, sedan två rader, tre rader och så vidare till fem rader den femte dragningen.
  • Bingo Card. Engelska för bingobricka.

Totalt om jag inte räknade fel finns 94 "bingo-ord" i ordlistan.

Bingo i Japan
I ordlistan finns också lite besläktade ord. Bingo förklaras som ett exempel också vara en provins i Japan. Appropå Japan berättas också om "Bing Bing! Bingo" som är ett japanskt bingospel som kom den 22 december 1993 för Super Famicom (Super Nintendo Entertainment System).

Bing Bing! Bingo

Bing Bing! Bingo finns det förövrigt mer om i engelska Wikipedia: Bing Bing! Bingo.

Fortsätt gärna att tipsa om fler ordlistor som du hittat på nätet. Eller som du själv skrivit om ett område. Dock bara seriösa och ambitiösa ordlistor.

2008-05-14

Tipsa om specialiserade ordlistor

Om du har en ordlista över ett specialistområde får du gärna tipsa om den. Bra exempel på vad jag menar är bl.a. de här två jag bloggade om nyligen:

När du e-postar ange "Ordlista" i ämnesraden och inkludera exakt URL till ordlistan.

2008-04-19

Britannica är nu gratis

Jag har lagt mycket tid ett tag på att göra klart en påkostad blogg för bloggare. Där postade jag nyligen en nyhet som bör vara mycket intressant för läsarna på den här bloggen: Britannica gratis för bloggare. Om du bloggar kan du läsa Britannica gratis och dessutom dina läsare.

Jag funderar förövrigt så smått på att kanske "konsolidera" in den här bloggen på den bloggen. Men vi får se hur jag gör. Faktasökning på nätet är egentligen stort nog för en egen blogg. Om du bloggar kan du hur som helst hitta mycket användbart på SEOTaktik.

Relaterat
www.britannica.com
britannicanet.com (tjänsten för fri access till Britannica).

2008-01-09

Att slå upp ämnen som bloggats

Webbsajter som håller reda på vad bloggare skriver om och delar in det i ämneskategorier finns det ett antal av. De mer väsentliga för svenska språkområdet är de som byggts runt Nyligen.se.

Att använda Nyligen.se och Bloggar.se
Konceptet är att bloggaren själv beskriver vad inlägget handlar om med länkar. Vill jag på ange att det här inlägget handlar om uppslagsböcker gör jag en länk enligt:

<a href="http://bloggar.se/om/uppslagsböcker>Uppslagsböcker</a>
Vilket ser ut så här:
Uppslagsböcker

Därefter pingar man Nyligen.se. Typiskt dröjer det ett tag innan nya bloggar börjar dyka upp på taggsidorna.

Att använda dem som uppslagsbok
Mest relevant som uppslagsbok är Bloggtips ingår i samma nätverk som Nyligen. Den väljer ut bloggar som ofta bloggar om ett ämne vilket oftast är mest intressant eftersom de troligen skriver mer avgränsat med bättre information om ämnet.

Vill vi t.ex. slå upp på Smärta skriver vi:
bloggtips.se/kategori/smärta

Vill man hitta alla inlägg används istället Bloggar.se på samma sätt men man byter ut kategori mot om. Aktuell kategori på Bloggar.se går också att nå via en länk längst ner på kategorisidan på Bloggtips.se.

2008-01-04

Guide: Uppslagsbok till blogg eller nättidning

Till vår nättidning har vi börjat bygga en uppslagsbok. Den saknar ännu en del planerade funktioner men har nått en bit på vägen. Här finns en del av vårt tänk och vår erfarenhet.

För att det ska vara meningsfullt att bygga en uppslagsbok som komplement till nyheter och bloggpostningar krävs att nättidningen eller bloggen bevakar specifika områden. Är det fallet kan uppslagssidor eller huvudsidor för dessa områden vara värdefulla för läsaren:

  • De sammanfattar området.
  • De förklarar vanliga begrepp.
  • De länkar till alla nyheter, bloggpostningar och artiklar om området.
  • De länkar till externa kompletterande information.

Uppslagsboken samlar länkar till alla uppslagssidorna.

Hur hittar läsaren uppslagssidorna?
En situation är när läsaren läser en nyhet eller artikel om området och vill läsa mer om det eller få begrepp förklarade. Genom att följa en länk från sidan till uppslagssidan når han den.

Förutom detta finns själva uppslagsboken där läsaren kan slåupp uppslagsord han söker information om. Situationer där detta kan vara aktuellt är:

  • Läsare vet att din sajt har värdefull information inom området. Han går direkt till uppslagsboken för att få den.
  • Läsaren når en sida om ämnet där länk till uppslagssidan missats.
  • Denne läser om ett annat närliggande ämne och behöver komplettera den informationen.

Läsaren kan givetvis också nå uppslagssidorna från sökmotorer.

Vad är själva uppslagsboken?
Det som är själva uppslagsboken är inte så mycket uppslagssidorna. De kan man ha ändå och vi började inte bygga själva uppslagsboken förrän vi hade ganska många sådana. Uppslagsboken är istället funktioner som gör det enkelt att slå upp.

Här behöver bör man ge läsaren flera möjligheter. Olika surfare fördrar olika typer av funktioner och olika situationer gör att olika funktioner är olika bra. Låt oss titta på de funktioner som alla optimalt bör finnas.

Via URL
Internets stora uppslagsbok Wikipedia har enkelt och intressant system för att snabbt nå uppslagssidorna. Uppslagssidorna har meningsfull URL och går att nå direkt från webbläsarens adressfält.

Vill vi veta vad en uppslagsbok är skriver vi uppslagsbok efter wiki i webbadressen:

sv.wikipedia.org/wiki/uppslagsbok

Alternativ uppslagsord kan finnas som betyder det samma. Det har Wikipedia löst genom att göra en redirect. Går vi t.ex. in på:

en.wikipedia.org/wiki/Stevia_rebaudiana

Kommer vi till samma sida vi når när vi skriver:

en.wikipedia.org/wiki/Stevia

Detta har också gjorts på ett sådant sätt att sökmotorer som Google uppfattar dem som en sida. Google indexerar endast den sistnämnda uppslagssidan. Det är så man bör göra eftersom alternativen innebär att man dublicerar samma uppslagssida en massa gånger vilket är en form av spam.

Den här funktionen för att nå uppslagssidorna saknar vi ännu. Orsaken är att vi inte tänkte på det när vi gjorde den första versionen av den grundläggande plattformen. På sikt kommer vi införa detta sakta och försiktigt.

Sökning
En sökfuntion bör finnas. Ganska många av de äldre sajterna har byggt egna sökfunktioner eller köpt in sådana. Idag finns ingen anledning till det och det bästa alternativet är istället Google. Google erbjuder flera lösningar för sajtsökningar men de två alternativ som oftast bör vara aktuella är:

AdSense for search går bara att använda om du använder Adsense för att tjäna pengar. Google Co-op går att använda även annars men kan visa Adsense åt dig. En fördel med Google Co-op, som kanske också finns i även om jag inte tror det, är att du kan ha flera olika sökmotorer för din sajt. Två alternativ som bör vara intressanta är:

  1. En sökmotor som söker hela sajten d.v.s. uppslagssidor, alla nyheter & artiklar och allt övrigt material.
  2. En sökmotor som bara söker uppslagssidorna.

För att alternativ två ska vara möjligt fodras att du har meningsfulla sökvägar där uppslagssidorna är samlade i en underkategori t.ex. enligt:

exempel-sajt-exempel.se/uppslagsbok/

Vi har ännu bara en sökmotor och då för hela sajten. När meningsfulla sökvägar införts gör vi naturligtvis även en sökmotor enligt alternativ två.

Alfabetiskt register
Ett alfabetiskt register gör att läsaren kan slå upp uppslagssidorna precis som i en vanlig uppslagsbok. Börjar ordet på A går han in på undersidan där alla sådana uppslagsord finns. Det var det första vi gjorde i vår uppslagsbok. Vi började i det första steget bara med länkar till uppslagsorden. Fler funktioner ska emellertid finnas och är införda just nu för en sida:

  1. En kortdefinitionen av respektive ord.
  2. Länkar till andra mycket betrodda referensverk.

Hur vi införde detta på den första sidan går att se här: R. Den första funktionen gör att uppslagsboken även fungerar som en ordlista. Funktion två kanske kan innebära att man tappar lite trafik i enskilda fall men bör vara användbart för läsaren och därmed höja det lånsiktiga värdet.

Att gå från information till uppslagsbok
Ett problem som många som bygger uppslagsböcker underskattar är behovet av att hålla uppslagssidorna aktuella och hur man uppnår detta. Ett av få unika värde en uppslagsbok på internet har är att de kan uppdateras ofta och därmed i hög utsträckning vara aktuella.

Ett sätt att uppnå detta är just att man som vi har nyhetsbevakning. Kärnan i den information nyheterna ger kan då på sikt gå in i uppslagssidan när den uppdateras. Innan dess är den ändå tillgänlig via länken till den nyheten från uppslagssidan. Givetvis finns alternativ till dessa men så vitt jag ser är de fördyra att implementera i verksamhetssystem om inte folk skriver gratis.

BBC har en uppslagsbok
BBC är en stor sajt som kompletterar nyheter med uppslagssidor. Ett exempel är deras sida om bakfylla:

www.bbc.co.uk/health/conditions/hangover1.shtml

Notera att de har infört en hierarkisk struktur.

Tidigare bloggat
Mer om konceptet med uppslagsböcker på bloggar och nättidningar bloggade jag om tidigare: Gör en egen uppslagsbok till din blogg. Den postningen har större fokus på grundläggande arbete och mer specifikt för bloggar.